Citat:
Ursprungligen postat av
flashmaner
Det där var ju intressant. JO ger uttryck för en åsikt, inte ett juridiskt faktum.
Frågan är på vilken juridisk grund JO faktiskt grundar sitt tyckande. Vad i lagen är det som säger att Militärpolisen inte får bistå en polisutredning?
JO påpekar motsatsen att det inte finns något i lagen som säger att de får. Men så länge det inte finns något som säger att de inte får, så får de, vill jag påstå.
Jag tyckte de förklarade det tydligt i
beslutet jag länkade, men jag kan försöka förklara vad de säger där ännu mer pedagogiskt.
Är det straffbart att ställa sig på händerna och joddla alfabetet? Inom straffrätten är en viktig princip att om någon inte är förbjudet, så är det tillåtet. Om man letar efter något uttryckligt förbud mot att stå på händerna och joddla, då kommer man leta förgäves. Eftersom det inte finns något förbud mot det, så är det tillåtet.
Om man tänker efter lite så inser man att denna princip egentligen bara är en slags omformulering av en annan princip. Nämligen att rättsväsendet bara får bestraffa dig om det finns en lag som du brutit mot. Utan någon lag som förbjuder din handling så får myndigheterna inte straffa dig. Detta brukar man kalla
legalitetsprincipen, och det har stor betydelse.
Det är inte bara inom straffrätten man stöter på legalitetsprincipen. Det gäller även i andra situationer. Vår grundlag säger att den offentliga makten utövas under lagarna (
1 kap. 1 § regeringsformen, tredje stycket). Ännu mer tydligt blir det i
5 § förvaltningslagen: ”En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen.” Dessa två ger uttryck för legalitetsprincipen.
Den bredare formuleringen av legalitetsprincipen är att offentlig makt bara får utövas när det finns någon lag som tillåter det. Om det inte finns stöd för åtgärden i lag så får myndigheter inte vidta åtgärden.