Citat:
Tänkt en del på detta. Min bror som har 4 barn i småbarnsåldern skiljde sig nyligen, vilket fick mig att tänka på dom i skolan som hade skilda föräldrar. Ofta materiellt bortskämda, men underpresterade i skolan, antingen socialt eller i betygen, inte sällan båda.
Det finns statistik som visar att barn med föräldrar som är ihop presterar och mår bättre än barn med föräldrar som är skilda. Detta gör att jag ställer mig starkt kritisk till liberaliseringen av skilsmässolagarna på 60-talet, samtidigt som jag anser att man som föräldrar har ett ansvar. Man har ett ansvar att se till att sina barn mår bra och blir framgångsrika.
Det är lätt att bara se detta utifrån barnets perspektiv, jag förstår att livet är svårt och att saker och ting händer, men anser du att föräldrar bör hålla ihop, och kanske låtsas som att de fortfarande är ihop tills barnen blivit vuxna/flyttar hemifrån? Varför/varför inte? Utgå ifrån att det handlar om att den ena parten träffat någon annan eller liknande, och att missbruk/misshandel ej finns med i bilden, för då blir frågeställningen en helt annan.
Det finns statistik som visar att barn med föräldrar som är ihop presterar och mår bättre än barn med föräldrar som är skilda. Detta gör att jag ställer mig starkt kritisk till liberaliseringen av skilsmässolagarna på 60-talet, samtidigt som jag anser att man som föräldrar har ett ansvar. Man har ett ansvar att se till att sina barn mår bra och blir framgångsrika.
Det är lätt att bara se detta utifrån barnets perspektiv, jag förstår att livet är svårt och att saker och ting händer, men anser du att föräldrar bör hålla ihop, och kanske låtsas som att de fortfarande är ihop tills barnen blivit vuxna/flyttar hemifrån? Varför/varför inte? Utgå ifrån att det handlar om att den ena parten träffat någon annan eller liknande, och att missbruk/misshandel ej finns med i bilden, för då blir frågeställningen en helt annan.
Det finns inte ett universellt svar på frågeställningen, utan det beror ju från fall till fall. Sen kan man ju fundera över vad som gjort att skilsmässa blivit aktuellt. I bland handlar det om att man och hustru har helt olika förväntningar på varandra, t ex:
- Maken har varit på jobbet och slitit en hel dag och förväntar sig lite lugn och ro och kanske en av hustrun lagad måltid om hon är hemma och mammaledig.
- Hustrun förväntar sig att maken ska ta hand om ungarna på kvällen då hon stått ut med skrik, stoj och stim hela dagen.
Ibland är det så här banala frågor som leder till skilsmässa. Sen kan det även vara att paret inte diskuterat vem som ska ta vilken föräldraledighet osv.
Tror många ger upp för lätt och tror att livet ska vara en räkmacka. Det viktiga är att man pratar ihop sig, försöker stödja varandra. Ett annat jätteproblem är att det finns allt för många familjer som ska "visa upp" det perfekta familjelivet utåt, som en miljon bilder där alla ler och är glada med välputsade ungar i det välstädade lyxiga hemmet med två lyxbilar utanför. Tror att allt för många idag lever för att visa upp något utåt som inte är sant.
Alla skulle vara lyckligare i enklare hem med en enklare bil där det finns lite marginaler när det gäller ekonomi. Dessutom gäller det att komma förbi Facebook och Instagramtramset vilket nog är ett bidragande problem i många fall.
Sen ska man ju inte hålla ihop om man nu "hatar" varandra, det blir inte bra för varken makar eller barn. Sen om nu ungarna flyttat hemifrån så har de inte att göra med om föräldrarna väljer att gå skilda vägar. Börjar de få "psykiska problem" av det så är de dåligt uppfostrade.
