Hur kört är det?

Gott. Se till att nyttja 0 av vägar och annan infrastruktur, 0 av skola under ditt liv, och skulle du bli sjuk, lägg dig för att dö för du kan inte ringa 112, inte heller polis eller brandkår.

Relationer och samlevnad --> Relationsakuten
/Moderator

Hon sitter och besvarar PMs för glatta livet just nu.

Vi är alla olika, och det finns någon för alla. I min erfarenhet som autist, samt som har umgåtts (och även dejtat) andra med autism, är en stor utmaning att få kontakt med andra, att vara ute och möta andra och att skapa chanser att träffa någon. Även Brad Pitt skulle har svårt att klicka med någon om han bara hänger för sig själv. Vet inte hur det ser ut för dig men detta är jättesvårt för mig, och jag vet för ex. mitt ex med diagnos också. Om du känner att du inte möter så många nya människor i vardagen så uppmuntrar jag dig att försöka vara nyfiken på hur man kan göra för att öka mängden nya människor i sitt liv. Det kanske kan vara att gå på kroki (ganska tyst och individuellt, men med viss chans att möta folk), signa upp för silvessmidekurs, eller något annat? Klassiskt tips men gärna något som du tycker om att göra själv, och kan göra bredvid andra.

Det finns någon för alla, du måste bara låta dem hitta dig ^^

Vi har alla våra grejer, så man är aldrig körd. Bara man är öppen för kärlek.

Du är ung, du har än mycket att lära och tid för att utvecklas. Så jobba med det istället, du behöver inte en partner för att utvecklas och bli stark i dig själv.

Jag blir orolig när du säger att du är så villig att göra det bästa och allt för din partner, är han egentligen din bästa partner?, eller ett bra låtsas/bekvämt förhållande på distans för att du är kanske otrygg i att ha ett riktigt nära förhållande, nu spånar jag vilt. Så förlåt.
Men Ett långdistans förhållande i 5 år? Man vet inte riktigt om man passar ihop om man inte delat ett hem tillsammans, vardagen. Dag ut och dag in.

Du behöver nog dra plåstret bara, inte vara rädd för att bli så sårad, ta hand om ditt inre barn, och testa att gå in i andra förhållande, prova dig fram lite. Att vara 30 år och inte lekt lite, dejtat lite (man måste inte alltid ligga) kommer ge dig mer erfarenhet och öppna dina ögon för vad du verkligen vill ha och vad du behöver från en partner.

Man måste inte heller vara i ett förhållande alltid.
Du kanske behöver istället titta inåt, och se vad som egentligen fattas dig, vad behöver du för att bli din trygga punkt?
När det är tuffa tider det är då man växer som mest, och utmanas att utvecklas. Fokusera bara på dig nu istället, hade det varit jag, så hade jag varit den som lämnade! Velar han är han inte värd dig eller vet ditt värde. Du behöver värdera dig högre!
Gör det lämna honom, för om han redan vill ha en paus nu, vad säger det om framtiden. Var den som lämna honom, fokusera på dig själv, bli stark själv, plugga, läs massa bra böcker, ta hand om dig, skaffa fler vänner, fler hobbys, lägg tiden på dig själv!

Du kommer tacka dig själv sen, att du gav all kärlek till dig själv, då kommer du ha mer och sund kärlek att ge till någon annan.

Om du gör slut - Berätta för dig nära och kära att du behöver mer stöd nu, ta hjälp av dem om du lämnar, du kommer vara ledsen, en tid, men med tiden inse att det kanske var det bästa.

Fundera på ditt förhållande, är det äkta? Blir du full av lycka när du tänker på honom, gör han dig hel? Gör han dig lycklig, ger ni och tar lika mycket? Är det äkta?

Våga dra plåstret, våga utmana dig själv, lämna honom, och skaffa dig en riktigt partner som kan finnas där, stötta dig och älska dig i vått och torrt. För min känsla är att han inte gör det.

Lycka till
❤️

Inte ens lite kört. Det finns ju hur många communities för knäppgökar som helst.

Jag försökte skicka ett 😂 Men går inte att PMa användare med lägre än 50 inlägg. Om TS fixar 49 inlägg till kanske din profetia slår in (hint hint).

Intressant. Många av dina intressen sammanfaller väldigt mycket med mina. Väldigt rolig idé för en dejtkväll också. Är dessutom autist jag med, så det var många slumpar på en gång.

Jag tror att du skulle kunna klara dig igenom det, förutsatt att det finns andra personer nära dig som kan ge dig känslomässigt stöd, samt att du får den psykiska vården du behöver (men sen är ju svensk psykvård ett skämt...) Tyvärr så är det just så med långdistansrelationer att de har mycket högre chans att falla isär, så det är inte något du borde hacka på dig själv över.

Själv tycker jag du låter rätt så intressant utifrån hur du beskriver dig själv, så du kommer nog kunna hitta någon annan (kanske till och med här hemma i Sverige) med liknande intressen och som är kompatibel med dig.

Jag önskar dig lycka till.

Autism (ett rakt, tydligt svar från en kvinna) och tvspel är ju fanimej önskvärt hos en kvinna.

Furry delen däremot rekommenderar jag att du lägger ner, otroligt shady när introverta, aspia eller liknade människor helt plötsligt klär ut sig till något lurvigt djur som har ”kram orgier” och beter sig som Kanye West helt plötsligt.

I övrigt lär du inte ha några större problem att hitta någon att dela rutiner med