2023-11-23, 12:26
  #1
Medlem
Att inte bli inbjuden, känslan av utanförskap, undringen över varför man inte blivit inbjuden, känslan av att man ''inte är någon'' i gruppen, tar hårt på en.

Jag jobbar inom restaurang, det är många stamgäster som kommenterat min positiva utstrålning och fått höra många goda saker ifrån min teamleader. Jag är helt enkelt uppskattat på jobbet.

Samma sak vid möten och andra ställen där man bara träffar personerna vid enstaka tillfällen och/eller första gången. Där man fått kommentera och fått beröm för sin insats. Antingen från en tredje part eller direkt under eller efter mötet, ifrån andra som deltog på mötet.

Men vid vänskap, är jag den som alltid hamnar utanför. Jag blir inbjuden på saker genom att jag kanske råkar vara på plats när det talas om vid olika event och då blir jag ''automatiskt'' inbjuden, eftersom jag är ändå där och hör när det ''planeras'' och diskuteras. Blir väl kanske pinsamt att inte bjuda på personen, när det råka bli gruppdiskussion om det kommande eventet, tänker jag. Men det är sällan någon hör av sig via telefon eller så och frågar om jag vill hänga.

Ett exempel är en bio som blev populärt snabbt i min hemstad. Jag hörde från vissa som diskuterade om filmen.

Varav jag tog upp filmens ämne och frågade om någon ville samlas och se den på bio. Där en person i gruppen påstod att denne ''försökte'' hitta folk, för att se filmen med. Men denna människa skrev aldrig till mig. Man skulle kunna säga att jag bjöd in mig själv till att se biofilmen med just den gruppen.

Nu det senaste.

Jag var på Thanksgiving i en annan ort. Nu blev det Thanksgiving middag i in hemstad. Jag blev inte inbjuden, men mina vänner diskuterar om att ses i ett flertal större gäng. Men ingen nämner vad för någonting. Däremot via SMS har det inte backats om att det skall bli ett häng. Jag bjöd vissa av mina vänner på denna middag. en nu blir inte jag inbjuden och jag kan tänka mig i förklaringen av: ''Men du firande ju Thanksgiving därborta''. Vissa av dessa vänner som fick vara med och fira, fick hänga med mig och fira denna middag. Jag kunde bara ta med mig x antal vänner. SÅ kunde inte ta med hela kompisgäng

Jag vill inte mosa in mig i aktiviteten, om inte jag blivit inbjuden, känns bara så jobbigt, om dessa inte ens vill bjuda in mig av någon okänd anledning.

Men självklart får jag ju en känsla av sorg i mig.

Men i andra sociala sammanhang, så är jag uppskattad. Jag vet inte, komplimanger från stamgäster och andra personer, gör mig förvirrade och vänner som inte bjuder in mig, får mig att känna sorg. Stor sorg.
__________________
Senast redigerad av L.o.a 2023-11-23 kl. 12:31.
Citera
2023-11-23, 12:34
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av L.o.a
Att inte bli inbjuden, känslan av utanförskap, undringen över varför man inte blivit inbjuden, känslan av att man ''inte är någon'' i gruppen, tar hårt på en.

Jag jobbar inom restaurang, det är många stamgäster som kommenterat min positiva utstrålning och fått höra många goda saker ifrån min teamleader. Jag är helt enkelt uppskattat på jobbet.

Samma sak vid möten och andra ställen där man bara träffar personerna vid enstaka tillfällen och/eller första gången. Där man fått kommentera och fått beröm för sin insats. Antingen från en tredje part eller direkt under eller efter mötet, ifrån andra som deltog på mötet.

Men vid vänskap, är jag den som alltid hamnar utanför. Jag blir inbjuden på saker genom att jag kanske råkar vara på plats när det talas om vid olika event och då blir jag ''automatiskt'' inbjuden, eftersom jag är ändå där och hör när det ''planeras'' och diskuteras. Blir väl kanske pinsamt att inte bjuda på personen, när det råka bli gruppdiskussion om det kommande eventet, tänker jag. Men det är sällan någon hör av sig via telefon eller så och frågar om jag vill hänga.

Ett exempel är en bio som blev populärt snabbt i min hemstad. Jag hörde från vissa som diskuterade om filmen.

