2012-02-16, 12:52
  #16921
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av lyftstolpe
Tack för svaret. Skönt att höra att det blir bättre men det känns verkligen inte som jag kommer hitta en tjej som jag kommer älska Lika mkt och som jag kommer trivas lika bra med som henne, vet inte om det är vanligt att tänka så, men det känns faktiskt så

Håller med dej !
Citera
2012-02-16, 12:53
  #16922
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av lyftstolpe
Tack för svaret. Skönt att höra att det blir bättre men det känns verkligen inte som jag kommer hitta en tjej som jag kommer älska Lika mkt och som jag kommer trivas lika bra med som henne, vet inte om det är vanligt att tänka så, men det känns faktiskt så

Klart det är vanligt att tänka så. Skulle tro att vi alla gjort eller gör det i skrivande stund.
Det enda man egentligen innerst inne vet är att vi överlever, går vidare och börjar om.

Kan man släppa nära släktingar och vänner som dör så går detta med.

Huvudet högt och se framåt...
Citera
2012-02-16, 12:55
  #16923
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av norr-om-isabella
Nu på ruta -1.

Jag träffade ju exet för ca en vecka sen och talade om vad jag kände för honom. Han sa att han älskade mig också och jag tog honom på orden. När han inte ringde upp mig på alla hjärtans dag blev jag så arg och besviken att jag ringde upp honom kl. 17 och påtalade hur j-la dåligt jag tyckte det var av honom att inte höra av sig en sån speciell dag när han några dagar tidigare sa att han älskade mig, Han skyllde på att ha mycket att göra på jobbet...jag la på luren då jag var så arg på honom. Jag skickade ett mejl igår som han inte svarade på att ringde upp honom nyss där jag bara sa att jag tror att jag förstår vad han menar med att vi ska vara vänner, alltså att jag inte ska ha några förhoppningar eller förväntningar på honom och det där med att han sa att han älskade mig förklarade han med att vi hade det så bra förut, därför sa han så. Jag avslutade samtalet med att han kan ju höra av sig om han känner för att prata någon gång.

Jag har sjunkit lägre än lägst, han ingen självkänsla eller självförtroende kvar. Jag lämnade en öppning att han kan ringa mig när han vill men jag kan inte ringa honom. Jag måste ta mig ur det här, han älskar sin nya och inte mig.

Usch vad tråkigt att läsa.

Du kommer igen det vet du med egentligen känns säkert jätte tungt nu det förstår jag.
När du sedan är starkare igen så stänger du öppningen du gett honom och går din egen väg i stället.

Håller på dig...
Citera
2012-02-16, 12:56
  #16924
Medlem
Ett stort tack Style-aeon för du alltid finns där för mig med en axel att gråta mot.

Jag måste lära mig att inte ryckas med när impulsen till kontakt tränger sig på. Det har sett ut som så att jag har kontaktat honom ungefär varannan månad sista halva året. Vi har pratat en del och träffats någon gång och sen har det blivit bråk. Genom att kontakta honom nu och säga att han kan höra av sig ifall han känner för det och att jag förstår hans beteende och hur han tänker, men att jag inte kommer höra av mig till honom mer, har jag brutit trenden med att avsluta kontakten med bråk och sen inte höra av mig på ett par månader. Jag vet i mitt hjärta att jag inte vill vara tillsammans med honom igen, så långt har jag i alla fall kommit med mig själv. Jag vet också att jag mår mycket bättre när vi inte har kontakt men det är känslan av saknad som går stick i stäv med att jag vet att jag mår dåligt av kontakt, som gör att jag tror mig kunna ringa honom efter några månader och höra hur han mår.

