Började ganska tidigt med piratkort.
Man skickade efter saker från Ad Teknik (som fortfarande finns kvar -
https://www.adteknik.se/ )
I början var det kort med utstickande chip på som man programmerade i datorn via en liten manick som kopplades in i serie-porten. Då kodades det knappt aldrig om.
Sen kom D2MAC och då var det vita kort med chip inbyggt - liknande de chip som sitter på våra betalkort.
De kunde uppgraderas genom att man skrev in en 4 eller 6-siffrig kod 6-7 gånger - tror det var denna adress man gick till -
https://d2mac.com/
Till en början funkade detta bra - det kodades om sällan. Sen började de koda om oftare och oftare.
Det kulminerade en gång när de kodade om mitt under Hockey VM (mitt i matchen) och man fick springa iväg i panik och hitta nya koder.
Sen flyttade jag till lägenhet och där fanns det kabeltv. I lägenheten hade någon lämnat kvar en dosa med 2 vred på. Det var som sagts tidigare bara en analog störning som lades på som man med ganska enkel elektronik kunder "återställa".