När försvann de sista "svenska" glaciärtungorna från istiden?

Jodå, det är alltså glaciärer ovanpå gran som man hittat, och därför som man menar att dessa Fulu-glaciärer måste ha varit av yngre datum och inte alls så gamla som "istiden."

Man har ju funnit motsvarande fynd i Norge, och det finns även textkällor från bla Nigårdstungan, som det skrivits om i tråden här.
Dvs under Lilla istiden växte den till sig och slukade några (nio stycken mera exakt, tydligen) gårdar under sin framfart.

Skillnaden mellan de norska glaciärerna (inte bara tungorna) och glaciärspåren vid Fulufjället, är ju att glaciärerna är i stort sett helt borta i Fulufjället, med några legor som enda kvarvarande rester.
Detta har betydelse med tanke på hur glaciärer egentligen beter sig, och hur de "lever."
Det behövs en central claciär, en kåpe, som blir påfylld - eller inte -- och som därefter matar ut sitt överflöd genom glaciärtungorna.
Och Fulufjålet har ingen sådan kvar.
Det enda som finns kvar är spåren efter retirerande glaciärtungor.

Och, återigen, det som jag menar gör Fulufjällets glaciärspår så intressanta för mig, är ju att de i stort sett inte alls eroderat bort, utan ser ut som om glaciärtungan alldeles nyss försvunnit.

Överallt annars man tittar är sådana spår antingen kopplade till en retirerande glaciärtunga (och är då ganska så "färskt" avsatta) eller så är de i stort sett helt borta och man ser bara spår i form av sten och grus i marken.
Fulufjällets sista suck borde alltså ha inträffat för "inte så jättelänge sedan."

Det är ju inte låg årstemperatur i sig som skapar, eller upprätthåller, glaciärer - utan det är mängden snö som faller.
Ju mer snö som faller en säsong, ju svårare blir det för sommaren att lyckas smälta bort allt igen, innan det är dags för ett nytt lager snö när nästa säsong börjar.

Fulufjället matades ju av Atlantens nederbördsområden, som borde ha varit större än normalt för att glaciärer överhuvudtaget skulle kunna börja växa till sig just där.


Och, det är väldigt intressant att titta på mängden aerosoler i atmosfären, från borrprover på Grönland, under de senaste 150.000 åren.
Det eftersom topparna passar så perfekt in i istidens utbredningsfaser, början och slut, osv.
Tex i följande artikel: https://www.sciencedirect.com/scienc...12821X96001379


Perioden från ca 25000 år sedan och till ca 10000 år sedan, som alltså inkluderar både istäckets allra största utbredning, liksom slutet vid Yngre Dryas - och det stora, långa varmare mellanrummet ända tillbaka till för runt hundratusen år sedan (då en tidigare stark nerisningsperiod slutade, som hade varat under lång tid.
Dvs dessa både is-perioder går alltså att sammankoppla Direkt till plötsliga, och extremt stora, aerosolutsläpp i atmosfären, bestående av metaller såsom järn och bly, koppar, osvosv.

Det var dessutom Långvariga aerosolutsläpp, som alltså varade i mer än tusen år.
Det är med andra ord svårt att blunda för det då, när vi tänker på sådant som orsakerna bakom istiden, istiderna.
För sambandet är ju direkt, och uppträder aldrig utan korresponderande stor nedisning.

Betyder det då att de förklaringar som brukar vara i omlopp, att istiderna hade att göra med astronomiska förutsättningar, snarare än kaotiska utsläpp här på Jorden, antingen massiva, långvariga vulkanutbrott och/eller stora, återkommande meteoritnedslag, -bombardemang.

Du får vara så fräck du vill.
Men, jag är ändå rätt så säker på att du totalt missuppfattat mitt inlägg, och jag hade nog velat be dig läsa om det igen så du hade kunnat förstå lite bättre.

Men, bortsett från det så skulle jag även vilja mena att dina kunskaper om istiden, särskilt för den skandinaviska förhållandena, är i visst behov av uppdatering.

Du har förvisso rätt när du skriver att du tror att hela Skandinavien ansågs ha varit täckt av is. För det var en allmänt hållen idé som överlevde länge.
Den är emellertid inte lika så stabil idag längre.

