Vad vet vi om svenska nybyggare i USA 1800 talet, kände dom till farorna?

På 1870-talet emigrerade drygt 100 000 svenskar till USA. Men det var först i samband med 1880-talets jordbrukskris hemma i Sverige som utvandringen tog fart. Över 325 000 svenskar begav sig då till USA samtidigt som mer än 50 000 utvandrade till andra länder.Mellan 1860 och 1930 utvandrade cirka 1,4 miljoner personer, de flesta till Amerika. Av dem som var födda under senare hälften av 1800-talet lämnade ungefär 20 procent av männen och 15 procent av kvinnorna Sverige.


Dom hade ju inte direkt internet då utan fick förlita på hörsägen, kanske fick dom lite information från kyrkan och tidningar.
Svenskar kom ju också från småbyar också eller knappt byar snarare gårdar så varken vana vid städer eller att vara utomlands.

Min fråga är, hade dom någon som helst aning om alla faror som fanns? Kan tänka mig att 99,9% inte pratade engelska.
Läste om ett gäng svenska nybyggare som blev blev brutalt slaktade av indianerna. Visste dom om dessa faror men valde ändå att åka för att livet var för svårt i Sverige?

Sen är det inte bara faror från Indianer utan även andra galningar som fanns då och djur som inte svenskar kände till.
Det är lät att tro att det fungerar som i Sverige på den tiden, kan jag tänka mig. Dom flesta har nog aldrig lämnat sin by eller gård ens.

Naiviteten måste varit enorm. Vet ju själv hur godtrogen jag var och då hade jag ändå erfarenhet som ung vuxen.

I Sista brevet till Sverige avslutar Vilhelm Moberg Utvandrarserien, lika storslaget som han inledde den. Karl Oskar och Kristina är gamla, deras liv börjar ta slut, och de kan se tillbaka på ett hårt men också lyckligt liv tillsammans. Ett liv som på många sätt har blivit bättre för dem och deras familj.
Vilhelm Moberg skrev sig rakt in i den svenska folksjälen med sitt Utvandrarepos. Sista brevet till Sverige gavs ut första gången 1959 och har lästs och älskats allt sedan dess. Serien har också levt vidare genom både Jan Troells rosade filmer och Björn Ulvaeus och Benny Anderssons hyllade musikal "Kristina från Duvemåla". Utvandrarserien är en tidlös kärlekshistoria kantad av hungersnöd, drömmar och längtan.

Läs boken den kommer du att uppskatta.

Varför citerar du baksidestext istället för att svara på inlägget?

De visste nog en hel del, både genom hörsägen och brev från bekanta och från tidningar. Man kände till att det kunde vara svårt, men då som nu tänkte man nog att det händer inte mig.

-Svaret ger jag i det av mig fetade .
I det sista brevet ,underförstått BREVET-ett sätt att kommunicera på.
Att läsa boken var att få en lite bredare syn från den tiden skildrad av en fantastisk författare.
Förstå eller avstå-next.

De klumpade ihop sig med andra svenskar och ev norska utvandrare som varit i USA en kortare eller längre tid i det vi skulle kalla utsatta områden i Chicago.

De som ville odla på landsbygden hade många papperstidningar på svenska.
https://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican

Tyvärr var en del som dagens medier så fulla med annonser för billigt skräp samt sponsrade nyheter om t ex var det var lätt att tjäna pengar.

Något som fortsatt talas lite om är de som återvände till Sverige. Min killgissning är att de som var på semester skröt upp USA/Kanada medan de som fått nog och stannade i Sverigeav slitet var mer ärliga om hur kämpigt det varit

Jag tror helt enkelt många inte brydde sig, hade man överlevt svälten och var en utmärglat fattighjon i en isolerad by mitt uti skogen så var drömmen om amerikat en stark drivkraft, för allt var bättre än nuvarande livssituation.

https://www.isof.se/utforska/kunskapsbanker/i-rorelse/emigrationen-till-amerika
En mycket förenklad beskrivning, men ändå! Tydligen pushade usa:s myndigheter på lantbrukare att emigrera, men nån måste ju varit först och det kan nog varit både besvärligt och livsfarligt, äventyrare har alltid funnits, Leif Eriksson tog ju båten via Grönland på 1000 talet (rätta mig gärna om årtal eller annan fakta).

