Regler avs. gripande, anhållande osv.

Började fundera på vilka regler som egentligen gäller när det kommer till att främst gripa och anhålla folk från polisens sida. Att det krävs åklagare för att anhålla någon är en ganska uppenbar skillnad men finns det fler skillnader. Finns det rekvisit som måste vara uppfyllda för att någon ska kunna gripas och hur ser dom isåfall ut? Hur mycket kött på benen måste polisen ha egentligen, räcker det med att någon pekar ut någon?

En anledning till mina funderingar är ett gripande jag själv var med om en gång i tiden. Det lär vara preskriberat. Det gripandet har alltid stört mig och jag har börjat fundera på om det ens var lagligt från början??

Det behöver inte ha begåtts ett brott för att polisen ska kunna gripa någon det räcker med misstanke om brott.
Regleras i Rättegångsbalken 24 kap. Om häktning och anhållande, paragraf 7:
https://lagen.nu/1942:740#K24P6S3

Polislagen ger dom rätt att anhålla dig:


De är myt att dom behöver tillstånd av åklagare. De bara existerar i filmerna/serierna. Brickan ger dom anledning att anhålla dig, bara enkelt misstanke ifrån polisens sida. Där i mot så måste polisen identifiera sig själv om du bli anhållen för misstanke, men bara om du bli anhållen under 11 §. Om dom säger du är inte anhållen, men dom ta i grepp på dig så bryter dom föreskrifterna i PL 11 §. Så hände med mig, när en polisman vägrade identifierade till mig efter jag blev anhållen utan misstanke. Åtalet mot mig lades ner, för jag började citerar PL 11 §.

Så pass mycket vet jag att en polis inte kan anhålla någon. Polisen kan inte heller agera på "enkel misstanke".

För att gripas ska man vara misstänkt på sannolika skäl för ett brott med 1års fängelse på straffskalan.
Man kan även gripas som skäligen misstänkt om man är okänd och vägrar att uppge namn och bostadsadress eller om det finns skäl att anta att uppgifterna är osanna.
Om den misstänkte inte har sitt boende i landet och det finns risk att den misstänkte lämnar
landet för att slippa straff.

Inte ett enda rätt i ditt grötiga inlägg.

Nej - polisen kan gripa folk o ta in dom i hemliga rum på stan - o påstå att det fanns skälig misstanke om det eller de brott de känner för - visitera släppa inom t ex 30 min.

Om de sedan dokumenterar juste kommer ingen åt dem - hur bluff o bågit det än varit - o den frihetsberövade o övergreppade o kränkte har NOLL rätt till skadestånd o alla anmälningar kommer att läggas ner - om det är en gay polis (det finns såna) som bögar med offret blir det dock annorlunda

Men de var så hände med mig. Jag frågade många gånger polismannen är jag anhållen? Han sa nej, men han höll vid min vänstra arm. Blev ändå slängd till häktet i Flemingsberg. När jag fick prata en av häktets personalen för att jag var skäligen misstänkt för ett misshandel som skedde inne i stan. Personalen frågade mig, om jag visste att jag var anhållen? Jag sa nej och sa den polismannen bröt under PL 11 §, eftersom han inte identifierades mig som polis. Alla nekade mot varandra för misshandeln och därav släpptes alla för åtal. Polismannen fick sig ett reprimand av åklagaren, för att inte säga jag var anhållen och under anhållan så identifierade han inte som ett polis.

Alla fel + ovanstående - hur kan folk bli anhållna eller häktade som skäligen misstänta om de inte ens kunnat frihetsberövas innan.

Polis griper, åklagare anhåller och domstol häktar. Punkt. Dina pellejönsslutsatser är inget annat än just trams och det ligger inte långt bort att tro att du knarkar och super rätt hårt.

Nu är det just reglerna jag är nyfiken på. Att det finns poliser som tror sig stå ovanför lagen vet jag sen tidigare men vad har det med saken att göra?

Att hävda att polisen har rätt att gripa folk på minsta misstanke är kanske inte det smartaste uttalandet man kan göra som svensk och uppvuxen i en rättsstat.

Det stämmer det där med 1 år!
Jag ska posta lagtexten ikväll, för jag har inte tid nu, för jag jobbar. Men man kan bli anhållen utan att vara gripen, polisen tar in någon på förhör, enbart på den grunden att man befann sig på fel plats vid fel tidpunkt, polisen vill veta vad personen vet om saken, om det sen framgår i förhöret med personen att misstankarna stärks; då kan åklagen anhålla honom;

Rättegångsbalken 23kap
8 § På tillsägelse av en polisman är den som befinner sig på den plats, där ett brott förövas, skyldig att medfölja till ett förhör som hålls omedelbart därefter. Vägrar han utan giltig orsak, får polismannen ta med honom till förhöret.

Vad som sägs i första stycket gäller också den som befinner sig inom ett område i anslutning till den plats där ett brott nyligen förövats, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år. Detta gäller också vid försök till ett sådant brott.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även innan förundersökning hunnit inledas. Lag (1994:1412).
https://www.riksdagen.se/sv/dokument...-1942-740/#K23