Hur är det att vara rövslickare?

Världen är full av rövslickare, som mer än gärna slickar någon högre uppsatt persons röv. Kan förstås också vara någon kändis eller bara en person i någon slags maktposition.

Diskussionsunderlaget är hur det känns att vara en rövslickare? Skäms ni eller ni slickar röv med stolthet?
Finns ju gott om idioter här som mer än gärna slickar moderatorröv, varje gång det skapas någon gnälltråd så flockas genast rövslickarna som flugor dras till skit.
Dela med er av era upplevelser hur det är att vara en rövslickare?

Som TS bör du börja med att beskriva hur det känns.

Smaken är som baken

Skulle hemskt gärna också vilja veta. Problemet är väl att rövslickare förmodligen aldrig erkänner sin passion, ens för sig själv.

Jag definierar slicka röv i denna tråd som att "inte hålla med den som klagar på en moderators åtgärder"
Då blir det så här.
Jag försöker alltid vara korrekt mot den som klagar på en moderator för personer med låg självkänsla eller ett starkt behov av yttre bekräftelse kan ha särskilt svårt för dessa situationer. De kan känna sig hotade av kritik av moderatorn och ha svårt att acceptera att de har gjort något fel. De kan ha svårt att skilja mellan konstruktiv kritik och personlig attack, och kan därför reagera starkt och defensivt.
Allt detta kan inte sällan grunda sig i en osäker självuppfattning och oförmåga till att ha varaktiga goda relationer med andra.
Därför känner jag mycket stark empati och försöker förklara för den klagande på ett försiktigt sätt varför denna har fel och moderatorn rätt - för i 99% i fallen så är det ju en kverulant som inte kan tänka klart för att hjärnan kokar över,

Rövslickare gör det väl för egen vinning, sen är det knappast något som erkänner det och skulle träda fram här och ba "Hej jag är rövslickare och jag gör det för si & så"

Verkligheten iscensätter isåfall en situation där en person i verkliga livet låter den andre utnyttja sin makt och position till att man ska ställa sig lägre och det inte är på lek, ukkh, hjälp! (Sarkasm)

Tråkigt att så få vill ge sig till känna.

Jag har sett dem på varje arbetsplats jag varit på. Det kanske ligger i rövslickarens natur att inte förstå att denne rövslickar?

Rövslickeri är en konst som alla andra. Är man bra på det så är man. Och det är uppenbart att det fungerar. Att rövslickaren sedan inte blir populär bland arbetskamraterna är lite skit detsamma. Snart är han deras chef, så fuck'em.

Jag är bara till lags för personer med auktoritet/ högre positioner om det verkligen gagnar och gynnar mig, och om jag kan använda dessa personer för att hämnas på någon antagonist eller någon jag ogillar starkt. Annars är jag ofta tvärtom, sätter mig upp mot översittare och människor som begår tjänstefel och inte gör det jobb de ska. Men mycket beror på vilken livssituation jag är i.