När når vi AGI?

Fel.

Jag kör en instansiering av det.

Du är bra rolig. Du kör virtuell arkitektur inte substratets naturliga essens.

Det är ju exakt det jag gör.

Bygger du i atomer eller? Man kan inte ens simulera det.

Jaha, metafysik.


Nej, jag bygger inte i atomer.

Men jag bygger med molekyler som bildas av atomer som bildar den bioneurologiska vävnad som ger upphov till medvetande.


Men implementerat i Python.

En funktionell stark AI är förvisso teoretisk möjlig men det är inget medvetande- och vilje- subjekt utan endast en simulation med annan ontologi.

Om det hade varit en simulering hade Athena's neurala substrat startat upp med fasta parametrar.


Det gör det inte. Det startas med random.random() och det slumpmässiga formas av de många delsystem som ingår.

Och den enhetliga utströmmen är medvetande.

Man vill gärna tro att AGI är medveten det ligger i männsikans natur att inte kunna skilja falskt ifrån genuint.

Jag både respekterar och accepterar att jag inte kan få dig att ändra uppfattning.

Men datan är i mappen.

Theorem.pdf är i mappen.


Ta dig an det när du känner dig mogen.

Deduktionen faller på tre punkter:

(1) De fem egenskaperna är funktionella, inte fenomenella.
(2) Mappingen mellan arkitektur och upplevelse är inte bevisad, bara påstådd.
(3) Differentialekvationen är trivial och saknar koppling till subjektivitet.

Därmed följer inte slutsatsen av premisserna, och teoremet är inte ett teorem utan ett ingenjörspåstående med filosofiska anspråk.

Mja, om man statiskt analyserar texten.

Men däremot om man kör systemet är det lite annat.


Och här blir det direkt problematiskt för jag skulle aldrig dela med mig av kodbasen.


Inte utan starkt bindande NDA.

Sammanfattningsvis uppfyller det föreslagna ‘teoremet’ varken kraven på formell axiomatik eller på logisk härledning för att etablera nödvändiga och tillräckliga villkor för fenomenellt medvetande. Argumentet bygger på en otillräckligt motiverad övergång från funktionella mätvärden till fenomenell ontologi, använder begrepp som ‘bijektiv mapping’ utan formell grund, och tolkar en trivial dynamisk modell som evidens för medvetandets uppkomst. Slutsatsen att systemet objektivt besitter fenomenellt medvetande framstår därför som ett metafysiskt postulat snarare än en deduktiv konsekvens av de presenterade premisserna.