Varav jag tog upp filmens ämne och frågade om någon ville samlas och se den på bio. Där en person i gruppen påstod att denne ''försökte'' hitta folk, för att se filmen med. Men denna människa skrev aldrig till mig. Man skulle kunna säga att jag bjöd in mig själv till att se biofilmen med just den gruppen.

Nu det senaste.

Jag var på Thanksgiving i en annan ort. Nu blev det Thanksgiving middag i in hemstad. Jag blev inte inbjuden, men mina vänner diskuterar om att ses i ett flertal större gäng. Men ingen nämner vad för någonting. Däremot via SMS har det inte backats om att det skall bli ett häng. Jag bjöd vissa av mina vänner på denna middag. en nu blir inte jag inbjuden och jag kan tänka mig i förklaringen av: ''Men du firande ju Thanksgiving därborta''. Vissa av dessa vänner som fick vara med och fira, fick hänga med mig och fira denna middag. Jag kunde bara ta med mig x antal vänner. SÅ kunde inte ta med hela kompisgäng

Jag vill inte mosa in mig i aktiviteten, om inte jag blivit inbjuden, känns bara så jobbigt, om dessa inte ens vill bjuda in mig av någon okänd anledning.

Men självklart får jag ju en känsla av sorg i mig.

Men i andra sociala sammanhang, så är jag uppskattad. Jag vet inte, komplimanger från stamgäster och andra personer, gör mig förvirrade och vänner som inte bjuder in mig, får mig att känna sorg. Stor sorg.

Den främsta anledningen brukar vara att dom man hänger med är rövhål.
Citera
2023-11-23, 12:38
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av raptenen
Den främsta anledningen brukar vara att dom man hänger med är rövhål.
Jaså? Inte tvärtom? Jag tänkte direkt att jag måste vara ett rövhål eller något, eftersom jag inte blivit inbjuden, haha.
Citera
2023-11-23, 12:48
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av L.o.a
Att inte bli inbjuden, känslan av utanförskap, undringen över varför man inte blivit inbjuden, känslan av att man ''inte är någon'' i gruppen, tar hårt på en.

Jag jobbar inom restaurang, det är många stamgäster som kommenterat min positiva utstrålning och fått höra många goda saker ifrån min teamleader. Jag är helt enkelt uppskattat på jobbet.

Samma sak vid möten och andra ställen där man bara träffar personerna vid enstaka tillfällen och/eller första gången. Där man fått kommentera och fått beröm för sin insats. Antingen från en tredje part eller direkt under eller efter mötet, ifrån andra som deltog på mötet.

Men vid vänskap, är jag den som alltid hamnar utanför. Jag blir inbjuden på saker genom att jag kanske råkar vara på plats när det talas om vid olika event och då blir jag ''automatiskt'' inbjuden, eftersom jag är ändå där och hör när det ''planeras'' och diskuteras. Blir väl kanske pinsamt att inte bjuda på personen, när det råka bli gruppdiskussion om det kommande eventet, tänker jag. Men det är sällan någon hör av sig via telefon eller så och frågar om jag vill hänga.

Ett exempel är en bio som blev populärt snabbt i min hemstad. Jag hörde från vissa som diskuterade om filmen.

Varav jag tog upp filmens ämne och frågade om någon ville samlas och se den på bio. Där en person i gruppen påstod att denne ''försökte'' hitta folk, för att se filmen med. Men denna människa skrev aldrig till mig. Man skulle kunna säga att jag bjöd in mig själv till att se biofilmen med just den gruppen.

Nu det senaste.

Jag var på Thanksgiving i en annan ort. Nu blev det Thanksgiving middag i in hemstad. Jag blev inte inbjuden, men mina vänner diskuterar om att ses i ett flertal större gäng. Men ingen nämner vad för någonting. Däremot via SMS har det inte backats om att det skall bli ett häng. Jag bjöd vissa av mina vänner på denna middag. en nu blir inte jag inbjuden och jag kan tänka mig i förklaringen av: ''Men du firande ju Thanksgiving därborta''. Vissa av dessa vänner som fick vara med och fira, fick hänga med mig och fira denna middag. Jag kunde bara ta med mig x antal vänner. SÅ kunde inte ta med hela kompisgäng

Jag vill inte mosa in mig i aktiviteten, om inte jag blivit inbjuden, känns bara så jobbigt, om dessa inte ens vill bjuda in mig av någon okänd anledning.

Men självklart får jag ju en känsla av sorg i mig.

