Citat:
Ursprungligen postat av
Kaffebryggaren94
Tjenna! Jag jobbar själv inom psykiatrin och kan säga att vi gör livsavgörande beslut för patienter dagligen. Exempel, ser till att de får bättre boenden. Ger de rätt medicinering/omvårdnad så de inte skadar sig själva eller andra. Samverkar med kommun, anhöriga m.m. Skulle inte skattepengar gå till psyk så skulle de ske betydligt fler våldsbrott, självmord, långtidssjukskrivningar. Tråkigt om det är så att du fått dåligt bemötande. Det händer tyvärr. Men du som patient måste alltid vara delaktig i den vård som erbjuds, annars kommer det aldrig funka. Sedan så är psykiatrin (eftersom den är komplex) inte en typ vård där du kan sätta finger på vad som är fel hos patienten i alla fall.
Jag har otroligt lång erfarenhet från patientsidan, och jag vill bara gärna säga att det är vanligt att berätta för patienter att de inte är tillräckligt engagerade osv

Detta gör man som vårdpersonal för att man inte vill erkänna att man inte är tillräckligt bra på att hjälpa. Så att det inte känns lika dåligt.
Det fattar man även om man inte har gått utbildningen själv, så att säga.
Psykiatrin har varken rätt resurser eller kompetens att behandla komplex PTSD. Det går inte att behandla komplex PTSD med hjälp av exempelvis en läkare som inte ens talar ordentlig svenska och en psykolog på 26 bast som inte ens vet vad dissociation är förnågot.
Raljerar jag vet, men jag är så trött på självgodheten inom psykiatrin.
Den suger oerhört.