Varför gäller inte jämställdhet vid föräldraskap?

Ska den gode mannen avgöra om abort är mord eller inte? Det är knappast bara abortmotståndare som skulle ta på sig ett dylikt god mans-uppdrag, snarare tvärtom.

Ja, min idé kanske inte är perfekt. Kan du komma på något som på ett bättre sätt skulle ta tillvara det oskyldiga och försvarslösa barnets rättigheter?
För i alla andra sammanhang är ju "barnens rättigheter det viktigaste och skall sättas först!" Det är förvänande att det inte gäller när kvinnans egna val går före.

Det har vi redan löst genom att inte tillskriva ofödda några rättigheter som ska tillvaratas.

Ja, är det inte märkligt!? Man har dragit ett streck i sanden (vid vecka 20) och säger: På den här sidan strecket är du ingenting, oavsett hur nära sträcket du är. Du har samma rättigheter som en klump grytbitar i köttdisken.
På andra sidan sträcket är du plötsligt "det viktigaste som finns" och det finns ingen gräns för hur mycket resurser vi skall spendera på att just DU skall få det så bra som möjligt. Även om du föds med en IQ av 40, aldrig kommer lära dig ditt namn och varken kan se eller höra. Då är du ändå helig och skyddad med samhällets hela skyddsnät.

För mig känns det ännu ofödda barnet lika viktig i vecka 19 som i vecka 21. För det är ju fortfarande ett barn och har möjlighet att ta del av allt det fantastiska som farmtiden har att erbjuda; Lycka, Olycka, Kärlek, Sorg, Glädje och Besvikelser. Fast inte om mamma vill annorlunda ... då blir det inget av med något av detta. (Mammas känslor kanske inte är så starka när allt kommer omkring; ett par "Likes" på Facebook och så prioriterar man andra saker i livet istället. En ny tatuering, en ny romans, möjligheten till att avancera på jobbet).

Nä jag tycker inte det är så märkligt. Födseln är en ganska tydlig skiljelinje i fråga om ifall man ska tillskriva någon rättigheter eller inte.

Jaha. Men varför är inte abort tillåtet fram till födseln?
Och varför har ett friskt barn i mammas mage mindre rättigheter än ett barn som efter en svår förlossning aldrig kommer ha ett normalt liv eller någon som föds med hjärnskador som gör att de aldrig kommer uppfatta omvärlden?
Om man nu skall gradera vem som skall få samhällets fulla stöd och vem som gotyckligt kan dödas så tycker jag väl det fullt friska och begåvade barnet i magen är värd minst lika mycket ...
Men du kanske inte håller med om det?

Nä, värdet på de ofödda tycker jag får sättas av den som bär det i magen. Om den personen tycker att det är värt att genomgå en nio månader lång graviditet och sen en förlossning med de risker det medför.

Beslutet som ledde till graviditeten togs dag noll. Jag tycker inte det är rätt mot barnet att säga: "Jag har ångrat mig. Du skall döööö!"
Om man ville undvika graviditeten kunde man ju ha använt någon form av skydd, eller åtminstone tagit ett dagen-efter piller.

Eller, alternativt, om det är som du tycks tycka: att det är OK att döda det ofödda barnet, varför får inte mamman göra samma sak EFTER den långa och riskabla graviditeten? Då har hon ju "lidit" ännu mer, och utsatts för ännu större "risk"? Varför inte utöka hennes exklusiva rättigheter till de första 20 veckorna efter födseln.
"Ungen bara skriker. Och jag ville ha en tjej, inte en kille. Dessutom är bebisen så jälva fuul!"
Bara iväg till abortkliniken för avlivning.

Alltså: Jag bara är djävulens advokat här. Det är naturligtvis inte så jag tänker. Men däremot tycks ju du vara inne på det spåret. "Mamman har förtjänat rätten att döda sitt barn därför att hon burit det i en massa månader och utsatt sig själv för en risk." Jag förstår inte varför man skall dra ett nytt streck i sanden EFER den "farliga" förlossningen. Barnet är ju det samma. Barnets rättigheter är de samma. Eftersom "barnens rätt är det viktigaste av allt", vad har ändrats ur barnets perspektiv?

Nä, jag tycker som sagt födseln är en väldigt tydlig skiljelinje.

Skillnaden är alltså att före födseln kan ingen annan än den som bär det avgöra dess värde. Vi andra kan inte avgöra vilka risker den gravida ska ta för något som egentligen inte berör oss.

Efter födseln så har det samma värde som alla vi andra. Lagstiftningen måste vara lika för alla.

Vi har inte fri abort till vecka 20, utan till vecka 18.
Senare abort kan beviljas av särskilda skäl - men måste påbörja före vecka 22+0.
Denna gräns är dragen eftersom fostret efter det räknas som livsdugligt och kan överleva en stund utanför livmodern. Ett foster som andas utanför livmodern är ett fött barn och där uppstår en etisk konflikt om just barnets rättigheter eftersom man kan rädda barn som föds efter vecka 22.

OK! Men varför skall vi då ha ett abortförbud efter vecka 20? Det går ju helt emot ditt tyckande!

OK! Då vet jag reglerna.
Jag förstår dock fortfarande inte varför det bara är en köttbit fram till vecka 18 men en fullvärding individ därefter.
De barn som plockas levande ur mammans kropp kunde ha blivit något fantastiskt. Man förvägrar dem den rätten, trots att man hävdar att "barnen är det viktigaste".
Samtidigt är jag inte nödvändigtvis mot dödande, varken av ofödda eller födda barn. Eller vuxna för den delen. Jag vet inte om du bara ville förklara eller om du också delar resonemanget i ditt svar. Jag gör det inte.

Men TS handlade om jämlikhet. Jag hävdar att mannen, som ju kommer ha lika stort försörjningsansvar för barnet som kvinnan, och mannen, som har lika stort ansvar för att graviditeten kom till, också borde ha en lika stor röst vad gäller barnets liv eller död.