När blir man beroende (alkohol)?

Jag ser mig inte som alkoholist (jag vet att alla alkoholister säger detta när de är i förnekelse), men är ändå ärlig med att mitt förhållande till alkohol inte är helt okomplicerat.

Jag har under ett par perioder i mitt liv druckit betydligt mer än vad som är normalt. Efter en separation så satt jag ofta ensam hemma och drack mig full både fredag och lördag kväll. Det blev typ en flaska vin och några öl på det. Så småningom drack jag dessa mängder även någon vardagskväll i veckan och gick sedan upp bakfull och åkte till jobbet. Jag drack alltså 3 eller kanske någon gång 4 kvällar per vecka.

Jag insåg efter några månader (och bland annat efter att en anhörig sagt ifrån) att detta inte var hållbart och hade inga större problem att dra ner på mitt drickande till en normal nivå. Numera dricker jag nog mindre än normalsvensken. Det kan gå flera veckor utan att jag dricker.

Men jag har ändå svårt att hålla mig till några längre vita perioder. Ibland kan jag "bestämma" mig för att inte dricka på flera månader, men det håller sällan. Jag kan känna ett sug efter alkohol som jag till slut ger efter för och går då och köper en pava på systemet. Är en sån skön känsla att känna den där lagom berusningen komma.

Det har periodvis också varit svårt att dricka måttligt. När jag väl börjat så vill jag ha mer. Men det är inte alltid så. Senast jag var på julfest med jobbet drack jag 3-4 öl och tyckte faktiskt det räckte. Ibland kan jag till och med känna avsmak för öl när jag börjat dricka och tänka att jag inte vill ha mer.

Jag har så kluvna känslor för alkohol. Kan ibland vara jättesugen på att dricka, men också känna avsmak inför vetskapen om att jag kommer bli bakfull och trött om jag dricker. Det är ändå en skön känsla att vakna pigg och fräsch på lördag morgon. Gillar inte heller känslan när jag är kraftigt berusad.

Är jag begynnande alkoholist som ska se upp med hur jag dricker eller är dessa kluvna känslor och tankar kring alkohol helt normala?

Det blir en vana, en vana är väl kopplat till ett beroende. När och hur någon blir beroende beror på olika orsaker. För vissa kan det bero på rastlöshet man behöver alkohol för tidsfördriv, andra ser det som en medicin för ångest och depression och andra ser alkohol som en booster för sociala sammanhang och aktiviteter.

Riskzon skulle jag säga.

Om alkoholen påverkar din vardag, hindrar dig osv på nåt sätt så är det värre.

Nu är det kanske mer riskbruk och hälsorisk. Men det kan ju bli värre.

Lycka till.

Att sätta upp mål som inte fullföljs är väl inte ett jättebra tecken. Samtidigt så tror jag att majoriteten av alla svenskar känner alkoholsug titt som tätt. När fredagen kommer ska man ta sig ett glas. Om du känner att du inte behöver ha mer och mer när du dricker eller att du dricker för att dämpa ånges tror jag du kan sitta lugn. Du säger att du idag dricker mindre än normalsvensken. Bra att du är är vaksam men skulle säga utifrån det jag läst så är du inte någon alkoholist och att ett sug efter alkohol ibland förekommer, men det känns som att de flesta normalsvenskar får sug inte minst när det är fredag.

Om du mår dåligt av ditt drickande så är det garanterat värt att ta itu med det!

Hade vi levt i ett land där det gick att få tag på oförgiftat hasch eller gräs hade jag rekommenderat det istället för alkohol. Men det gör vi tyvärr inte, såvida inte du har professionella kontakter.

Skulle absolut kunna tänka mig att prova en hashkaka eller liknande. Men är helt emot allt som ska rökas. Gillar inte att få rök i lungorna.

Jo, precis. Det känns inte som jag har jätteproblem för tillfället. Men ska ändå passa mig lite för hur jag dricker.

Känner den här kluvenheten inför julen. Som vuxen har jag nog aldrig haft en vit jul, så jag funderar på om jag skulle köra det i år bara för att. Men tanken på att inte dricka känns så jäkla trist. Är så himla gott med ett par nubbar till sillen och några öl till maten. Blir lite lättare att stå ut med släktens tjat också

Det är ju inte så att det är svart och vitt det här. Och kanske är det enklare för dig själv att rationalisera ditt alkoholbruk med att du iallafall inte är alkoholist? Om du ägnar så mycket tid åt att grubbla över det är det möjligtvis så att det är ett problem. Om du testar att sluta så kommer du att märka ganska snabbt huruvida det är så eller ej. Testa en vit månad och se hur det känns efter det.

Känner igen det du skriver så väl.

"Jag ser mig inte som alkoholist (jag vet att alla alkoholister säger detta när de är i förnekelse)"

Det uttrycket är bara dumt för att om man inte är alkoholist vad ska man svara. Sen kan man tänka att om man får den frågan eller ställer den frågan till sig själv så är det en signal som bör tas på allvar.

Det finns säkert flera som lever i förnekelse eller inte förstår att dem lever i ett inhaltande missbruk. Man brukar säga det att om man ens tänkt tanken kring sina alkoholvanor eller ovanor så ligger det i farans riktning att man traskar på alkoholistens marker.

Det korta svaret är nog att man inners inne vet när man är beroende, fast kan ju ta några år i förnekelse innan poletten trillar ner.

Jävligt svårt att svara på eftersom det är väldigt individuellt

Jag skulle säga att när du börjar känna abstinens fysiskt och psykiskt, då är det ju nåt som håller på

Det är jättesvårt att säga. Alla anledningar att dricka är ju dåliga (att det ger en skön känsla, att man slappnar av, att man blir mer social, att man släpper loss och så vidare). Varför kommer de där sugen ibland? Är det lite "busigt" sådär, att du bara vill vara full? Eller är det när det är stressigt och jobbigt i livet?

Jag kan bara bidra med följande observation: Det du skriver låter väldigt mycket som mig för sisådär 15 år sedan när jag hade en period med lite "on and off" med min fru. Kunde lätt bli en påse elefantöl efter jobbet på vardagarna. Hade också perioder när jag drack alldeles mycket och ofta, för att sedan ha en vit månad eller två. Precis som för dig så kom det alltid ett sug tids nog och den där goa, pirrande känslan i kroppen när man bestämt sig för att ikväll ska det minsann drickas! Men långsamt eskalerade detta och drickandet gick från att vara en sporadisk, social grej till att bli en schemalagd soloaktivitet. Varje helg blev varje fredag och lördag och sedan spillde det ut över söndagar och vardagar. Det är en hal sluttning och alla som dricker leker ju i någon mån med elden.