Citat:
Ursprungligen postat av
SloppySeconds
Att RA blev utan sjukersättning, känner jag fortfarande är konstigt.
Vi vet för lite egentligen än så länge.
Men av det jag har snappat upp: han hade aktivitetsersättning i några år när han var i åldersspannet 19-25 år. Aktivitetsersättning kan man få när man är i ålder 19-29 år om man har en sjukdom eller funktionsnedsättning och det bedöms att man inte kommer kunna arbeta heltid under ett år (lite förenklat). Det omprövas regelbundet.
För att få sjukersättning, vilket är det man kan komma ifråga för när man fyller 30 år, så är villkoren
enormt mycket snävare. Då handlar det om att ha en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att man
aldrig kommer kunna jobba heltid någonstans på något jobb, någonsin, så
kan man beviljas sjukersättning.
Observera "kan". Inte "ska".
Bedömningen blir ju rent fiktiv. Det vägs inte in om det finns en reell chans att få ett arbete eller om det existerar ett sådant arbete där man skulle kunna arbeta utifrån de nedsättningar man har. Det är ett nålsöga i dess rätta bemärkelse.
Jag
tror att det som gjorde att RA förlorade aktivitetsersättningen vid ungefär 25 års ålder var att antingen hade han då en läkare som förkastade tidigare bedömningar och skrev ett intyg till FK som inte var tillräckligt som underlag för aktivitetsersättning. Alltså bedömde att han var mer arbetsför än tidigare läkare hade gjort. Eller, om läkaren ansåg att han var tillräckligt nedsatt så kan själva intyget ha varit dåligt formulerat varpå FK tyckte att det inte var "visat" att han behövde aktivitetsersättning.
I närtid: han kan ha haft dåliga erfarenheter (verkar sannolikt) av rundgång hos läkare, FK, AF, soc och pallade inte hålla på igen och försöka få de läkarintyg som krävs för sjukersättning. Eller så försökte han men träffade en läkare som inte tyckte att han verkade vara målgruppen för sjukersättning. Osv...