Erfarenhet från familjerätten?

Familjerätten har ingen makt i sig, deras ända mål är att ni ska komma överens. De kan därefter skriva rekommendationer som andra rättsliga instanser kan luta sig mot.

Det enda du kan göra är att försöka vara en så vettig person som möjligt och hoppas att de ”gillar” dig.

Jag var på samtal där för många år sedan. Googlade upp personen jag skulle träffa och grävde i bakgrunden. Hade lantställe på ett ställe jag kände till hyfsat. Gick dit och var trevlig, lyckades föra samtalet in så att vi pratade om somrar, kom in på lantställe, vart har du men jaha där är jag i praktiken uppväxt. Drog rövare om gammal släkt osv. Personen älskade mig därefter och rekommenderade därefter allting i min favör.

Så mitt förtroende för denna instans är 0.0

Jag var dit men mitt ex vägrade dyka upp så inte ett skit hände...

Familjerätten är enligt mig en förlängning av socialtjänsten och dom ska egentligen inte ha nåt och göra med ärenden som handlar om utbetalning från FK. Men såg nu på FK's sida att dom rekomenderar kontakt med dom för samarbetssamtal och som då kan leda till muntligt/skriftligt avtal. Där ser man.. 😳

Har inte läst tråden.. men betalar vederbörande inget alls eller handlar det om en strunt summa?

Om det handlade om en strunt summa så hade jag låtit det vara. Onödiga bråk blir inte bra för era/erat gemensamma barn.

Annars får du vända dig och väcka talan i domstol.

Att det heter "familjerätten" är extremt missvisande. Det är bara ett par personer på kommunen som försöker övertala människor att vara sams. De kan inte besluta om något över huvud taget, och man kan inte lyfta några juridiska frågor med dem, på annat sätt att man kan få diskutera dem lite och få en kopp kaffe.

Verkar ju som fler skriver samma som mig att det är försäkringskassan du ska vända dig till. Det blir bäst för båda parterna så slipper ni bråka om den ekonomiska biten.
Önskar dig lycka till vidare hos familjerätten

Ja. Bäst är att lösa det innan det går vidare för där kommer de försöka reda ut det och berätta om ni två vill gå vidare och punga ut 50,000 var i familjerätten där ni står för era egna kostnader. Det går inte att lämna över kostnaderna för att man vinner om det är det man tänker göra och fått sina vänners övertygande att förhala processerna för rätt ska vara rätt, säger dem.

En del är envisa och det krävs flera omgångar för att ska förstå att det är bättre att kommunicera själva och reda ut det. Att en tredje person till är med på mötet eller en för varje part kan också fungera om man tänker efter lite så har båda lika mycket muskler så att säga.

Det som myndigheter skiter i är dig och den andre. Barnen är deras prio så att ändå gå den vägen, betala och prioriteras ner mot barnen så är det bättre att lösa det själva.

Jag tycker inte att man helt skall vara envis från sin sida att jag ska ge så här lite och det tycker jag är rimligt eller jag ska ha så här mycket och det är helt rimligt. Det finns osynliga kostnader där energi har ett pris och minskad chans till att jobba på sit eget jobb på grund av "viktigare åtaganden" också påverkar det hela.

Jag har erfarenhet av samarbetssamtal med två olika "samtalsledare" (men med samma ex).

Vi pratade igenom både pengar, boende, kommunikationskanaler m.m. Jag tog initiativet då exet var helt omöjlig att kommunicera med.

Det funkade riktigt bra, det hjälper ofta att ha en tredje person med så att man inte bara spårar ur och börjar skrika på varann. Han kom också med förslag på olika lösningar och det slutade med att vi skrev ett dokument med vad vi kommit överens om som vi båda skulle hålla oss till. Där ingick att vi höll oss till FK:s uträkningar om underhåll.

Det funkade i ett par år innan (mest exet) hade gått ifrån så mycket av överenskommelsen att jag initierade en ny omgång samarbetssamtal. Det funkade ungefär likadant, fast den första "samtalsledaren" tyckte jag var mer rejäl, han sa ifrån ordentligt när vi var alltför oresonliga. Men det gäller att kunna svälja sin stolthet och acceptera även sina egna fel också!

Intressant att höra!
Tänker också att hur givande ett sådant samtal blir, till stor del kan bero på hur/vem samtalsledaren är.

Jag börjar tvivla på att det är värt det i mitt fall. Risken är ju stor att det kostar mer än vad det smakar (och då tänker jag mest på den fortsatta relationen med mitt ex, där en god ton är att föredra). Jag hade som sagt gärna sett att mitt ex var mer tillmötesgående och villig att ses frivilligt för att reda i detta.

Det finns ingen rättsinstans som heter "familjerätten"! Det folk kallar "familjerätten" är en medlande tjänst, ett möte, där två socionomer från kommunens socialtjänst sitter. Det är myndigheten Försäkringskassan som allenarådande tar beslut om underhållsbidrag. Men gå du till familjerätten och sitt där.

"Familjeärtten" ÄR socialtjänsten. Det är som du skriver ett medlarsamtal som socialhandläggarna på kommunen har hand om. Meningen med det mötet är egentligen enbart att försöka hindra skilsmässor som påverkar barnen. Det är ingen extern instans och det är definitivt ingen rättsinstans.

Försäkringskassan vill att föräldrarna själva ska försöka komma överens om en summa pengar för deras barn. Om det inte går hänvisas föräldrarna just till detta samarbetssamtal i början. Men går det inte där så är det ansökan till FK som gäller då socialnämnden och dess tjänst inte kan avgöra i dessa ärenden.