Mamman till mitt barn hatar mig…

Har haft en tvär jobbig separation, under några månader. Och nu har de gått så
Långt att min ex på riktigt hatar mig mera än något annat, och hon visar det verkligen. Är de någon som kan gå över eller är de bara för mig att gilla läget?

Försök fokusera på att må bra i dig själv och att inte lägga vikt på vad hon tycker om dig alls. Du är bra som du är och jobba på de saker du själv vill utveckla eller förbättra. Inte vad någon annan säger.

Har ni barn kan det bli knepigare då hennes åsikter om dig kan vara så starka att hon försöker manipulera barnen att tycka samma som henne. I sånt fall ska du bara uppvisa trygghet och lugn. En miljö där barnen kan få vara just barn och inte behöva välja sidor.

Detta är kärringar i ett nötskal.
Har nog aldrig träffat en tjej som inte gör sig till offer över sina ex.

I hennes vanföreställning är hon helt oskyldig och du är den stora förövaren.

Hon skulle aldrig manipulera vårat barn men anhöriga skulle kunna. Jag har tydligen levt med grov ångest och nu fått de rätt i trynet. Inte behandlat henne direkt bra heller så förstår hennes ilska: men hoppas väl att hon en dag ska inse att det inte var mitt rätta jag utan att hade en mask för att skydda mig sjöväg

Så är det verkligen. Allt är mitt fel, skillnaden är att våren separation har tagit tid och typ jag har försökt att vi kanske ska hitta tillbaka. Medans hon röjt i sängkammaren och hej vilt. Och inte ens sagt de till mig utan de fick jag rätt i trynet själv när jag kom dit för att jag var orolig för barnet

Skriver under på varenda ord här. Låt henne vara arg utan att låta dig påverkas. Era barn behöver trygga föräldrar.

Ja men det är så förbannat svårt. Då man hotas med det ena och det andra. Och verkligen provocerar, trycker på varenda knapp som hon vet ska få mig arg.

Kan säga att ingen av oss är direkt någon bra förälder just nu. Vårat barn har fått ett stress tix som pågått sedan i sommars men de är tydligen enligt henne helt och hållet mitt fel

… Vad har du gjort för att hon ska hata dig mer än något annat?

Bli arg. Men inte till/mot henne. Och inte framför barnen.

Bli arg. Åk till gymmet och blås ur det istället.
Prata med en vän när du blir arg.
Men låt det inte synas för henne eller barnen. Den som agerar i affekt och spelar ut framför barnen förlorar bara på det.

Jag vet att det är fruktansvärt svårt. Men släpp ditt ego. Släpp vinna/förlora i konflikt. För det finns inget att vinna i argument som dessa. Ni bara förlorar. Och barnen tar skada.

Inse att det skitit sig. Acceptera att du ska bli så bra pappa som du kan vara. Och utgå från om barnen mår bättre av att du gör som du gör.

Jag har varit i din situation. Det lägger sig till slut. Ni kanske aldrig kan prata med varandra igen men det är inte poängen egentligen. Du ska fokusera på barnen och på dig nu. Inget annat.

Varför var du orolig för barnet?

Ring soc och be att få prata med en föräldraskapsstödjare. Detta låter inte bra.