Hinge-appen. Stora tråden om Hinge

Behöver lite feedback på en dejtinggrej som gör mig jävligt trött. Har nyligen haft kontakt med en kvinna på 48 år. Vi började skriva och hamnade snabbt i djupa, häftiga diskussioner. Vi märkte että vi hade sjukt många gemensamma nämnare och värderingar, och allt kändes riktigt lovande.
Vi bestämde oss för att ses över en lunch på onsdagen. Träffen gick helt okej, men hon var jävligt blyg och ganska stel (typiskt svenskt beteende, ni vet hur det är). Vi pratade ändå om allt möjligt och avslutade dejten på ett väldigt trevligt och vänligt sätt. Efteråt fortsatte vi skriva på WhatsApp.
Jag var rak och ärlig med vad jag söker på sikt en mogen, trygg relation utan drama och spel, där man står på samma sida. Hon svarade först att hon var trött men skulle ge sin bild av mig senare.
Sen, två dagar senare, smäller hon av det här meddelandet rakt i ansiktet på mig:”Många tankar som snurrar i mitt huvud nu och att prata om grunden till stabilt förhållande redan efter en träff bromsar mij. Jag har inte bråttom till något och jag vill inte heller kasta mig in i något. Du vet det där med - hjärna, hjärta, känsla. Kan vi bromsa tanken på förhållande lite och börja med en vänskap för att se varthän det leder oss? 😊” Jag kände bara: Vad fan? Hur kan man gå från djupa diskussioner, en trevlig dejt och bra snack till att plötsligt vilja ”börja med en vänskap”? För mij luktar ordet vänskap bara "friendzone" och tidsfördriv, och det är jag noll intresserad av.
Jag har redan raderat hennes kontaktuppgifter nu eftersom jag inte letar efter nya kompisar. Vad tror ni, vad rör sig i huvudet på en 48-årig kvinna som gör så här? Blev hon skrämd av att jag vet vad jag vill, eller är det bara det klassiska svenska spelet där man inte vågar vara rak?

Behöver lite feedback på en dejtinggrej som gör mig jävligt trött. Har nyligen haft kontakt med en kvinna på 48 år. Vi började skriva och hamnade snabbt i djupa, häftiga diskussioner. Vi märkte että vi hade sjukt många gemensamma nämnare och värderingar, och allt kändes riktigt lovande.
Vi bestämde oss för att ses över en lunch på onsdagen. Träffen gick helt okej, men hon var jävligt blyg och ganska stel (typiskt svenskt beteende, ni vet hur det är). Vi pratade ändå om allt möjligt och avslutade dejten på ett väldigt trevligt och vänligt sätt. Efteråt fortsatte vi skriva på WhatsApp.
Jag var rak och ärlig med vad jag söker på sikt en mogen, trygg relation utan drama och spel, där man står på samma sida. Hon svarade först att hon var trött men skulle ge sin bild av mig senare.
Sen, två dagar senare, smäller hon av det här meddelandet rakt i ansiktet på mig:”Många tankar som snurrar i mitt huvud nu och att prata om grunden till stabilt förhållande redan efter en träff bromsar mij. Jag har inte bråttom till något och jag vill inte heller kasta mig in i något. Du vet det där med - hjärna, hjärta, känsla. Kan vi bromsa tanken på förhållande lite och börja med en vänskap för att se varthän det leder oss? 😊” Jag kände bara: Vad fan? Hur kan man gå från djupa diskussioner, en trevlig dejt och bra snack till att plötsligt vilja ”börja med en vänskap”? För mij luktar ordet vänskap bara "friendzone" och tidsfördriv, och det är jag noll intresserad av.
Jag har redan raderat hennes kontaktuppgifter nu eftersom jag inte letar efter nya kompisar. Vad tror ni, vad rör sig i huvudet på en 48-årig kvinna som gör så här? Blev hon skrämd av att jag vet vad jag vill, eller är det bara det klassiska svenska spelet där man inte vågar vara rak?

Det var faktiskt inte via Hinge

Jag var rak och ärlig med vad jag söker på sikt en mogen, trygg relation utan drama och spel, där man står på samma sida.