Men i andra sociala sammanhang, så är jag uppskattad. Jag vet inte, komplimanger från stamgäster och andra personer, gör mig förvirrade och vänner som inte bjuder in mig, får mig att känna sorg. Stor sorg.

Menar inte att vara taskig, men det är oerhört svårt att förstå delar av din text. Speciellt delen om thanksgiving.
Är du kille eller tjej? Det har mycket att göra med vad det hela beror på.
Som tjej är du kanske för snygg för dom andra, så du blir ett hot.
Som kille är du kanske inte "cool nog"
Osv...

Men som sagts innan: dom flesta är rövhål. That's it!
Citera
2023-11-23, 12:55
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av L.o.a
Jaså? Inte tvärtom? Jag tänkte direkt att jag måste vara ett rövhål eller något, eftersom jag inte blivit inbjuden, haha.

Du kan mycket väl vara ett rövhål, likaså dina vänner. Det kan också vara så att ni är olika och att du oftare hade blivit bjuden om du hade haft ett annat kompisgäng som tex behöver din energi eller liknande.

Ta inte åt dig och bestäm dig hur du vill göra med de där gänget. Antingen så skrotar du dom, eller så tar du dig ett snack med dom och förklarar vad du känner. Det kan till och med vara så att du misstolkar situationen vilket är väldigt vanligt.

Till exempel så så blir det ofta misstolkningar mellan min sambo och mig. Hon ber mig att göra något, jag svarar att jag ska göra det, men sen blir det ändå diskussion om att jag inte har gjort det enligt hennes tidschema. Klassiker!
Citera
2023-11-23, 13:03
  #6
Medlem
pn222jws avatar
Skaffa flera vänner!
Citera
2023-11-23, 13:37
  #7
Bannlyst
Du hänger med fel grupp av människor! Det är inte svårare än så!

Det är därför man ofta byter ut vänner mellan olika utbildningsnivå osv

Du utvecklas och får nya hobbys och intressen, det är inte så konstigt..

Jag har personligen aldrig varit med om att man lämnar någon utanför i jobbsammanhang när det vankas julfest, AW och liknande, låter helt sjukt faktiskt!

Du har inte Heilat eller tagit någon på fittan och liknande prylar?
Citera
2023-11-23, 14:09
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av L.o.a
Jaså? Inte tvärtom? Jag tänkte direkt att jag måste vara ett rövhål eller något, eftersom jag inte blivit inbjuden, haha.

Det kan vara tvärtom. Har du någonsin provat att byta miljö/umgänge? Ganska radikalt? Om du stöter på samma sak vart du än går så är nog du problemet.
Citera
2023-11-23, 15:27
  #9
Medlem
Men vänner är de ju inte? Bara för att du jobbar med dem är de ju inte skyldiga att bjuda dig på privata saker? Försök istället att skaffa vänner som du har gemensamma intressen/hobbies med, utanför jobbet.

(Det var svårt att förstå delar av din text där kring thanksgiving).
Citera
2023-11-23, 16:49
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av AnnaChiara
Men vänner är de ju inte? Bara för att du jobbar med dem är de ju inte skyldiga att bjuda dig på privata saker? Försök istället att skaffa vänner som du har gemensamma intressen/hobbies med, utanför jobbet.

(Det var svårt att förstå delar av din text där kring thanksgiving).
Jag drog upp Thanksgiving, för att det var just det som orsakade min sorg.

Dessa är mina vänner, eftersom det har inget med arbetet att göra.

Ursäkta för min otydlighet.
Citera
2023-11-27, 16:18
  #11
Medlem
Hovslättsmannens avatar
Premissen här är ganska bisarr - att fråga på Flashback om det är "rätt" att vara ledsen i en situation. Tillåter du dig bara att känna känslor om en stor grupp människor anser dem befogade?
Citera
2023-11-27, 16:28
  #12
Avslutad
Du känner det du känner, det är legit för dig. Du bryr dig mycket om andra, och är förmodligen en trevlig typ - men alla är inte så , många är väldigt självcentrerade och bjuder bara in dem de får något ut av. Tror du är lite för god i en grupp av rövhattar. Är det kvinnor dessutom? Troligen det skeva sociala spelet som pågår...

Häng med dina arbetskollegor mer. Ni gör väl family meal etc hoppas jag. Kom ihåg att du inte är fel som ger värme ut.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in