Citat:
Anna Järvinen föddes i Helsingfors i april 1970. När Anna var sex år flyttade hon med mamma och bror till Täby utanför Stockholm. Finska är sångerskan Anna Järvinens barndomsspråk, men som inflyttad i Sverige har hon också känt en viss skam över finskan. – Jag förstod snabbt att finska var något man såg ner på i Sverige, att vi som talade det sågs som ett lägre stående folk, säger hon. Hon insåg detta i skolan där de andra hon gick med i hemspråksundervisningen helst ville prata svenska och inte gärna skyltade med sitt modersmål. Hon förstod det också när hon var ute och gick med sin mamma, som viskade till henne att de skulle tala tyst med varandra då finsktalande hade dåligt rykte.
https://www.svd.se/a/024aa7ca-6a14-30d6-8241-fdaf148dfb71/vi-sags-som-ett-lagre-staende-folk
Detta är bara en liten del taget från intervjun och om Anna Järvinen. Men det viktigaste är citerat. Detta är ju inte oerhört länge sedan. Anna kom c.a 1976 till Sverige och upplevde skam att vara finska på grund av svenskar, t.o.m hennes mor avrådde henne från att prata finska för svenskar såg ner på finländare. På Flashback så skrivs det massvis att svenskar aldrig varit rasister i allmänhet och att det gamla Sverige var ett paradis, tydligen så var det ett helvete för finskor som Anna Järvinen. Hur kan svenskar hävda att gamla Sverige var ett paradis när finländare ansågs lägre stående? Hur negativt sågs det då på andra invandrare när många svenskar var grovt rasistiska mot finländare?