Är det synd om kvinnor som väljer kriminella män och sedan blir sönderslagna?

Oavsett risk för eventuell misshandel så bör man ju se ner på någon som aktivt väljer att umgås med grovt kriminellt skräp. Nu pratar jag inte om skattefuskare eller fortkörare. All lycka som bringas till rånare, mördare och dylikt är missriktad lycka de inte förtjänar.

Fast det är sällan "samhället" kan ordna en varaktig trygg boendelösning. Skyddat boende är en tillfällig insats och efter den är kommunen egentligen inte tvungen att erbjuda något. Och nästan alla jag träffat i den situationen har inte stått i bostadskö (eftersom de haft ett hem) och om de gjort det har deras ex i samtliga fall (som jag har stött på) försatt dem hos kronofogden vilket innebär en automatisk uteslutning från den reguljära bostadsmarknaden.
Så det är för de flesta våldsutsatta inte en lätt sak att hitta eget boende.

Är det synd om hippietanter som absolut bestämt ska ha en vild jävla chimpans som husdjur och den sedan får snedtändning och rycker tuttarna av henne?

Nä. Som man bäddar får man ligga.

Exakt samma svar här.

Nej

Nix, enkelt.

Jag håller med MEN nu pratade där samhället har satsat massor med resurser på dessa kvinnor. Och några av dem rövknullar samhället. De spelar rysk roulette med sina liv efter samhället har försökt hjälpa dem. De borde bli omyndigförklarade. Dessa kvinnor visar att de inte kan ta hand om sig själva. De är inte många. Flera månaders arbete slängs i papperskorgen på grund av dessa kvinnor beslut att återvända till den som vill döda dem.

Sen måste samhället bli bättre på hjälpa alla kvinnor som vill lämna dessa dårar till män. Den absolut farligaste situationen för dessa kvinnor är när de vill lämna dessa män.

Rent statistiskt borde män som har misshandlat tre kvinnor i relationer interneras kanske för evigt.

Ja, det är det.

Jag är kritvit svensk som röstar på sd och tycker Åkesson är en ganska bra partiledare.
Så vad var fel i logiken i mitt inlägg nedan?
-----------------------------------------
"Vissa kan fortfarande känna medlidande och förståelse för att människor gör misstag, medan andra kanske känner mindre sympati om det var resultatet av medvetna eller oansvariga val.
Jag känner nog mindre sympati beroende på vad som hände, men noll sympati är mer sällsynt.
Om du tar en rasist t ex som går på stan och blir igenkänd som en som talade illa om negrer så vida pass på puben inför massa svarta som blev kränkta av att han sa att :" de är apor, de borde sitta i träden och äta bananer!" med mycket mera.
Två av dessa svarta känner igen honom och ger honom så ofantligt mycket stryk så det kan du kan inte ana ens.
Honom tycker jag kanske mindre synd om för han borde ju fatta vad han gjorde och vilken risk han utsatte sig för."
-----------------------------------------
Att det verkar vara en rasist som uttalar sig nedvärderande om andra människor bryr jag mig inte om.
Jag är ingen expert.
Jag tänker däremot att han borde fattat vad som kunde hända och till viss del får skylla sig själv även om själva misshandeln av honom naturligtvis är vedervärdig.
Ungefär som att det är lätt att känna mindre empati/sympati med en berusad kvinna med rödmålade läppar, korkort kjol med sönderrivna strumpbyxor som ensam sitter och snackar sex med svarttaxichauffören kl tre på natten. Även om den påföljande våldtäkten av taximuslimen i sig självklart är avskyvärd har hon ju sig till viss del själv dock att skylla.
Jag ser fram emot din mr avancerade logiska replik.
Vänligen

Självklart, deras val av män är det evolutionärt korrekta och kan aldrig ifrågasättas.

Att det evolutionära valet medför risker är gravt olyckligt. Vi måste därför skapa ett samhälle där dessa män upphöjs långt mer än i dag, så de inte riskerar leva ut sin frustration på kvinnor.