Min gissning är att, förutom de allra första som drog, så fick de andra höra om faror via brev och rykten, men att de inte hade fakta nog för att riktigt bedöma hur vanliga och stora riskerna var. Men det samma gällde till stor del angående att stanna kvar också. De visste ju inte hur vädret skulle bli de nästa två åren på gården heller.

Swede Hollow

https://cn.bing.com/images/search?view=detailV2&ccid=2o56uqNr&id=24C8044D82A2 4A7F5B66C9E182312E8D4B02EE4A&thid=OIP.2o56uqNrKNAx a2WoGU6nwQHaD4&mediaurl=https%3a%2f%2fimages.bonni er.cloud%2ffiles%2fhis%2fproduction%2f2019%2f10%2f 01234534%2fswed e_hollow_1930-4w8rzfse4e6uwyerha8z2w.jpg%3fmax-w%3d1200%26max-h%3d630%26fit%3dcrop&exph=630&expw=1200&q=swede+ho llow+svenska+slummen&simid=607994287242830550&FORM =IRPRST&ck=5F79782F51F49690AF283CB272F500D4&select edIndex=24&itb=0

Att folk för 100 eller 150 år sedan inte hade internet, betyder förstås inte att de var okunniga och oupplysta. Alla som skulle resa till Amerika såg nog till att försöka få information om landet, så gott det gick. Och som redan nämnts, så var breven från redan utvandrade släktingar en viktig kunskapskälla. Det utkom också mängder med böcker och broschyrer med titlar som Kort wägledning och hjelpreda för emigranter från Sverige till Amerika eller Beskrifning öfwer de Stater I Norra Amerika som Swenska Emigranter med fördel kunna bosätta sig uti. Fler titlar räknas upp i wikiartikeln om svenskamerikaner, i sjätte stycket.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskamerikan

Konni Zilliacus var en finländsk författare, journalist och politisk aktivist, som på 1880- och 90-talen vistades och verkade i USA, och skrev flera böcker om landet. Hans målgrupp var ofta just "vanligt folk", som funderade på att utvandra. Många av Zilliacus' verk, som Amerika - en handbok för menige man och Amerika-boken - hjälpreda för utvandrare, kan läsas på nätet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Konni_Zilliacus_den_%C3%A4ldre
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ZilliacusK%C3%A4ldre/titlar/Utvandrarehistorier/sida/1/faksimil
https://runeberg.org/zkamerika/
https://runeberg.org/ameribok/
https://runeberg.org/zkamerikas/

Indianerna var nog ett ganska litet problem för utvandrarna, om man undantar dakota-upproret i Minnesota 1862, där flera tiotal svenska nybyggare dödades. Efter att upproret slagits ner, blev indianena i delstaten deporterade västerut. Jag skulle tro att så där en 95 procent av alla svenska utvandrare inte ens träffade några indianer.

https://riksarkivet.se/motkallorna/olofindianupproret
https://www.hhogman.se/indianupproret-1862-minnesota.htm
https://www.hhogman.se/massakern-i-west-lake-1862.htm

De visste vad de hade, vilket var ingenting. De visste även att de inte kunde leva på det de fick ut av sitt arbete i Sverige såvida de inte var större godsägare. Många var drängar och pigor och de hade det ännu sämre. Således ingen framtidstro i Sverige. Sedan även missväxt. De blev lovade gratis mark i Amerika så mycket de kunde bruka. Denna mark utlovades vara mycket brukbar. Dessutom var de välkomna dit i motsats till idag med de som kommer hit. Det egentliga krav som fanns var att de var friska och inte sinnesslöa. Möjligheternas land!

Min morfar flyttade dit men tog tyvärr inte med sig sin familj. Då hade jag nog inte funnits. Inte i den stora vågen av naturliga skäl utan senare. Han dog när jag var liten.

Socialdemokratiska arbetarepartiet bildades 1889.
Första gången man kom i regeringsställning var 1932.

Fattigt folk lämnade landet p g a att de rika i landet, högerpolitiker och kyrkan ville hålla folk i fattigdom. Den som har fullt upp med att skaffa mat för dagen, har inte ork eller kunskap att förändra sin livssituation.
Man ska veta att det inte var de allra fattigaste som flyttade till USA. De hade inte råd med resan, som var förhållandevis dyr. Jordlösa; alltså drängar, pigor andra lantarbetare och backstugesittare hade inte själva råd, utan behövde få ekonomisk hjälp av de som hade råd.