Min Lillebror dog för några månader sedan och detta hände med mig efter....

Jag åkte hem till mamma och var ändå lugn. Jag hade åkt o sett han tidigare när han låg på sjukhuset..död alltså.

På kvällen försökte min familj få mig att gå till pappa som bor nära och hälsa på han. Jag ville inte men tjatade. Jag tog på mig skorna och bara började krampa. Första gången i mitt liv. Jsg tänkte att nu dör jag. Men sen vaknade jag upp och tänkte att det var en engångsgrej men så efter ett par timmar sitter vi alla i soffan o h jsg bara från ingenstans började krampa igen.

Jag bor själv och in ikväll hände nåt konstigt. Jsg bara tappade andan. Jag kramade inte men bara fick ingen luft. Kände av lite slem i halsen. Ställer mig upp och försöker andas men det går inte. Då provar jag andas med näsan och det gick bra

Nu är livrädd. Jag bor ensam och är mycket själv. Jag tänker ofta på min bror och att min andning ska stanna.

Vad tror ni är fel på mig?

Epilepsi eller ångest.

Panikångestattack,någon slags trauma chock kanske? Oavsett hoppas du repar dig inte kul o få panikångestattacker det får jag själv lite nu o då.

Låter som panikångest.

Beklagar din brors bortgång.

Har psyket inte fått "öva" sig på svåra erfarenheter, eller fått väldigt mycket trauma som ung, så kan man tendera att inte reda ut mentala känslor som är svåra, då "går de ut i kroppen" istället.

Helt riktigt. För en person med otränad nervsystem för obehagligheter, blir resultatet en panikångestattack i många fall. Det är därför det kan vara bra att ha det något eländigt under sin uppväxt, särskilt under barndomsåren, eftersom nervsystemet lär sig hantera motgångar på ett rimligt vis.

Det är viktigt att du bearbetar detta, typ försök gråta, prata om detta under några månader. Har du någon du brukar kunna prata med? Annars kontakta VC där kan du få rådgöra med en kurator några gånger och få hjälp med att få utlopp för sorgen. Ät bra mat, försök träna eller promenera. Läs om sorgbearbetning. Det tar lite tid men du kommer må mycket bättre om ett år om du bearbetar sorgen istället för att stänga inne den. Hoppas du mår bättre snart

Låter som en panikångestattack. Det du borde göra är att bearbeta din bortgångne bror. Terapi alltså.

Kontakta läkare så att du får tabletter mot panikångest om det händer igen.

Beklagar sorgen.

Låter som panikångest/attack

OCH jag beklagar sorgen ❤ Hoppas du får den hjälp du behöver av läkare

Det måste vara obeskrivligt tungt, i alla fall om eran relation var god.

Det är väl att du inte har hunnit bearbeta känslorna från din brors bortgång ännu. Kroppen har sitt sätt att reagera på känslor. Och eftersom du troligen har starka känslor just nu så reagerar kroppen starkt på dem.

Hoppas det går bra för dig. Ledsen för att din lillebror dog. För jag menar, varje människa med en någotsånär empatisk förmåga begriper ju hur det måste kännas.

Som många skrivit handlar det nog om panikångest.

Och med tanke på det fasansfulla dunoch din familj råkat ut för så är det inte konstigt att du reagerar så starkt.

Sök hjälp att hantera ångesten du drabbas av. Mindler finns tex online, om du inte får hjälpen du behöver på din vårdcentral.

Du kan också se om det finns nån sjukhuspräst i närheten av där du bor.

Här handlar det ju inte om att det är nåt fel på dig utan om att du råkat ut för en livstragedi som ingen borde råka ut för. En sjukhuspräst (eller imam eller brahmin om det passar bättre) har ofta massor av erfarenhet av att möta människor i liknande situationer som din,
Och kanske kan vara bra för dig att prata med.

En läkare kan förvisso skriva ut
Ångestdämpande, och det kan väl ha sin plats, men viktigare är att du tar dig
Genom sorgeprocessen.

Om kan prata med din mamma och pappa, kompisar och släktingar, både om din sorg och dina panikångestattacker så är det nog också välgörande.

Jag beklagar din sorg. Det måste vara oerhört tungt. ❤️