Hur tänker V gå tillväga när de ska socialisera bankerna?

Här vill jag ha svar av de som är insatta i frågan. Inga sidospår och trams, tack!

Vänsterpartiet vill socialisera bankerna. Hur har de tänkt att gå tillväga; finns det någon detaljerad plan? Det skulle vara mycket intressant att ta del av den!

Jag har några specifika frågor angående de sex största bankerna i Sverige:

- Nordea, Danske Bank och Ålandsbanken är inte svenska. Har V tänkt slänga ut dem ur Sverige, eller förstatliga deras svenska verksamhet? Om man förstatligar de svenska filialerna, hur ska då de utländska moderbolagen kompenseras? Det handlar om värden för hundratals miljarder, och om de utländska bolagen inte kompenseras fullt ut så lär Sverige antingen bli internationellt bojkottat, varpå vår export och därmed vår ekonomi havererar fullständigt, eller också kommer svenska företags utländska verksamheter att beslagtas som kompensation (även då går vår export och ekonomi åt skogen).

- Hur har man tänkt att kompensera de utländska aktieägarna i SEB, Swedbank och Handelsbanken. Återigen handlar det om flera hundra miljarder, och följderna av en utebliven kompensation kommer att leda till samma problem som jag räknar upp i föregående punkt.

- Hur har man tänkt att ersätta de svenska aktieägarna i SEB, Swedbank och Handelsbanken? Här handlar det om många hundra miljarder. Om de inte kompenseras fullt ut kommer så gott som alla svenska storföretag och riskkapitalister att lämna landet på mycket kort tid, varvid Sverige havererar.

- Mängder med högkvalificerade specialister (såväl inom deras bankverksamhet, som inom i deras IT-dito) kommer att sluta. Många kommer att flytta utomlands. Bankerna kommer att få mycket svårt att fungera. Hur har V tänkt att staten ska fylla detta kompetensgap?

Någon som har några svar?

Du kanske kan ta och börja med att ange en källa på att vänsterpartiet vill det. Det ger ju en bättre utgångspunkt om du hänvisar till en källa som beskriver vad vänsterpartiet faktiskt vill i frågan. Annars så blir det ju lätt pannkaka av det hela (alltså diskussionen här).

Antagligen finns det ledtrådar också ifall du hittar en genuin källa på det här.

Man köper X antal aktier till medborgarna så får man del av vinsterna via utdelning?
Liknande sak som hände i Sovjet som skapade oligarker som köpte upp aktier av dom som inte förstod bättre ...

Hjälper till här med Vs partiprogram https://www.vansterpartiet.se/wp-con...v-1jun2017.pdf

Så här skriver V om bankerna i programmet:

"Finanskapitalets makt måste brytas genom regleringar och ökad demokratisk kontroll. Vänsterpartiet vill se en lag om bankdelning. Det innebär att bankernas finansiella spekulation skiljs från ordinarie in- och utlåning till privatpersoner och företag. Vi vill beskatta finanssektorn hårdare och använda medel i pensionsfonderna till produktiva investeringar istället för finansiell spekulation. Därutöver behövs ett ökat statligt ägande inom bankväsendet. På sikt bör bankväsendet i helhet förstatligas. De garantier som staten ger till privata banker har marknadsvärden i miljardklassen. De ska kompenseras genom bland annat beskattning."

Så långt deras partiprogram. I korthet betyder det:

Bankerna förstatligas alltså, och bankernas aktieägare kompenseras genom att man ökar skatten på medborgarna. De medborgare som har pengarna i privata banker får sina medel överförda till den statliga banken. Där kan också människors sparmedel enklare beskattas för att kompensera bankernas aktieägare.

V brukar vara generöst med andras pengar, så även här. Känns skönt att det aldrig kommer att inträffa.

Mer realistiskt att starta en statlig bank som inte får neka någon medborgare, svenskt företag, eller svensk förening att öppna löne/spar/checkkonto, och har kvar kontanthantering.

Javisst! Ur Vänsterpartiets partiprogram:


Såvitt jag vet har detta funnits med i Västerpartiets program sedan partiet bildades. Dock står där inget om hur man tänkt gå tillväga.

Källa: https://www.vansterpartiet.se/resursbank/partiprogram/

Edit: Briascca hann före.

Tack för info och förslag!

So far, so good, men vad säger de utländska banker som finns i Sverige?

Hur ska man t ex hantera Nordea (som är en finsk bank), Danske Bank och Ålandsbanken? Och hur tänker V hantera Bank of China, som har en del verksamhet i Sverige och stort kontor i Stockholm?

Spontant tror jag de inte tänkt på det, och förmodligen för att de själva finner bankförstatligandet som en så utopisk politisk idé att man inte behöver bry sig om sådana smådetaljer.

De lever kvar i en tid när banker i Sverige var svenska, en tid långt före globaliseringen. Men så är det också ett pellejönsparti med en massa väljare som röstar på dem för att det känns så bra. Förmodligen saknar de vänster hjärnhalva och har ersatt det med att "ha hjärtat till vänster" för det verkar så fint att säga.

Intressant inlägg. Tycker allt det du säger verkar högst rimligt. Det är kanske så; det har varit en självklarhet som de inte funderat närmare över. Och i dagens värld är den på sätt och vis överspelad.

