Citat:
Ursprungligen postat av
MrMario
Jag fick ett ovanligt klagomål på mitt arbete. Jag arbetar med ganska unga barn, förskola upp till ca. 12 år. I alla fall så fick jag klagomålet via en grupp av föräldrar som klagat till min chef (vilket chockade mig) att jag är för snäll när jag säger till barnen och kombinerat med mitt "snälla utseende" så tar de mig inte på allvar. Men jag är rädd för att såra barnen genom att låta sträng på rösten, även när jag säger till dem vid grov misskötsel så har jag hittills gjort det med mjuk röst med lite lätt bäbisspråk o ett leende på läpparna så de inte ska bli rädda.
Ni andra som jobbar med barn, vad är eran strategi för att få dem att lyda er utan att vara sträng mot de små?
Fattar personligen inte riktigt konceptet med att vara sträng mot barn, typ skrämma barnen till lydnad. Jag ogillade själv min far och stränga lärare genom större delen av uppväxten för att jag var rädd för dem, och jag vill ju inte att barnen ska ogilla mig eller vara rädda för mig, man kan väl inte hålla på och skrika åt dem heller?
Med din beskrivning är låter det som att du har en aldelles för klen och diffus ställning. Det är en stor skillnad att vara överdrivet snäll och klen samt att vara snäll med en tydligt skarp röst i rätt läge. Du kan visa snällhet genom att visa att du särar barn som person och barnets handlingar. Du kan vara snäll mot barnet i alla lägen, men när barnet överträder satta gränser så blir du skarp i rösten och visar barnet att handlingen inte var okej. Sedan går du ned till en snäll och tröstande röst igen när händelsen är överspelad.
Bemästrar du ditt tonläge kan du vara skojig och lekfull med ett barn och på sekunden få barnet att lystra till dig vid allvar, för att sedan vara lekfull igen när handlingen är överspelad.
En del barn måste du däremot ta på rätt sätt genom att skämta bort saker.
