Det här med att ständigt jaga pengar och dyra saker

Vad tänker ni om det? Allt verkar handla om att klättra så högt som möjligt i karriären och tjäna så mycket pengar som möjligt. Att köpa ett ännu större/dyrare hus och en ännu dyrare bil.

Ingen filosof eller stor tänkare från förr har sagt "skaffa dyrare saker så blir du lycklig" utan det har alltid handlat om att lära sig uppskatta det man har och dom små sakerna i vardagen. Det betyder såklart inte att man inte ska satsa på sitt drömjobb om man nu har ett sånt men det verkar vara väldigt många idag som är helt tomma och vilsna och tror att det löser sig bara man tjänar ännu mer pengar. Det fungerar inte så. Du blir glad för en stund men tomheten försvinner inte. Du kommer förr eller senare behöva mycket ensamtid och fundera på vad du egentligen vill åstadkomma i livet. Ditt riktigt syfte.

Säger det igen, inget fel i att vilja tjäna pengar men alltför många verkar lägga allt sitt krut på att jaga dyra saker men stannar aldrig upp och lär sig hur man faktiskt fungerar som människa. Vad är det egentligen vi behöver för att vara lyckliga. Svaret hittar du aldrig i någon sak, så är det bara. Man ser flådiga liv överallt på Instagram och tiktok och det är värre nu än någonsin. Kan bara föreställa mig hur mycket stress och missnöjdhet det skapar, framförallt hos unga som växer upp med att se rika snorungar på tiktok som alltid låtsas vara superglada och leva livet. Självklart helt fake men det fattar ju inte barnen och inte ens många vuxna.

Vad är eran åsikt om det här med pengar och lycka? Tycker ni att pengar är meningen med livet eller tror ni att det är djupare än så?

Men vad är orsak och vad är effekt? Bara för att någon har dyra saker måste inte det bero på att det var de i sig som var målet. T ex är det många som skaffar större boende för att barnen ska få mer plats och kanske t ex egna rum. Och bättre lön kan man ju få med tiden därför att man helt enkelt är jäkligt duktig på det man gör t ex därför att man tycker att det är kul.

Detta är utan tvivel det optimala tillståndet, men ouppnåeligt för många av oss! Visst, det är roligt att kunna lägga nät i sjön och ta upp litet fisk till husbehov; men vore jag tvungen att leva på det skulle det bli ett arbete, inte ett fritidsnöje; och jag skulle snabbt komma att hata det!

Jag har stor förståelse för någon jag såg intervjuad på TV någon gång, och som var närmast expert på att renovera gamla bilar. Tillfrågad varför hen inte arbetade som bilmekaniker såg hen reportern i ansiktet, som vore denna galen, och utbrast "Men då skulle jag ju förstöra min hobby!"

Människan är inte mer än talade apor som i grund och botten saknar ett rationellt sätt att se på tillvaron. Det finns ingen som legat på dödsbädden och önskat att de skulle haft mer pengar, större hus eller fler bilar. Men, vi är flockdjur. Det den ena apan gör, gör de andra också. Utmärkande är girigheten, samma girighet som drivit mänskligheten framåt är också det absolut mest irrationella. Av främst två anledningar; man kan inte ta med sig något när man dör, sen tenderar stora tillgångar förstöra mer än de gynnar efterkommande.

Man skulle vilja intervjua Warren Buffet och fråga honom med all ödmjukhet och seriositet. Vad sysslar du egentligen med? Är du borta i huvudet eller förklara för mig vad ditt liv går ut på.
Varför, med vilket exakt motiv står din porsche här. Vart vill du att porschen ska leda dig? Är det för att du vill känna dig duktig och lyckad i relation till andra eller vill du ha fitta, vilket är det WARREN?