Samtidigt är det ju en väldigt tung punkt även om den står litet undanskymd i programmet. Skulle den genomföras skulle det vända upp och ned på Sverige, som skulle löpa risk att ruineras. Jag kan tycka att ett parti värt namnet borde redogöra litet närmare för hur en sådan idé ska realiseras. Frågan är om de ens klarar det. Jag känner en och annan vänsterpartist. Samtliga har mycket luddiga idéer om vad bankverksamhet är.

Jag ska hälla vatten på kvarnen tänkte jag. Vänsterbanken JAK går i konkurs antagligen.

Den ”goda banken” JAK, som tidigare marknadsförde sig som ”räntefri”, är i rejält blåsväder då banken inte kan betala tillbaka insatspengar till över 7 000 av sina kunder. Anledningen är att banken i så fall riskerar konkurs, och många JAK-kunder känner sig lurade, trots att risken framgår i det finstilta i avtalet. Bland de drabbade kunderna återfinns miljökämpar, kommunister och muslimer som hoppats kunna låna pengar utan att betala ränta.
https://nyheteridag.se/god-bank-i-bl...n-sina-pengar/

Du har en bra poäng med att "bankverksamhet" inte är något som utreds närmare, för vi ser just nu i debatten många som kastar lystna blickar på bankernas resultat, och hur man ska kunna lägga beslag på dem och göra vad man själv anser vara mer nyttiga saker.

Ordet "övervinster" florerar nu 2024 lika mycket som det gjorde för 50 år sedan när löntagarfonderna började diskuteras av sossarna. Men redan på 50-talet tyckte dåvarande liberaler att det fanns skäl att identifiera var det fanns "övervinster" som staten kunde tänka ut en bättre användning för än människor och företag kunde, och det återkom av folkpartiet på 70-talet. Dåvarande fp-ledaren Gunnar Helén tyckte det var ett problem med "övervinster". Kanske är det här ett svenskt lagomhetstänkande som skapar Robin Hood-perspektivet att ta från de rika och ge till de fattiga, men inte direkt till de fattiga utan till en politisk församling som sedan kan fördela till de fattiga som man tycker ska ha något.

Och här går verkligen en politisk skiljelinje i Sverige. De som anser att bankernas, näringslivets och människors pengar är något som staten ska samla in och sedan fördela efter sin politiska mall, och de som anser en av de viktigaste sakerna med att vara människa är själv fördela de resurser man skapar med sina arbetsprioriteringar. Grunden ligger väl i att sossar och socialister aldrig skiljer på stat och samhälle, utan tycker att det är samma sak. Det är därför skatter alltid innebär att man tar ifrån människor deras medel för sina livsmål, även om en stat förstås alltid måste ha skatteresurser för att kunna sköta det uppgifter som samhället ger staten i uppgift att göra.

Kanske är det därför sossar och socialister är så förtjusta i att kalla arbete för "sysselsättning" och använder ord som "sysselsättningspolitik" - det är till för att vi människor inte själva ska komma på vad vi vill göra med våra liv och korta jordevandring. Vi ska vara sysselsatta så att vi inte hittar på något dumt med våra idéer och våra pengar.

Mm, det finns en stark fixering vid vinst och pengar, inte enbart längst till vänster i det politiska spektrat. Man fokuserar så starkt på att ingen ska få tjäna för mycket pengar, att man glömmer att många av dem som tjänar mycket pengar också har andra drivkrafter, som kommer samhället till godo:

En del vill uppfinna saker (IT, t ex. Hur skulle dagens samhälle se ut utan IT?), tänka i nya banor (Vad vore elbilen utan den excentriske Elon Musk), modernisera och anpassa gamla verksamheter (sker ständigt i alla storföretag), etc. Straffar man sådana personer så slutar de, eller också flyttar de någon annan stans. Samhället som straffar dem blir förlorare. Östtyskland och Sovjet är två praktexempel.

Många som tjänat stora pengar övergår så småningom till att donera till olika projekt, och det kan ge stora positiva effekter. Bill och Melinda Gates stiftelse är t ex den drivande kraften bakom en framgångsrik malariabekämpning världen över. Och de Wallenberstiftelser som vänsterkrafter älskar att hacka på är Sveriges största donatorer till naturvetenskaplig forskning. Utan deras årliga miljardbidrag skulle Sverige ha en betydligt blygsammare position.

Omvänt: förstatliga ett storbolag och så många av de dugligaste kommer att sluta, att omsättning, kvalitet och produktutveckling skadas till den grad att företaget blir ett kostsamt problembarn.

Jag vet inte riktigt, men får ibland en känsla av att idéerna om ”övervinster” och straffbeskattning av framgångsrika entreprenörer har sin grund i avundsjuka och någon form av drevmentalitet. För ur samhällsekonomisk synvinkel leder det det inte till något positivt. Tvärtom kan det leda till oerhörda problem.

Det du nämner med ”sysselsättning” och få folk att låta bli att tänka på vad de skulle kunna åstadkomma, det går väl hand i hand med ovanstående. Och inte leder det samhället framåt, mot något bättre.