Och jag vet, naturligtvis, hur de vanligaste teorierna om istidens hur och vad och när ser ut.
Men det finns en hel del som pekar mot att det kanske inte måste stämma så väl överens med verkligheten.
Jag tror, tex, att du inte känner till den mer detaljerade kunskapen om istiden faktiskt.
Som tex så undrar jag om du känner till att istiden, som en tid då det var is överallt, egentligen inte vara så länge som du nog föreställer dig.
Isen låg lite mer, eller omkring, femtusen år faktiskt, bara.
DÅ däromkring för 20000 år sedan, med start vid för 22-25000 år sedan, och med slut efter 20000 år sedan, omkring 18000 år sedan.
Sen blev det isfritt, i stort sett, fram till för cca 12000 år sedan, då återkom isen under bara 1000 år (Yngre Dryas har du kanske hört talas om). För att sen försvinna och det skulle bli så som det är idag, så att säga.
Och, före isen började, då för ca 25000 år sedan ... då fanns det ingen is att tala om direkt, på nästan etthundratusen år, eller åtminstone sjuttiofemtusen år.
Föregående istiden inträffade alltså då, för runt hundratusen år sedan.

Under hela denna "mellanistid" så var det så varmt och gott att det växte träd hela vägen ut på yttersta spetsen på Nordkap.

Dvs "Istiden" var alltså inte det där jättestora, jättelånga, totalt istäckta skräckscenario de flesta föreställer sig att det ska ha varit.
Isttidens perioder har varit mycket kortare än så.

Och, vill jag påstå (och en hel del med mig faktiskt) så är det alltså långt ifrån en säker och slutdiskuterad sak det där med varför istiden, och istider, börjar och hur länge de varar -ö vad "förklaringen" alltså verkligen är.

Det Skulle ju, tex, kunna vara så att istider inte alls har med solen eller andra astronomiska förklaringar att göra. Utan att förklaringen kanske finn slite närmare oss än så.
Dvs i form av riktigt massiva, och verkligt långvariga vulkanutbrott, som spyr ut sitt innehåll i mer än tusen år.
Jag tänker själv att det borde vara den mest logiska av förklaringar.
Andra vill hellre blicka ut mot rymden och söka svar i meteorregn, eller motsvarande.
Det Finns iaf bevis för att det fanns Extrema mängder metalliska aerosoler i atmosfären, på exakt de rätta tidpunkterna - och inte några andra tillfällen.

JAg tycker att det låter självklart dessutom, att om vulkaner spyr ut i atmosfören i tusen år, så kommer det påverka klimatet så mycket att både nederbörden ökar liksom temperaturen sjunker.
Om det dessutom är ett utbrott under vattnet, på rätt ställe, så kulle Golfströmmen kunna hejdas - vilket ytterligare försvårar skandinaviska klimatförutsättningar.

Vulkanutbrott under vattnet kan pågå väldigt lång tid.
Se bara på Hawaiiöarnas tillblivelse. De öarna reste sig från havets botten och ändå fortsatte vulkanen operera för högtryck så att inte bara en ö bildades utan en helt rad av öar, som ett pärlband av öar. Det bara fortsatte och fortsatte.
Tusentals år.

I det hade du kunnat se förklaringen till varför sådant som "istider" inträffar.
Ja, vem vet ...
Bara det att de teorier du hänvisar till, de är inte så stabila och tvärsäkra som du tycks föreställa dig. Men visst är det kul att få trycka till någon som man tycker tyckte något dumt, va?

Dels så har vi ju den där dumma frågan om den norska Atlantkusten, som helt enkelt inte verkar ha varit nerisad - alls. Det finns t.o.m. de som vill mena att människor kunde ha överlevt där.

Men nyare undersökningar, och nya hjärnor, har även kunnat sätta den gamla stora teorin i större gungning än bara så.
Dels på så sätt att de gamla idéerna om det många tusentals meter tjocka istäcket på inlandsisen, att det inte nödvändigtvis måste ha vairt lika så tjockt och massivt överallt - eller ens om det överhuvudtaget existerade på alla platser.
Vissa platser har helt enkelt inte samma spår av tunga ismassor som andra ställen har. Och dessutom så har vi ju bergstoppar här och var som inte alls verkar ha varit påverkade av några slipande krafter från en stor, tung, ismassa i rörelse.

Längst nere i söder, i dagens Skåne med andra ord, ser det återigen lite annorlunda ut där också.
Nedanför Romeleåsen tar plötsligt spåren efter stor, tung inlandsis på rörelse plötsligt slut. De räfflor man kunnat följa hela vgvägen från norr tar tydligt slut där.
Och nedanför Romeleåsen uppträder istället ett helt annat, vattensjukt, område, med en mycket stor mängd spår efter stora lossbrutna isblock som fastnat i en stor hög och skapat ett närmast koppärrigt landskap.

Där fanns inga rörliga Glaciärer där inte.
Den sk "Sjöbosänkan" är resterna efter en stor smältvattensnjö, som hade sitt utlopp längst med dagens "Fyledalen" (som var en smältvattensälv då, back in the day). Och fortfarande idag är åkrarna i sydöstra SKåne full av sand, och är inte bara typisk skånsk lerjord med andra ord. Sanden kom från den stora inlandsisen ovanför åsen.

