Citat:
Ursprungligen postat av
Merapi
Nej jag vill att ordet "kriminalitet" ska tolkas och hanteras för vad det FAKTISKT står för.
medan du verkar bolla med ord totalt utan respekt för detta och häver ur dig lögner som nu ex:
"kriminell explosion i landet".
Kriminalitet är ALL brottslighet samlat. Och det beaktar jag...UTAN at göra några jämförelser av olika brottstyper överhuvudtaget.
Och precis, när 10 pers. ex. spränger nånting i luften i våra städer under ett år ex. så blir det rejäla rubriker...medan om några hundratusentals köper sex under samma period, eller några andra tusentals människor begår stölder i villor eller stjäl cyklar så hörs nästan ingenting.
Vilket leder till att fjantar av din sort genat tror att kriminaliteten ökar.
Vilket alltså inte är sanningen.
Det här är bara larvigt så du vill jämföra att miljontals människor kriminellt laddar ner torrentfilar eller hur många som cyklar utan bakljus med hela stadsdelar som tagits över av organiserad kriminalitet, liksom socialkontor och institutioner?
Du tycker att det är samma sak att vi har kriminella gäng som rekryterar 13 åringar för att skjuta ihjäl fiender och kasta granater i familjers hem eller restaurangägare som inte betalar alternativ skatt till maffian?
Vet du vad för typ av kriminalitet vi har fått i Sverige? Visst du att vår maffia skjuter ihjäl fler människor per capita än syditalienska maffian?
Citat:
Och vad får dig att tro att jag eller "de flesta socialister" inte skulle ha läst Marx?

utan då tydligen bara du?[
Det kommer fram när de knappt kan disktuera Marxs ideer i detalj eller komma med citat bortom att Marx var fantastisk, ungefär som du.
Citat:
Och för din information, Marx var utbildad både inom historia och ekonomi.
"At Humboldt-universitetet (then the University of Berlin), Karl Marx studied philosophy, law, history, and economics" (1836–1841)
Du kanske borde kolla upp lite fakta innan du häver ut dig vad som helst?
Karl Marx utbildade sig inom juridik och hann kompletera ämnen som arvsrätt, kyrkorätt, , men förlorade sig i hegels filosofi under hans studier, samt försök att skriva fiktion så han gick inte ut ur universitetet med NÅGON DIPLOM överhuvudtaget, inte ens kandidatexamen. Det han fick den 30 mars 1841 var ett Abgangszeugnis (avslutningsbevis eller leaving certificate). Detta var ett intyg som bekräftade att han hade varit inskriven vid universitetet från den 22 oktober 1836, studerat juridik (Rechtswissenschaft) i åtta terminer, deltagit i vissa föreläsningar och inte hade några allvarliga disciplinära anmärkningar (förutom noteringar om skulder).
Abgangszeugnis var på den tiden ett vanligt dokument för studenter som lämnade universitetet utan att ha avslutat en full examen – det bevisade bara att man hade studerat där och kunde användas för att fortsätta studier någon annanstans eller söka jobb.
Hans faktiska akademiska examen var doktorsexamen i filosofi (Dr. phil.), som han fick i april 1841 från Universitetet i Jena (in absentia, utan att studera där). Avhandlingen hette Die Differenz der demokritischen und epikureischen Naturphilosophie och han valde Jena eftersom det var mer liberalt och mindre risk för avslag på grund av hans radikala åsikter.
Ni följer alltså en snubbe utan examen som påstår sig ha en komplett analys av processen för hela mänsklighetens historia men som inte ens har studerat historia, samt en komplett analys av hur kapitalistiska ekonomin fungerar utan att ha studerat ekonomi. Jag är så ledsen att du förlorat så mycket tid i att följa denne charlatan.
Citat:
Och självklart ingår Marx i studier av nationalekonomi. Vad fan trodde du?
