Kvinnofällan: För dyrt att skilja sig – sitter fast i dåliga relationer

Har man barn så får man förtur till boende av sociala myndigheter.

Du klarar inte av att utveckla det utan att använda ett av Andrew Tates löjliga narrativ.

Är det billigare för män att skilja sig?

Eller är det bara det sedvanliga - att det aaaaaalltid är synd om kvinnor oavsett situation och sammanhang?

Den där typen av människa tror att "trygghet" betyder att hon ska kunna behålla sin exakta levnadsstandard trots att hon är ensamstående.

En kvinna kan aldrig uppfostra en annan kvinnas barn utan att veta om det.

En man kan uppfostra en annan mans barn och tro att det är sitt eget biologiska barn. Den här ovissheten har skapat grogrund för manlig svartsjuka.

För kvinnor är det så klart inte kul att man är otrogen men det innebär att mannen har en status och det gillar ju kvinnor. Därför är det lättare för kvinnor att acceptera manlig otrohet.

Som jag sa. Du klarar inte av att utveckla det utan att använda Andrew Tates löjliga narrativ.

Utveckla vad du menar mex Andrew Tate? Och på vilket sätt har i så fall Tate fel?

Är det många kvinnor i 80+ åldern som vill skiljas tror du?

Förstår inte problemet, här är tex ett fint hus till salu för 695 000:- https://www.hemnet.se/bostad/villa-3rum-grangesberg-bjorkas-ludvika-kommun-bjorktorpsvagen-36-21375309

Nähä det fungerar inte? Du vill alltså bo i Bromma på en förskollärarlön?

De flesta kvinnor sitter väl tryggt i fin villa som till största delen mannen betalar...att sätta sig i en hyreslägenhet är ju ett väldigt nerköp...

Jag kan inte läsa artikeln.

Men hon får skylla sig själv som inte tänkt längre än näsan räcker. Vad jag tolkade så är hon heller inte direkt fattig så har svårt att köpa att hon inte får det att gå ihop. Vad gör hon med alla pengar?

Sverige är större än Sthlm.

Dessutom så har folk så jäkla bråttom i relationer idag. Dom skaffar barn 1 månad efter dom känt varandra, flyttar ihop och gifter sig när dom bara känt varandra ett år. Ha inte så jäkla bråttom, lär känna varandra ordentligt innan man binder sig så man ser om man verkligen passar ihop..

Jag tror att många har onödigt höga krav på sina relationer idag. Jag förstår fullt ut att ingen vill bo med en slusk som inte sköter hygien och hjälper till med barn och hem. Eller att partnern förfaller och förfular sig under relationen.

Båda måste kömpa för att hålla flamman vid liv.

Kärlek dalar upp och ner. Har man barn så kan man bli mer som bästa kompisar underdom jobbiga småbarnsåren men man måste kämpa sig genom den biten. Kvinnor är dessutom duktiga på ta för mycket eget ansvar och inte involvera sambon från dag 1 så dom också får bonda med sitt barn.

Viktigt att hjälpa varandra och se till att få ex dra iväg med polarna en helg i månaden var så man får ladda batterierna. Värna om sina intressen och hjälpa varandra att ex få tid att koppla av, träna osv mellan jonglerandet av barn.

Man är 2 i en relation.

Våra mor och farföräldrar som hängt ihop i 60 år hade gaaranterat inte samma krav på sina partner som vi har idag och dom jobbade tillsammans för att få det att fungera, delade gemensamna intressen osv.

För mig är giftermål endast om man VERKLIGEN vet att man vill dela sitt liv med 1 person tills döden kommer. Det ska vara välplanerat då man bara gifter sig en gång. Du ska ha lekt färdigt, du ska vilja ha familj med personen du älskar.

Är man inte säker på den biten då gifter man sig inte då det är för livet.

Och slutord:
Det är inte fult att ha ett sparande, stå i en bostadskö eller köpa en egen stuga i sitt namn ifall det skiter sig att ha något att luta sig mot.

Jag sa det till tidigare sambor att ha en backup plan. Du vet inte hur livet ser ut imorgon.

Jag skulle aldrig i mitt liv barskrapa en partner. Jag vill inte ha hans pengar och saker och alla relationer jag haft har slutat i livslång vänskap utom 1.

Har man barn så får man förtur till boende av sociala myndigheter.