Behöver lite feedback på en dejtinggrej som gör mig jävligt trött. Har nyligen haft kontakt med en kvinna på 48 år. Vi började skriva och hamnade snabbt i djupa, häftiga diskussioner. Vi märkte että vi hade sjukt många gemensamma nämnare och värderingar, och allt kändes riktigt lovande.
Vi bestämde oss för att ses över en lunch på onsdagen. Träffen gick helt okej, men hon var jävligt blyg och ganska stel (typiskt svenskt beteende, ni vet hur det är). Vi pratade ändå om allt möjligt och avslutade dejten på ett väldigt trevligt och vänligt sätt. Efteråt fortsatte vi skriva på WhatsApp.
Jag var rak och ärlig med vad jag söker på sikt en mogen, trygg relation utan drama och spel, där man står på samma sida. Hon svarade först att hon var trött men skulle ge sin bild av mig senare.
Sen, två dagar senare, smäller hon av det här meddelandet rakt i ansiktet på mig:”Många tankar som snurrar i mitt huvud nu och att prata om grunden till stabilt förhållande redan efter en träff bromsar mij. Jag har inte bråttom till något och jag vill inte heller kasta mig in i något. Du vet det där med - hjärna, hjärta, känsla. Kan vi bromsa tanken på förhållande lite och börja med en vänskap för att se varthän det leder oss? 😊” Jag kände bara: Vad fan? Hur kan man gå från djupa diskussioner, en trevlig dejt och bra snack till att plötsligt vilja ”börja med en vänskap”? För mij luktar ordet vänskap bara "friendzone" och tidsfördriv, och det är jag noll intresserad av.
Jag har redan raderat hennes kontaktuppgifter nu eftersom jag inte letar efter nya kompisar. Vad tror ni, vad rör sig i huvudet på en 48-årig kvinna som gör så här? Blev hon skrämd av att jag vet vad jag vill, eller är det bara det klassiska svenska spelet där man inte vågar vara rak?

Halvår? Efter 4 dagar räcker. På tinder är det efter 1 dygn max
Skräpappar med otrevliga uppkäftiga horkvinnor som tror de har nåt att ge
En kvinna ska man bara trakassera tills hon tar livet av sig

Har ingen egen erfarenhet av nätdejting, men jag tycker det låter som att hon inte är ointresserad eftersom hon vill fortsätta ses. Däremot som att du haft lite för bråttom/varit för på, klassiskt misstag. Hon vill väl se hur det utvecklas, precis som hon skrev. Vet du något om hennes historia? Hon kanske är attraherad men bara försiktig om hon har tråkiga erfarenheter sen tidigare?

Träffade själv en kille en gång, länge sen men ändå, gillade honom väldigt mycket, hade mycket gemensamt och kul ihop i början. Men hans sätt gjorde att man inte hann känna efter själv, började prata om att skaffa barn efter en månad osv. Kändes som att mina känslor sakta kvävdes av hans brådska. Höll två månader.

I alla fall, synd att ge upp för snabbt kanske.

Behöver lite feedback på en dejtinggrej som gör mig jävligt trött. Har nyligen haft kontakt med en kvinna på 48 år. Vi började skriva och hamnade snabbt i djupa, häftiga diskussioner. Vi märkte että vi hade sjukt många gemensamma nämnare och värderingar, och allt kändes riktigt lovande.
Vi bestämde oss för att ses över en lunch på onsdagen. Träffen gick helt okej, men hon var jävligt blyg och ganska stel (typiskt svenskt beteende, ni vet hur det är). Vi pratade ändå om allt möjligt och avslutade dejten på ett väldigt trevligt och vänligt sätt. Efteråt fortsatte vi skriva på WhatsApp.
Jag var rak och ärlig med vad jag söker på sikt en mogen, trygg relation utan drama och spel, där man står på samma sida. Hon svarade först att hon var trött men skulle ge sin bild av mig senare.
Sen, två dagar senare, smäller hon av det här meddelandet rakt i ansiktet på mig:”Många tankar som snurrar i mitt huvud nu och att prata om grunden till stabilt förhållande redan efter en träff bromsar mij. Jag har inte bråttom till något och jag vill inte heller kasta mig in i något. Du vet det där med - hjärna, hjärta, känsla. Kan vi bromsa tanken på förhållande lite och börja med en vänskap för att se varthän det leder oss? 😊” Jag kände bara: Vad fan? Hur kan man gå från djupa diskussioner, en trevlig dejt och bra snack till att plötsligt vilja ”börja med en vänskap”? För mij luktar ordet vänskap bara "friendzone" och tidsfördriv, och det är jag noll intresserad av.
Jag har redan raderat hennes kontaktuppgifter nu eftersom jag inte letar efter nya kompisar. Vad tror ni, vad rör sig i huvudet på en 48-årig kvinna som gör så här? Blev hon skrämd av att jag vet vad jag vill, eller är det bara det klassiska svenska spelet där man inte vågar vara rak?

Du är alldeles för på, det är hela grejen. Du måste se det själv annars kommer samma sak bara fortsätta.

Det där är väl den stora paradoxen med dejting. Om man är tydlig med vad man vill på sikt, så anses man vara ”för på”. Men om man istället backar och spelar cool, då får man ofta höra att man verkar ”kall” eller ointresserad. Det är en svår balansgång.

Från mitt håll handlade det inte om att pressa fram något beslut, utan bara om att vara ärlig med min målbild så att vi inte slösar varandras tid om vi vill helt olika saker med våra liv.

Att då föreslå ”vänskap” efter en första dejt blir ändå svårt att ta på allvar när man är i vår ålder och ses via en dejtingapp. Det är mer logiskt att tolka det som att intresset helt enkelt inte fanns där, och då tycker jag det är mest rättvist mot båda att bara runda av och gå vidare, istället för att gå in i en kompisrelation som ingen egentligen söker.