Exakt hur man tar upp hans verk eller vad av hans verk, om han läses direkt eller indirekt som del av andras texter etc.. var inte frågan.
men, han tillhör nu en i gänget av "stora" tänkare inom detta fält och ex nu sociologi, så självklart finns han med.
Du säger att det ingår, men det gör det inte utöver ämnen som ekonomisk idéhistoria eller ekonomins historia, alltså givetvis inte som praktisk modell för samhället idag då Marx är en flummig vagabond som skrev fiktioner om just ekonomiska modeller utan varesig beräkningar eller seriös empirisk data (den begränsade empirin är anekdotisk och illustrativ, inte kvantitativt generaliserbar på det sätt som empirisk forskning kräver). Marx gör ingen systematisk statistisk analys eller hypotesprövning.
Marx hobbyläste Ricardo med socialister i sin tid i Paris (inte i universitetet) och tror sig kunna använda sig av David Ricardo genom att ha hobbyläst honom för att skapa en helt ny revolutionär analys av kapitalismen, det är allt.
Det leder också till de mest fundamentala problemen som marxismen förevigt dras med, exempelvis:
Ricardo: Arbetsmängden bestämmer varors relativa bytesvärde i princip, men han inser redan att detta bara gäller approximativt. När kapitalintensiteten (förhållandet mellan fast och cirkulerande kapital) skiljer sig mellan branscher kommer profitkvoten att utjämnas, vilket gör att priserna avviker från arbetsvärdena. Ricardo accepterar detta som en modifiering av värdeläran – priserna bestäms i sista hand av arbetskostnader plus en genomsnittlig profitkvot.
Marx: Marx gör detta till ett centralt problem ("transformationsproblemet"). Han hävdar att Ricardo inte lyckades lösa hur arbetsvärden transformerats till produktionspriser (priser som ger lika profitkvot på lika stort kapital). Marx presenterar sin egen lösning i Kapitalet band 3 (input och output prissatta olika).
Fel: Marx överdrev Ricardos "oförmåga". Ricardo var fullt medveten om avvikelsen och såg den inte som ett olösligt problem utan som en nödvändig konsekvens av profitutjämning. Marx projicerade sitt eget striktare krav på logisk konsekvens på Ricardo.
Ricardo: Profitkvoten tenderar att falla långsiktigt på grund av minskande avkastning i jordbruket (differentialränta). När befolkningen växer måste man odla sämre mark → högre livsmedelspriser → högre löner → lägre profitkvot.
Marx: Marx övertar idén om fallande profitkvot, men förklarar den helt annorlunda: den beror på ökande organisk sammansättning av kapitalet (mer maskiner i förhållande till levande arbete). När konstant kapital (maskiner) ökar snabbare än variabelt kapital (löner) minskar mervärdet i förhållande till totalt kapital → fallande profitkvot.
Detta är en tydlig feltolkning. Marx använder Ricardos slutsats (fallande profitkvot) men ger den en helt annan orsak som Ricardo aldrig nämnde. Ricardo såg teknisk utveckling som något som motverkar tendensen (billigare varor → lägre löner → högre profit), medan Marx ser den som drivkraften bakom krisen. Givetvis kunde han senare inte bearbeta att arbetares löner faktiskt ökar med tiden i kapitalistiska systemet och gogrunden till revolutionen som han "vetenskapligt" förutsåg var baserad på en massa feltolkningar.
Hade Marx orkat med att studera David Ricardo i Universitet skulle hans feltolkningar ha korrigerats av lärare och vi skulle kanske slippa hela kulten om hur kapitalismens inre motsättningar kommer skapa en arbetarrevolution (religionen kallad vetenskaplig socialism), men tyvärr var Marx en steorotyp av en uttråkad priviligierad son till borgare som var mer intresserad i att skriva fiktioner och bohemisk nattliv än att verkligen investera sin tid i att lära sig saker. Inte undra på att han främst attraherade liknande steorotyper att följa hans fotsteg, och givetvis så har de flesta marxister bara ströläst Marx utan att orka investera tid att verkligen kritiskt läsa vad han skriver.