Men, helt riktigt uppnådde istiden son Allra största utbredningsnivå då, under den senaste isperioden - ca 18-25000 år sedan alltså.
Iskanten var då så långt söderut som i norra Tyskland - dagens Tyskland alltså.

Men, även fast det alltså var is hela vägen ner till dagens Nordtyskland, så innebar det ändå inte att samma sorts istäcke fanns representerat Överallt.
För, södra Skåne var egentligen i mitten av flera isfronter, och hade därför ingen stor rörlig ismassa som malde ner alltidg under sig.
I södra Skåne var det mer att snön låg still, och isen. Den satt inte fast förankrad i de stora isfronterna.

Du kan lätt titta på valfri Lidarkarta, eller "terrängkarta" och där se räfflorna i landskapet.
Det finns såklart mer än räfflor som vittnar om isens närvaro och isens rörelseriktning osv, och alla dessa rester från isen, de tar alltså slut där, ovanför Romeleåsen.

Sydvästra Skåne har en helt annan topografi, som låter oss ana ett vattensjukt kustnära, nästan skärgårdsliknande, landskap.
Och ... och detta ÄR verkligen intressant - det visar Även hur jordmassor som avlagrats Ovanpå isen plötsligt lämnats kvar när isen smälte under sig.
Sydvästra Skåne har en hel del sådana märkliga strukturer, som vem som helst kan se på. Det är plötsliga runda, höga högar som finns här och där i det i övrigt platta landskapet.
Det ser nästan människoskapat ut, så oväntat är det att se.

Detta betyder inte att det Inte fanns is i Skåne, som jag skrev. Det var bara det att isen här i sydvästra Skåne inte var sammankopplad med de stora isfronterna. Utan låg stilla, med mindre, lokala, exempel på det motsatta.
Det finns tex vissa spår efter istunnlar här och där i landskapet. Bla Torna-Hällestads åsar.
De bildades när isen som tunneln gick genom smälte bort - och kvar blev all den grus och samd och stenar som den transporterat under isens liv.

På Fulufjällets topp finns en gran (”Old Tjikko”) som har ett rotsystem som är mer än 10.000 år gammalt. Så de senaste 10.000 åren har Fulufjällets topp inte varit istäckt.

Det som slår en när man vandrar på Fulufjället är att de riktigt gamla träden bara finns uppe vid toppen. Längre ned för sluttningarna finns förvisso bestånd med stora, 400-åriga granar, men inga riktigt gamla träd. Det öppnar upp för möjligheten att det funnits sentida glaciärer nedanför Fulufjällets topp. Men toppen har inte varit istäckt.

Har du länk till bilder med det du kallar traktorspår?

Det där står i Brunafingrarnas länk i inlägg 12 också. De kallar det visst nunatakker. Toppar kan ha blivit isfria före dalar.

Kanske blåste frön dit från tidigt isfria kuster.

Såg inget om nunataker i det inlägget (stod det i länken?), men nunataker är intressanta. Det finns en hel del nunataker på Grönland, i norra Kanada och i Antarktis. Har de funnits länge och är stora har de ofta en intressant flora och fauna.

Som du säger är det nog så att frön mm kan komma till nunataker med vinden, men de kan också komma med fåglar och med vandrande djur om avstånden mellan nunatakerna inte är för stora.

Det är ju en intressant tanke att de urgamla granarna på Fulufjället skulle kunnat börja växa medan större delen av fjället och dess omgivningar var en glaciär.

Ja.

Fåglar är inget jag tänkte på, men det är nog bättre än min gissning.

Nja, vind är väl minst lika viktigt som fåglar.

Min tanke är att det alltid har varit istider förut, det gick inte att bo här i Skandinavien för 20.000-100.000 år sedan men sedan helt plötsligt så blev det mildare klimat. Hur klimatet var för 1 miljon år sedan är inte ens väsentligt att jämföra då plattorna rört sig mycket under den långa tidsaspekten.

Istäcket kan mycket väl ha försvunnit tack vare ett par större meteoriter som slog ner i norra Sverige och Kanada, detta fick även golfströmmen att ändra riktning till en mer nordlig bana, sen gick det väldigt snabbt med avsmältningen, iaf ur ett historiskt perspektiv.

Ur ett mänskligt perspektiv är 10.000 år en väldigt lång period men inte sett till jordens utveckling. Så hur fasiken gick vi från 3km is till ingenting, finns ingen bra logisk förklaring annat än att golfströmmen måste ha blivit mycket kraftigare, och det gick snabbt.

Du kan ju se på kartbilder.com
Där kan du se flera olika versioner av kartor och satellitbilder, från olika årtal osv.
Och, ett styck lidar-karta som väl kallas "terräng".
Du kan se samma på fornsök, på deras, 2 olika, terrängkartor, med skuggor från olika håll.


