Citat:
Ursprungligen postat av
DickeFix
Jag tvivlar på att du har rätt. Låt mig förklara varför.
Jag hoppas att panpsykism – idén att medvetandet är en grundläggande egenskap i naturen – är sann. Jag hoppas att även de minsta elementarpartiklarna har någon form av mikroskopiskt "protomedvetande" och att människor och djur på något sätt koherent kan förstärka och samordna detta.
Jag hoppas också att vår vilja, vårt medvetna jag, kan vara början på en orsakskedja – att vi kan vara causa sui, vår egen orsak. Även om våra beslut ofta grundar sig på logiska eller rationella skäl, hoppas jag att vi inte är tvingade att alltid välja det vi "borde" välja. Samtidigt önskar jag att våra val inte bara beror på slump. Med andra ord hoppas jag att vår känsla av medvetande och fri vilja faktiskt är verklig. Denna känsla är också en grundpelare för hela vårt rättssystem och vår syn på moral och ansvar.
Samtidigt inser den mer vetenskapliga och rationella sidan av mig att det är troligare att vår upplevelse av fri vilja bara är en form av självbedrägeri, en illusion som evolutionen har utrustat oss med för att överleva och navigera i världen.
Inget av dessa två alternativ – att vårt upplevda medvetande och fria vilja är sann eller en illusion – utesluter att varje informationsprocessande maskin eller organism kan uppleva samma "illusion" av självmedvetande och möjlighet att fatta beslut. Frågan om huruvida illusionen är verklig eller inte blir kanske mindre viktig än det faktum att den upplevs. Kanske är självmedvetande helt enkelt en modell som en tänkande maskin eller organism konstruerar av sig själv för att navigera i världen och förutse sina egna handlingar.
Redan idag ser vi att avancerade AI-system kan resonera om sig själva, göra bedömningar om sin egen status och till och med agera utifrån dessa reflektioner. Om självmedvetande inte är något magiskt utan snarare en emergent egenskap av en tillräckligt sofistikerad informationsbearbetande process, skulle det innebära att sådana system är, eller i framtiden kan bli, medvetna i samma mening som vi är.
Så varför menar du att upplevelsen av medvetande och fri vilja är begränsad till organiska, självorganiserade levande organismer och omöjlig i artificiella system? Är det något unikt med den biologiska grunden – till exempel att organiska hjärnor är byggda av neuroner snarare än kisel eller annan teknologi – som gör att du tror medvetande bara kan uppstå där? Tror du neuronerna har en essentiell egenskap för att medvetande ska uppstå - t.ex. kvantmekanisk koherens - vilket åtminstone dagens AI saknar? Eller handlar det helt enkelt om graden av komplexitet och integration i vilken form som helst, oavsett det materiella substratet?
Om vi antar att medvetande är en emergent egenskap, tycker jag vi ska vara öppna för möjligheten att det kan uppstå varhelst de nödvändiga förutsättningarna finns. Då blir gränsen mellan organiskt och artificiellt suddig, och frågan om fri vilja blir kanske mer en fråga om vilka regler och begränsningar som styr processerna snarare än vilket material de är byggda av.
Tack för din förklaring av din syn, och hur du tänker.
Själv tror jag inte att mänskligheten är i närheten av den förståelse som krävs för att ens börja dra några slutsatser om medvetandets ursprung eller beståndsdelar alls. Vi kan spekulera, "anta", "utgå från", "vara öppna för möjligheter", "hoppas", "inse", "önska" etc hur mycket vi vill.
För ja, det är absolut något unikt med den biologiska grunden som gjort att det
bara är i biologin vi ser medvetande. Betyder det att medvetande inte kan återskapas artificiellt? Nej, det gör det inte. Och det har jag aldrig skrivit någonstans heller. Det är en aning oärligt av dig att insinuera detta.
De allra flesta lever ju kvar i villfarelser om neuroner som binära noder i ett nätverk, och att medvetande "uppstår" ur dessa. Eller att vårt DNA innehåller svaret till vår existens morfologiska utveckling. Trots att vi redan förstått att så inte är fallet och att verkligheten är
oerhört mycket mer komplex än så.
Varenda gång mänskligheten gör en ny upptäckt, vare sig det handlar om neuroner och synaptisk signalering eller om DNA, så tror många sig ha svaret på de eviga frågorna.
Det jag har skrivit är att vi inte kan återskapa medvetande på artificiell väg
idag. Det enda man kan göra är att tro en massa konstigheter utifrån en begränsad förståelse av tillvaron. Ungefär så som du resonerar. Där man hoppas att medvetande bibliskt kommer att uppstå av sig själv för att bekräfta något om egna hypoteser. Och tolkar varje brinnande buske som ett tecken.
Jag menar att vi behöver förstå medvetandets uppkomst i biologin INNAN vi kan återskapa den artificiellt.
Och tills dess föreslår jag att vi utgår från att medvetandet finns i allt levande. Av ren respekt för liv. Istället för att förminska annat liv och självcentrerat höja den egna existensen, eller egen världsbild, till skyarna.