Citat:
STARK TRIGGER-VARNING FÖR HAT BAKOM SPOILERN:
Länk: https://x.com/sdkarlsson/status/1783...420608001?s=46
Jag läste inlägget, fick en klump i magen och kände som vår andre landsfader (efter Palme) Stefan Löfven: Nu är det fara och färde med demokratin.
Jag har gråtit.
Känner förtvivlan.
Det finns inte några safe spaces där man kan känna sig trygg. Inte ens i datormaskinen i sitt eget hem, utan via internets tentakler kan hatorganisationers företrädare tränga sig på och kränka demokratiskt sinnade människor.
Jag känner hopplöshet. Hur ska jag, min fru, hennes pojkvän och våra barn kunna leva normala liv under dessa omständigheter?
Det hatideologen Mattias gör här tror jag alla ser.
Ett pliktskyldigt avståndstagande mot att hans egna partikamrater försökt mörda en ideell kraft och kämpe för demokratin.
Sen går han direkt över till att misstänkliggöra brottsoffret. En laglydig man som nästan dött till följd av att han står upp för demokratin.
Det finns också stråk av misstänkliggörande av folkkära demokratiska partier som bara vill alla det bästa och attacker mot fri media.
Det var här det slog mig att demokratins dagar nog är räknade. Vi har redan passerat point of no return och går in i en tid där det högerextrema våldet som länge plågat våra förorter enbart kommer eskalera.
Hur ser ni på detta?
Hur skapar man sig safe spaces från det politiska hatet? Hemma? På arbetet?
Det börjar bli fem i tolv nu. Ska vi kunna rädda demokratin krävs det krafttag för att motarbeta SD och deras avveckling av demokratin.
Här behöver den liberala demokratin använda alla sina resurser för att fängsla SD-engagerade.
Något måste göras så att Socialdemokratin åter igen kan få ett grepp om landet och säkerställa folkets trygghet.
Låt oss börja den resan redan i dag!
Nazism är vidrigt. Det finns aldrig några ursäkter för politiskt våld och alla som ägnar sig åt eller aktivt stöder våld som politisk metod bör betraktas och behandlas som statens och demokratins fiender.
Jag står bakom ovanstående principer till 100 % och trots att han i decennier förfäktat våldsaktioner mot mitt parti, så är jag glad att Mathias Wåg, grundare av terrorgruppen AFA, inte blev allvarligt skadad och beklagar och fördömer att han alls blev attackerad i den attack i Gubbängen igår, som enligt Wågs egen utsago, primärt var riktad mot honom personligen.
Jag kan i sammanhanget dock inte undgå att ställa mig frågan om huruvida Mathias Wåg själv avstånd från våld och alla organisationer som brukar politiskt våld som metod idag? Och om inte, varför bjuds han då in som talare av Vänsterpartiet och Miljöpartiet och varför sprider Aftonbladets kulturchef tweets där Wågs förflutna som terrorledare förskönas och beskrivs i termer av ”engagemang i den antifascistiska miljön”?
Ingen människa skall någonsin behöva utstå våld på grund av sina politiska åsikter, men alla former av politiskt våld och stöd för politiskt våld måste också tas på lika stort allvar och fördömas med samma kraft.
Jag har svårt att föreställa mig att en person som hade varit med och grundat landets mest våldsamma fascistorganisation och som fortfarande rörde sig i fascistiska miljöer skulle bjudas in att tala av två riksdagspartier, föräras med journalistpriser eller anställas som skribent på en av landets största tidningar.
Med detta sagt, så hoppas jag att Mathias Wåg mår bra idag, att varken han eller någon annan någonsin skall behöva bli misshandlade på grund av sina åsikter någonsin igen och att polisen snarast möjligt griper de fega våldsverkarna som stod bakom gårdagens attack samt att de döms till lagens strängaste straff för sin attack på demokratin.
Jag står bakom ovanstående principer till 100 % och trots att han i decennier förfäktat våldsaktioner mot mitt parti, så är jag glad att Mathias Wåg, grundare av terrorgruppen AFA, inte blev allvarligt skadad och beklagar och fördömer att han alls blev attackerad i den attack i Gubbängen igår, som enligt Wågs egen utsago, primärt var riktad mot honom personligen.
Jag kan i sammanhanget dock inte undgå att ställa mig frågan om huruvida Mathias Wåg själv avstånd från våld och alla organisationer som brukar politiskt våld som metod idag? Och om inte, varför bjuds han då in som talare av Vänsterpartiet och Miljöpartiet och varför sprider Aftonbladets kulturchef tweets där Wågs förflutna som terrorledare förskönas och beskrivs i termer av ”engagemang i den antifascistiska miljön”?
Ingen människa skall någonsin behöva utstå våld på grund av sina politiska åsikter, men alla former av politiskt våld och stöd för politiskt våld måste också tas på lika stort allvar och fördömas med samma kraft.
Jag har svårt att föreställa mig att en person som hade varit med och grundat landets mest våldsamma fascistorganisation och som fortfarande rörde sig i fascistiska miljöer skulle bjudas in att tala av två riksdagspartier, föräras med journalistpriser eller anställas som skribent på en av landets största tidningar.
Med detta sagt, så hoppas jag att Mathias Wåg mår bra idag, att varken han eller någon annan någonsin skall behöva bli misshandlade på grund av sina åsikter någonsin igen och att polisen snarast möjligt griper de fega våldsverkarna som stod bakom gårdagens attack samt att de döms till lagens strängaste straff för sin attack på demokratin.
Jag läste inlägget, fick en klump i magen och kände som vår andre landsfader (efter Palme) Stefan Löfven: Nu är det fara och färde med demokratin.
Jag har gråtit.
Känner förtvivlan.
Det finns inte några safe spaces där man kan känna sig trygg. Inte ens i datormaskinen i sitt eget hem, utan via internets tentakler kan hatorganisationers företrädare tränga sig på och kränka demokratiskt sinnade människor.
Jag känner hopplöshet. Hur ska jag, min fru, hennes pojkvän och våra barn kunna leva normala liv under dessa omständigheter?
Det hatideologen Mattias gör här tror jag alla ser.
Ett pliktskyldigt avståndstagande mot att hans egna partikamrater försökt mörda en ideell kraft och kämpe för demokratin.
Sen går han direkt över till att misstänkliggöra brottsoffret. En laglydig man som nästan dött till följd av att han står upp för demokratin.
Det finns också stråk av misstänkliggörande av folkkära demokratiska partier som bara vill alla det bästa och attacker mot fri media.
Det var här det slog mig att demokratins dagar nog är räknade. Vi har redan passerat point of no return och går in i en tid där det högerextrema våldet som länge plågat våra förorter enbart kommer eskalera.
Hur ser ni på detta?
Hur skapar man sig safe spaces från det politiska hatet? Hemma? På arbetet?
Det börjar bli fem i tolv nu. Ska vi kunna rädda demokratin krävs det krafttag för att motarbeta SD och deras avveckling av demokratin.
Här behöver den liberala demokratin använda alla sina resurser för att fängsla SD-engagerade.
Något måste göras så att Socialdemokratin åter igen kan få ett grepp om landet och säkerställa folkets trygghet.
Låt oss börja den resan redan i dag!
Jag läser hela ditt inlägg som sarkasm och parodierande, för det är väl vad det är... hoppas jag?
