2026-07-21, 12:19
  #13
Medlem
st33rs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Psykonaut-
Hehe,
du har aldrig varit påtänt märker jag....

När du skjuter tjack så tjuter det i örnen och du får kramper,ryckningar och fysiska spasmer som du talar om.
man vill få ännu mer hela tiden detta tillstånd som du aldrig har upplevs utan att ha injekterat tjack alls.

Grejen är att när du är som du aldrig har varit, så vill du bli ännu mer på detta stadium och du blir mer och mer en superpundare som du talar om då det är själva "jaga draken" för en sprutpundare och måste testas för att fatta, vilket du aldrig kan fatta utan att skjuta amfetamin typ en femma på en två dagen beroende på kvaliteten.

Eller fråga om skjuta jonk. Samma sak. Man kan inte röka eller snorta sig till samma knarkande utan sprutor.


Fast nu pratade jag om en viss typ av rörelsemönster där man ser helt utvecklingsstörd ut.

Att man blir "snabb" och ryckig, pratar i raketfart, studsar upp, slickar sig om munnen åmar sig spontandansar osv det är väl helt normalt om man är påtänd

Menar vissa äldre som liksom vaggar fram och tillbaka, grimascherar och putar med läpparna, tungan rör sig oregerligt , de svahar och rycker åt olika håll och beter sig som typ hjärnskadade. Men det verkar som det är en neurologisk skada som heter tardiv dyskeni

Jag ser vissa likheter med det jag ser i videos på amerikanska pundare och hemlösa som använder flakka - med skillnaden att det är 10 gånger värre. Men det känns besläktat ändå rörelsemönstren.
Citera
2026-07-21, 19:56
  #14
Medlem
Jachins avatar
[
Citat:
Ursprungligen postat av st33r
Varför får vissa tjackpundare ett sån där slängigt konstigt rörelsemönster, med grimascher och så vidare . De liksom rycker och slänger, och de pratar som lasse kongo. Och de tenderar att grimasera, och frysa i olika tics liksom.

En del av detta verkar sitta i även då de är rena .

Är det nån sorts nervskador eller?

Jag tycker inte jag själv när jag varit som mest påtänd brukade få ett sånt rörelsemönster. Nu var jag aldrig med folk som injicerade iofs. Man kunde visserligen vara typiskt tjackig på andra vis, typ att man var blek i fejset och stirrade maniskt, slickade sig om läpparna eller kunde gå snabbt som en duracellkanin.

Vad säger ni som håller på. Är det mest de som injicerar som blir såhär, eller vad handlar det om?

Har läst mkt studier på senaste om amfetamininducerad lokomotorisk sensitering. Detta ändrar hjärnans känslighet för dos och skapar bestående förändringar i rörelsemönster och även bestående psykossymptom/överkänslighet. Gammeltjackisarna har helt enkelt knarkat sönder sin hjärna, hjärnan undegrår strukturella förändringar. Bad AI samanfatta det jag läst om:
Amfetaminbetingad lokomotorisk (eller beteendemässig) sensitisering är ett fenomen där upprepad, intermittent användning av amfetamin gradvis förstärker drogutsöndringens motorstimulerande effekter. Denna ökade känslighet drivs av långvariga neuroplastiska förändringar i hjärnans mesokortikolimbiska dopaminsystem.

Forskning om amfetamin, lokomotoriska effekter (hyperaktivitet/rörelsedrift), psykos och tolerans visar på ett komplext samspel mellan dopaminpåslag i hjärnan och nervsystemets anpassning. Studier visar att medan användare utvecklar tolerans mot drogets euforiska effekter, upplever de ofta omvänd tolerans (sensitisering) när det gäller psykos och lokomotorisk hyperaktivitet.

Lokomotoriska effekter (Sensitisering vs. Tolerans)
Sensitisering: I djurmodeller leder kroniskt, periodiskt bruk av amfetamin till omvänd tolerans för lokomotoriska (rörelserelaterade) effekter. Detta innebär att hjärnan blir alltmer känslig för drogutsöndringens motorstimulerande egenskaper. Användare utvecklar vanligtvis tolerans mot de uppiggande och lustfyllda effekterna. Det krävs då högre och tätare doser för att nå det första "ruset".

Beteendemässig sensitisering (omvänd tolerans): Paradoxalt nog blir de nervbanor som styr lokomotion (okontrollerade rörelser, vankande, repetitiva stereotypa beteenden) och psykos mer känsliga över tid. Hos en sensitiserad person kan även små doser utlösa allvarliga psykotiska tillstånd.

Stereotypi: Sensitisering orsakar svår hyperaktivitet samt fokuserade, repetitiva "stereotypier" (t.ex. konstanta huvudrörelser eller tvångsmässiga orala beteenden).

Neurobiologi: Detta speglar långsiktiga förändringar i hjärnans belönings-, motorik- och beslutstagandebanor, såsom de mesolimbiska och nigrostriatala bansystemen


Så sker sensitiseringen
Dopaminpåslag: Sensitiseringen inleds med att dopamin frigörs i nucleus accumbens—hjärnans belöningscentrum.

Mottagarförändringar: Med tiden leder upprepad exponering till att de dopaminerga nervändarna blir hyperreaktiva. Hjärnan uppreglerar vissa receptorer (såsom D1-receptorer i striatum) och blir extremt känslig för dem, vilket kraftigt ökar överföringen av synaptiskt dopamin.

Ventrala tegmentområdet (VTA): VTA, som skickar dopamin till nucleus accumbens, genomgår strukturella förändringar. Detta leder till ökad excitabilitet och känslighet i nervcellerna.

Korssensitisering: Individer som utvecklar sensitisering mot amfetamin kan även visa en överdriven beteendereaktion på andra stressfaktorer eller psykostimulantia, som kokain.

Långvariga effekter: När dessa neurologiska förändringar väl har skett kan de kvarstå i månader eller år efter den sista dosen. Relevans inom medicin och beroendeI djurmodeller anses denna gradvisa sensitisering av motoriska kretsar spegla hur psykostimulantia ökar sårbarheten för drogsug, beroende och drogutlöst psykos.

.
__________________
Senast redigerad av Jachin 2026-07-21 kl. 20:04.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in