Om du hade ett år kvar att leva?

Nu handlade det ju om efterlevande. Samt, tar inte anhöriga över dessa skulder sedan?

Nej men det kan täcka en bil, renovering etc.
Tänk då att du fortf har ett jobb, du kan ju välja att säga upp dig närsomhelst, dvs du kan fortsätta jobba ett tag till om så vill

Nej. Skulderna räknas av från tillgångarna. Skulle allt sluta på minus så ärver inte efterlevande den skulden.

Det deppiga är att average Svenne Lundström i Sundbyberg inte hade gjort nånting. Korv i ugn, Sofiero eller Millennium till fläskfilen och Let's Dance på tv, rinse and repeat tills det är dags att stämpla ut.

Om jag hade 100.000kr på kontot och ett år kvar att leva hade jag:

1. Tecknat en livförsäkring förutsatt att försäkringsbolaget inte känner till att jag kommer dö om ett år. Jag hade lagt till min mamma som förmånstagare för att hon ska kunna vara med och driva den juridiska processen, och se till att mina barn och deras mammor får sina pengar.
2. Maximerat mina krediter samt tagit lån som jag sedan inte betalar tillbaka. Dock inte av privatpersoner.
3. Tagit ut mina återstående semesterdagar på jobbet och sedan sagt upp mig när de är avverkade.
4. Försökt föra över min lägenhet till min första dotters mamma. Om inte hyresvärden går med på det skiter jag i att betala hyran fram tills min död för att få pengarna att räcka.
5. Eventuellt sålt av eller fört bort de få tillgångar jag har av värde någon vecka innan min död för att se till att min familj får lite extra pengar, och att ingenting går åt till att betala av skulder.

Mitt mål hade i första hand varit att spendera så mycket av min återstående tid med familjen som möjligt. Hade även försökt lämna pengar och resurser efter mig. Kanske vore en bra idé att undvika skuldsättning om man vet att ens barn och deras mammor kommer få ut pengar från livförsäkringen, men min gissning är att försäkringsbolaget kommer anstränga sig för att inte betala ut pengarna. Så jag tror att det kan vara värt att skuldsätta sig.

Att med ett år kvar leva försöka få detta realtivt lilla sparkapital växa skulle kännas meningslöst.
Skulle nog bränna pengarna på en lyxig weekendresa istället om jag hade tillräckligt bra hälsa orka.

Men skulle jag vara tvungen investera skulle jag troligen pga den låga summan ta något extremt högrisk som antingen går upp 10ggr på några år eller blir värdelöst och testamentera den eventuella vinsten till något gott ändamål. Synd man vore död så man inte får se hur det gick.

En begagnad kärra? Va fan ska mina efterlevande göra med en begagnad Skoda oktavia?

Vi ni renovera? Jag bjuder, bara det rör sig om billigt ytskikt i form av färg och golv, badrum och kök finns det inte täckning för

Va fan ska jag jobba för om jag dör om ett år? Då säljer man av bostad och drar horse från lyxhoror på ett hotellrum, kratta för att ruttna bort på något underbemannat sjukhus är fan höjden av misär

För lågt belopp och vi pratar pengar som ett naivt barn blir glad av, ingen vuxen människa skiter knäck av 100 lakan

Förvisso. Men, i samma veva så hade åtminstone jag ändå blivit nöjd över att slippa betala 100k på något om jag fick möjligheten att slippa, även om det inte räcker så långt.

Är väl inget deppigt alls om personen i fråga nöjer sig med detta.

Bara sparat det åt de efterlevande eller gjort roliga saker ihop med dem.

Lämna kroppen till obduktion på universitetet.

Så betalar de kremering och urna.

Annars 12500:- för direktkremering.

Den som spar han hade....

Hade du inte hellre valt att din döende släkting gjort något dumt/kul/meningslöst för pengarna innan hen dog?