Donald Crowhurst är en intressant och oroande figur i ensamseglingarna historia. Han var något av en våghals, gillade utmaningar osh ställde upp i en tävling, Sunday Times Golden Globe Race 1968-69. Premissen var att man skulle segla jorden runt i ett svep utan att någonsin ha kontakt med några medhjälpare (de fick tillfälligt lägga til i hamn men fick inte ta emot brev från andra eller ha hjälp av någon bekant under dessa uppehåll), och den enda kontakt deltagarna skulle ha med yttervärlden under hela färden skulle vara via långdistansradio. Ingen hos arrrangörerna verkar ha insett att detta möjliggjorde bedrägerier, eftersom man inte behövde ge några fullt säkra bekräftelser under resans gång. Crowhurst trodde nog verkligen att han skulle kunna segla jorden runt, och han hade en del tdigare erfarenhet av seglingar på öppet hav, men inte tillräckligt. Kort efter att han hade lämnat hamnen och seglat ut på Biscayabukten fick han problem med att båten inte var riktigt tät och han själv inte tillräckligt van. Men han tyckte sig inte kunna ge upp och bryta racet, det hade lett till för mycket skam och dessutom trassel med ahsn sponsorer.
I själva verket lämnade han dämed aldrg Atlanten utan höll sig bara utom synhåll för de stora fartygslederna, ofta i den tropiska delen av oceanen, och sände då och då ut rapporfter om sina fingerade passager runt Stilla Havet och Indiska Oceanen. Han blev mer och mer instabil eftersom han var helt ensam med havet och dessutom efterhand insåg att han skulle komma att avslöjas som en bedragare när han kommit i mål. Kort innan han "borde" ha kommit i mål hoppade han i sjön, efter att ett par dagar innan ha sänt ett meddelande där han uppmanade sin familj att *inte* komma och möta hpnom vid den planerade ankomsten till Cornwall. Båten hittades drivande ute på havet tio dagar senare, med loggbok och filmer bevarade. (Förmodligen hae Crowhurst fört båd en äkta loggbok och en falsk, den senare för att försöka bygga undr sin story, men lyckligtvus var det den äkta som fanns kvar och där är hans sviktande mentala tillstånd tydligt.
Det här är ett fascinerande fall, som har en del likheter med S A Andrées lpan att flyga till Nordolen i ballong - mycket tyder ju på att Andrée efter det första försöket att komma iväg 1896 insåg att hans företag var dömt att misslyckas, men inte tyckte sig kunna vända och backa ur projektet eftersom han hade pratat upp hela det dåtida svenska etablissemanget som sponsorer och phejare för sin färd. Jag såg en bra doumentär om Crowhurst på TV när jag var runt 15 år och historien fastande i mitt minne, här är en annan bra film om honom:
"Deep Water":
https://www.youtube.com/watch?v=r9NS6Uq9-zk
Om Crowhurst:
https://en.wikipedia.org/wiki/Donald_Crowhurst