Det absolut dummaste man kan göra när man blivit dumpad är att ta kontakt. I mitt fall har det blivit en ond cirkel och min f. d har tappat all respekt för mig, jag tror snarare att han ser ner på mig. Han hör aldrig av sig för han vet att jag för eller senare hör av mig till honom och han har informerat mig om att ju mer jag bråkar med honom ju mer söker han sig till sin nya och tycker han har fattat rätt beslut att dumpa mig. Det enda jag kan göra nu hela tiden påminna mig om att jag faktiskt inte vill ha honom - han har sårat mig för mycket och på grund av sättet han dumpade mig på och hur han sedan betedde sedan gjorde att min självkänsla sjönk i botten och mitt självförtroende är på minus. Jag har förnedrat mig själv inför honom totalt under 1 års tid och känner mig fortfarande skamsen vilket också är ett skäl till att jag aldrig skulle vilja återförenas med honom, jag vet ju att han inte respekterar mig längre och jag skäms för att jag har varit så på.

Jag har lämnat en dörr öppen ifall han vill kontakta mig i fortsättningen, han ville så gärna träffa mig så han för ca 1,5 v sen. Vi träffades och han kysste mig intensivt, sa att han älskade mig, att han tänker mycket på vad som kunde ha blivit av oss, att han var så förälskad när det var vi, att han vill fortsätta ha kontakt med mig nu... Jag fixar det inte, vill inte, kan inte...jag blir för intensiv då jag fortfarande är kär i honom, det går inte på bara hans villkor...

Jag tror inte att han kommer ringa upp mig. Jag hoppas inte att jag ringer upp honom om ett par månader igen, jag vill inte mer. Måste bryta denna onda cirkel, men hur?
Citera
2012-02-16, 13:07
  #16925
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Redbullen
Håller med dej !

Citera
2012-02-16, 13:16
  #16926
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av norr-om-isabella
Ett stort tack Style-aeon för du alltid finns där för mig med en axel att gråta mot.

Jag måste lära mig att inte ryckas med när impulsen till kontakt tränger sig på. Det har sett ut som så att jag har kontaktat honom ungefär varannan månad sista halva året. Vi har pratat en del och träffats någon gång och sen har det blivit bråk. Genom att kontakta honom nu och säga att han kan höra av sig ifall han känner för det och att jag förstår hans beteende och hur han tänker, men att jag inte kommer höra av mig till honom mer, har jag brutit trenden med att avsluta kontakten med bråk och sen inte höra av mig på ett par månader. Jag vet i mitt hjärta att jag inte vill vara tillsammans med honom igen, så långt har jag i alla fall kommit med mig själv. Jag vet också att jag mår mycket bättre när vi inte har kontakt men det är känslan av saknad som går stick i stäv med att jag vet att jag mår dåligt av kontakt, som gör att jag tror mig kunna ringa honom efter några månader och höra hur han mår.

Det absolut dummaste man kan göra när man blivit dumpad är att ta kontakt. I mitt fall har det blivit en ond cirkel och min f. d har tappat all respekt för mig, jag tror snarare att han ser ner på mig. Han hör aldrig av sig för han vet att jag för eller senare hör av mig till honom och han har informerat mig om att ju mer jag bråkar med honom ju mer söker han sig till sin nya och tycker han har fattat rätt beslut att dumpa mig. Det enda jag kan göra nu hela tiden påminna mig om att jag faktiskt inte vill ha honom - han har sårat mig för mycket och på grund av sättet han dumpade mig på och hur han sedan betedde sedan gjorde att min självkänsla sjönk i botten och mitt självförtroende är på minus. Jag har förnedrat mig själv inför honom totalt under 1 års tid och känner mig fortfarande skamsen vilket också är ett skäl till att jag aldrig skulle vilja återförenas med honom, jag vet ju att han inte respekterar mig längre och jag skäms för att jag har varit så på.

Jag har lämnat en dörr öppen ifall han vill kontakta mig i fortsättningen, han ville så gärna träffa mig så han för ca 1,5 v sen. Vi träffades och han kysste mig intensivt, sa att han älskade mig, att han tänker mycket på vad som kunde ha blivit av oss, att han var så förälskad när det var vi, att han vill fortsätta ha kontakt med mig nu... Jag fixar det inte, vill inte, kan inte...jag blir för intensiv då jag fortfarande är kär i honom, det går inte på bara hans villkor...

Jag tror inte att han kommer ringa upp mig. Jag hoppas inte att jag ringer upp honom om ett par månader igen, jag vill inte mer. Måste bryta denna onda cirkel, men hur?

