Separation och bodelning

Jag och mitt ex gjorde slut i mitten av juni, alltså en månad sen.
Vi äger en lägenhet tillsammans 50/50
I tisdagskväll sa han att han tänkte flytta ut till helgen.
På torsdag dag när jag kommer hem så är han och hans föräldrar hemma hos oss och packar saker. Jag hade inte informerats om deras närvaro eller att han skulle flytta ut på torsdagen. Jag trodde att han menade i helgen så kan vara ett missförstånd där.
Dock gav jag feedback på att det hade varit bra för mig att fått veta om att de skulle syssla med detta då jag inte alls var emotionellt beredd på att att möta hans föräldrar iom omständigheterna.

De säger till mig att skriva en tid när de ska komma och fortsätta dagen efter.
Vi bestämde en tid.
Dagen efter (igår) en halvtimme efter uttalad tid frågar jag om de skulle komma då jag hade en tid att passa.
Då bestämmer de sig för att komma när jag inte är där för "det är väl skönt för dig om vi inte är där när du är där".
Då jag svarar "det är lika mycket din lägenhet som min och ingen hindrar dig från när du kan komma och gå".

Så de väntar in att jag åker iväg.

Nu ser ju jag att han tagit lite saker som var mina och saker som vi ägt gemensamt.
Han har inte frågat vad han fått ta av det gemensamma och han har inte frågat om han kunnat ta några av mina saker.
Det är inte juveler eller nått sånt men lite spritflaskor, köksgrejer osv.
Han har även lämnat lite av sina saker kvar (vilket är okej, dock vet jag inte vad jag ska göra med det nu).

Jag tycker dock hela grejen känns olustig.
Att han knappt förvarnade om flytten, till att han inte informerade när hans föräldrar va där, att de packat saker medvetet när jag inte är där, att de inte sagt vad de tagit mer än "vi har bara tagit saker han själv äger" (vilket inte stämmer), ja att de tagit saker som jag själv äger osv.

Va detta verkligen okej gjort av dem? Jag tänker framförallt socialt sett.
Såklart han får flytta och packa sina saker det är inte det, utan hur det skötts kommunikativt och handlingsmässigt

Det är helt okej. Du är visst ”emotionellt förberedd” genom att du vet att ni gjort slut och att han kommer ta sina saker och flytta ut.

Det blir alltid tjafs om ditt och datt när man separerar. Skriv en liten lista med din kökskniv, osthyvel och sopptallrik och de fyra flaskor Caprice Kir och den lilla Jägermeister-buteljen så får han pröjsa dig hälften av det värdet.

Svaret på din övergripande fråga, om detta är okej socialt sätt, är alltså ett rungande Ja!

Det är du som är barnslig och inte fattat och tagit in att du numer är ensam.

Han behöver inte ditt tillstånd att flytta ut direkt. Visst kan det vara lite strul med att dela sitt stuff men det får ni liksom bara lösa, det är inga konstigheter.

Det här är helt okej, skitjobbigt för dig, men det betyder inte att han gör nått galet. Separationer är jobbiga, det är bara att tugga i sig.

Om du läst mitt inlägg så skulle du sett att jag inte kritiserar att han flyttat och tagit sina saker utan hur det har gjorts.

Sen vill jag inte få betalt för att han tagit saker, jag vill ju ha mina saker tillbaka och att det som är vårt gemensamma ska delas upp gemensamt.

Ge dig, hade ts skrivit att hon var mannen hade du skrivit att det inte är ok. Sluta vara incel och bitter mot kvinnor.
Till ts nej det är inte ok att stjäla på det viset. Säg att du vill ha tillbaka sakerna annars polisanmäl det.

Och som jag själv skrev, nej såklart han får flytta ut. Jag kritiserar inte att han flyttar ut och packar sina saker.
Jag undrar om förhållande sättet verkligen varit okej iom avsaknaden av kommunikation, att mina privata ägodelar tagits osv.