Att det, på topparna vid Fulufjället, har vart isfritt är det inte bara rötter som visar, utan även själva utseendet på fjälltopparna.
På sina ställen kan det ha stuckit upp som tex hajens ryggfena, medans på andra har det varit mindre tjockt istäcke.

Aha, du tänker på de små avsatser - eller vad man nu ska kalla dem - som går på tvären mot själva sluttningarna? Och får det att se ut som om en jättelik traktor kör upp- eller nedför sluttningarna.

Ja, tillbakadragande glaciärer är ju en möjlighet. Jag ser ytterligare en möjlighet: Berggrunden är litet speciell på Fulufjället. Sandsten och diabas. Den är spräckt både vertikalt och horisontellt, ofta ned till rätt stora djup. Man ser det tydligt om man står på ena sidan av Njupeskär och tittar över till den andra. Hela bergssidan består av stenblock som på många håll hänger ut från kanten så mycket att man tror att de ska trilla ned när som helst.

Fulufjällets berg är alltså redan söndervittrat rill stora delar, och de där avsatserna som bildar traktorspår skulle kunna vara mycket gamla vittringssprickor från vilka block glidit ut och fallit ned. Det kan nog räcka med det årliga snötäcket med tillhörande frost och avrinning för att åstadkomma detta. Nästan så man undrar om inte en glaciär skulle orsaka större skador på denna spruckna/vittrade berggrund?

Nej, du förstår inte.
Det är så det ser ut efter glaciärtungor dragit sig tillbaka, stötvis ett hack per gång.

Sök på "Push Moraine" på Google, och välj "bilder" så kommer du se hur jag menar, och kanske börjar du känna igen dig i terräng-kartan från Fulufjällen.
Dvs glaciärens källa är tex uppe på fjället, och ner för höjden rinner glaciärtungan.
Tills den börjar dra sig tillbaka. DÅ går det stötvis, och för varje säsong trycker den ut en liten vall, i vars mitt det flödar smältvatten. Och så går det upp och upp, vall efter vall. SÅ får du ett sådant här "traktorspår."
Lika brett som glaciären och själv a dalgången den rörde sig genom.

https://www.antarcticglaciers.org/gl...ine-formation/

https://www.sciencedirect.com/topics...s/push-moraine

Och:
"Small parallel mounds in the foreground mark minor annual re-advances during the retreat of the ice margin. These are called recessional moraines."
https://iceageponds.org/evidence-for-ice/
Tyvärr dåliga fotografier från dåligt perspektiv, men du förstår nog.

Du vet, om vintern växer glaciären och då rör sig fronten framåt, pressar upp en liten hög (som alltid är 90 grader mot rörelseriktningen, och om sommaren drar den sig tillbaka och det är alltså då den efterlämnar denna lilla "hög."
Om tillbakagången är stabil och stadigt retirerande, så efterlämnas ett sådant här spår av parallella högar/små-åsar, efter varandra. Och det följer glaciärtungan hela vägen tillbaka till platsen för detn slutgiltiga uppgörelse med Moder Jord, då den ju går upp i intet, eller om den hittar ett bra, skuggat, norrläge då den ju kan ligga kvar och gosa hur länge som helst nästan.

Jag vet inte riktigt vad det är du syftar på annars ???
Dvs med block och vittringsskador som du föreslår.
Titta istället - på just terräng-versionen på tex kartbilder.com, hur det ser ut nerför varje fjäll.
Det är liksom en droppformad överdripande rörelsestruktur, som består av parallella, nästan "glasögonformade" (med utbuktningar utåt alltså, och avsmalnande mot mitten. I mitten är stället var smältvattnet runnit, som plattat till och jämnat ut själva högen av jordmassor.

Du kan annars se samma spår på anra ställen som dessutom har kvar glaciärtungorna.

Men, titta tex på det spetsiga fjället "Städet" där i Fulufjällen.
Dels så ser det ut som det gör - som en hajfena - just eftersom isen passerat runt den men toppen av fjället har stuckit upp opåverkad av isens rörelser.


Annars är det ju inte heller ovanligt att se sådant här i dalgångar i fjällen, bortsett från att marken då brukar vara så eroderad att det mesta av spåren hunnit försvinna och jämnas ut - bortsett från en central å eller flod (resterna efter den centrala smältvattenrännan under glaciärtungan).

Jodå, jag är med på vad du menar. Jag menar bara, att det kan finnas flera förklaringar. Men sen är det väl fullt tänkbart att det periodvis funnits större eller mindre glaciärer i Fulufjällsområdet. Kanske t ex från ca 540 e kr och framåt, när klimatet blev kallare och Skandinaviens befolkning minskade kraftigt på kort tid.

Menar du fjället ”Städjan”, som stämmer in bra på din beskrivning? Jag känner inte till någon hög och spetsig topp som heter ”Städet” i Fulufjäll?