Nä inte se ner på dig själv. Det som är gjort är gjort. Förlåt dig själv för det och gå vidare i stället.
Han kan dra det finns fiskar i sjön det vet du.

Han leker just nu med dig och det kan han på grund av att du låtit honom linda dig runt sitt finger och det är dags att sluta med det NU.

Du kan det vet jag och att du vill det vet jag också för det säger du. Sen är det bara att bolla med varandra här skicka så många pm du vill jag finns alltid.

Kom igen nu...
Citera
2012-02-16, 13:28
  #16927
Medlem
StyleAeon, han har sagt att han absolut inte vill såra mig, så tror du verkligen att han leker med mina känslor? Det är ju rätt grymt när han vet att jag fortfarande älskar honom...
Citera
2012-02-16, 13:38
  #16928
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av norr-om-isabella
StyleAeon, han har sagt att han absolut inte vill såra mig, så tror du verkligen att han leker med mina känslor? Det är ju rätt grymt när han vet att jag fortfarande älskar honom...

Faktiskt tror jag att det är så. Jag är ledsen men förklara gärna.

Jag försöker förstå varför jag skulle säga till någon att jag älskar henne men ändå vara med en helt annan. Kära nån den jag älskar vill jag tillbringa min tid med och ingen annan kan jag lova...
Citera
2012-02-16, 13:43
  #16929
Medlem
Jag tror han menar att han älskar det vi hade men det räckte inte eftersom han ville ha mer än vad jag kunde ge honom då.
Citera
2012-02-16, 13:55
  #16930
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av norr-om-isabella
Jag tror han menar att han älskar det vi hade men det räckte inte eftersom han ville ha mer än vad jag kunde ge honom då.

Det låter konstigt i alla fall tycker jag. Men vem är jag att säga jag känner ju inte ens honom utan kan andast utgå från mig själv och då känns det väldigt fel måste jag nog säga.

Jag skulle aldrig bete mig på det sättet kan jag lova. Inte fan skulle jag säga till en tjej jag dumpat att jag älskar henne samtidigt som jag har en annan. Inte ens om jag var singel skulle jag säga det utan att verkligen mena det och då skulle jag göra allt för att få henne inte bara snacka skit och hånga upp henne någon stans.

Ursäkta mig men jag blir fan upprörd på en sån som han.
Citera
2012-02-16, 13:58
  #16931
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av norr-om-isabella
Nu på ruta -1.

Jag träffade ju exet för ca en vecka sen och talade om vad jag kände för honom. Han sa att han älskade mig också och jag tog honom på orden. När han inte ringde upp mig på alla hjärtans dag blev jag så arg och besviken att jag ringde upp honom kl. 17 och påtalade hur j-la dåligt jag tyckte det var av honom att inte höra av sig en sån speciell dag när han några dagar tidigare sa att han älskade mig, Han skyllde på att ha mycket att göra på jobbet...jag la på luren då jag var så arg på honom. Jag skickade ett mejl igår som han inte svarade på att ringde upp honom nyss där jag bara sa att jag tror att jag förstår vad han menar med att vi ska vara vänner, alltså att jag inte ska ha några förhoppningar eller förväntningar på honom och det där med att han sa att han älskade mig förklarade han med att vi hade det så bra förut, därför sa han så. Jag avslutade samtalet med att han kan ju höra av sig om han känner för att prata någon gång.

Jag har sjunkit lägre än lägst, han ingen självkänsla eller självförtroende kvar. Jag lämnade en öppning att han kan ringa mig när han vill men jag kan inte ringa honom. Jag måste ta mig ur det här, han älskar sin nya och inte mig.

Jobba med dig själv först...sen kan du kolla på killar.

Ingen gillar en dörrmatta. Grundpelaren i det hela är att respektera sig själv och må bra. Då kommer du också att bete dig på rätt sätt rent instinktivt. Men det gäller också att du själv bygger upp ditt liv exakt som du vill ha det och inte är feg. Bara då kan du respektera dig själv.
Citera
2012-02-16, 14:23
  #16932
Medlem
__________________
Senast redigerad av norr-om-isabella 2012-02-16 kl. 15:21.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in