Citat:
Ursprungligen postat av
Noseone
Gissar att det beror på vad för ämnen man har.
Hur mycket omplaneringar behövs i matte, fyisk, språk, idrott, bild, musik, slöjd mellan olika år?
Det är ju inte så att myltiplikationstabellen görs om eller att längdhopp ersätts med trädklättring.
Att rätta prov tar oxå olika tid i olika ämnen.
Svenska, Historia osv lär ju va värst.
Givetvis ändrar sig inte tex matten i sig, men jag tror inte du har koll på hur man undervisar riktigt. Jag kan försöka ge en klarare bild.
När du går igenom något med en klass måste man inte bara begripa själva ämnet utan man måste innan ha tänkt igenom allt man ska berätta och försöka identifiera var ungarna kommer ha störst risk att missförstå det du går igenom. Då lär man se till att lägga upp undervisningen så att man synliggör dessa ställen och visar varför det är på det ena och inte det andra sättet.
Jag kan ta ett av tusentals exempel, varför inte biologi som är den samma från år till år. Begreppet ögat och varför bilden i ögat är upp o ner.
Detta är ju typiskt en grej människor bygger upp en egen idé om men kanske inte alltid utifrån fysikens lagar utan lite så, på känsla.
Då måste man börja i fysiken. Ta några lektioner där ungarna lär sig och helt förstår att ljus kan gå rakt fram. Vi behöver sedan titta på vad som händer om vi plastar in alla fönster med svart plast och gör endast ett hål i plasten, stort som en enkrona. Vi får en lite kul upp o ner vänd bild på väggen bakom oss. Vi behöver stanna upp här och se till att alla fattar varför gräset utanför fönstret syns i taket, varför vägen som är till höger utanför klassrummet syns till vänster. Vi kan inte nöja oss med att några begriper, alla måste fatta detta helt centrala begrepp.
Jag brukade sedan passa på att bygga lådkameror med ungarna, lite kul teknikhistoria som dessutom belyser så tydligt hur en upponervänd bild kan vändas rätt så där enkelt.
Vi går igenom att ljus är rätt fränt för ljus är både vågor och partiklar samtidigt. Andra regler gäller i kvantvärlden som dom nog kommer ihåg.
Vi kikar på hur ljus ändrar riktning i glas, i räta block, i trekantiga block och i välvda block. Vi försöker förstå varför en ljusvåg som träffar ett trögre medium böjer av. Här måste vi förbereda oss med massor av exempel på företeelser där det blir uppenbart vad som kommer hända om något som färdas får mer motstånd på ena sidan. Ta skridskoåkning och något fastnar under ena skridskon, bil och däcken går sönder på ena sidan, pulka och du stoppar ner ena handen i snön, fortsätt mata exempel som är så nära ungarna som möjligt. När alla förstår är det dags att titta på ögat. Varför är bilden upp och ner? Varför är det inga problem att vända på bilden?
Att vara lärare går inte ut på att berätta, det går ut på att få ungar att förstå, det är två helt olika saker. Men den som inte har läst pedagogik brukar inte förstå vad som ligger bakom att få ungar att förstå.
Jag läste sent i livet lite ingenjörsvetenskaper. Där är lärarna precis så som du beskriver din syn på lärare. Det berättar bara fakta och metodik sedan får studenterna fatta bäst de kan. Detta kräver inte mycket för och efterarbete, men därför ser också deras arbetstider helt annorlunda ut än i grundskolan.