Ja som sagt jag tycker inte han gjort nått galet om det bara gäller lite smågrejer, det är sånt ni får lösa i efterhand antingen med Cash eller att hämta tillbaka vad det nu må vara.

Att du ska godkänna varje pryl han packar är inte rimligt och han verkar ju inte just försöka stjäla dina grejer.

Såhär Blir det helt enkelt när man separerar, du får köpa att det inte är 100% dina villkor.

LOL ja alltså inte så att jag nånstans uttryckt att jag vill styra och ställa allt efter mitt behag.

Men tack för din åsikt i detta.
Jag får skriva ner de saker jag upptäcker att han tagit sson varit mitt.
Är ju grejer för över 1000kr iaf.

Det här är ju småsaker.

Givetvis så ringer du honom och informerar på ett neutralt/trevlig sätt att det verkar vara några av dina saker som åkt med samt att de glömt vissa av hans saker, och att vissa saker som ni köpt tillsammans också felaktigt verkar följt med utan att stämma av med dig. Har du någon särskild anledning till att inte utgå från att det är ett ärligt misstag? Berätta vilka sakerna är och fråga när han kan komma över för att lämna åter dina/hämta sina resterande.

Att föräldrarna inte frågade dig i förväg så du kunde "emotionellt förbereda dig" förstår jag inte kändes bäst för dig men det finns ingen väg ur det här som inte skulle vara jobbig. Det låter som att de hade kunnat vara betydligt otrevligare så om något framstår du i just detta som rätt bortskämd och omogen.

Sen spelar det lite roll varför ni skiljer er. Om du t ex varit otrogen/varit jävlig så ska du nog förvänta dig mindre förståelse kring hänsyn för dina känslor i detta. Är det tvärtom han som t ex misshandlat dig så förstår jag bättre din överreaktion.

Nej det är inte okej. Vet dock inte vad som ledde till att det tog slut? Var du en jävla känslostörd, otrogen idiot så förstår jag honom. Men var det han som var en idiot och sen gick hem och packade i smyg så har all respekt för hur du känner. Har varit med om detta. Tjejen var otrogen en längre tid. När hon väl fattat sitt beslut så gick det på en sekund. Helt plötsligt har man svärföräldrar, hennes vänner och till synes helt obekanta i sitt hem som bara river i ens mest privata. Det går inte göra så mycket åt det. (Gick dock ner på natten innan flytt och letade reda på hennes sexleksaker. Bajsade på dom och packade ihop allt i plastfolie så det inte skulle förstöra överraskningen)

Jag känner verkligen för dig.


Men det finns en liten fin vinkel på det hela! Saker som du inte saknar om ett år är saker som du inte behövde.

Inga större konstigheter med något av det där. Han vill flytta ut snabbt för att slippa bo tillsammans mer än nödvändigt. Han rör sig som han behagar i sitt eget hem, på samma sätt som du gör det också.

Kan det vara så att det mer är själva uppbrottet och allt runtomkring som du reagerar på, snarare än att han tog ert gemensamma durkslag?

Dessutom handlar det hela om saker för 1000 kr. Orka jiddra.

Avslutet var ett gemensamt beslut baserat på skiljande viljor för framtiden.
I get våld, ingen otrohet och inget sånt ahr varit en del.
Från min sida gjordes det av högsta möjliga omtanke och kärlek för mitt ex.

Sen har han varit lite av ett känslokallt ego efter uppbrottet så kan ju vara så att mina besvikna känslor från det i kombination med hur detta skötts får mig att reagera.

Jag vill ju inte tro att han skulle ta saker med uppsåt men det är så pass mycket att jag känner att det är rätt många saker att råka ta fel på och i min värld så hade jag ju frågat "hej är det okej att jag tar denna".
Jag har ju inte varit hostil utan ledsen medan han väldigt tydligt är arg utan valid grund.