Bli konsult eller plugga en akademisk utbildning?

Avfolkade kommuner där ingen vill bo, trycket kan liknas vid stafettläkare.

Ganska tacksamt att konsulta som sockärring, du kan distansa och köra lättar administration för att underlätta.

Det är alltid värt att köra eget, du förlorar bara på att vara löneslav, i regel besitter du tillräckligt med kunskaper redan efter 2-3 år, i värsta fall går det alltid att krypa tillbaka till anställning.

Kör eget!

Gå en 3-årig utbildning, socialpedagog eller liknande. Rekommenderar den sistnämnda. Att jobba med ungdomar är kul.

SKillnaden är att läkarfacket stretar emot och vill inte ta in fler studenter på läkarutbildningarna för att de vill hålla uppe lönenivån och kvaliteten, medan man tar in alla man kan på ingenjörsutbildningar. Kanske inte på Chalmers då, men nån stans i landet finns det en ingenjörsutbildning som är öppen för alla som är behöriga. Effekten är att avhoppen är enormt mycket högre på ingenjörsutbildningar än läkarutbildningar. Det beror också på att ingenjörsmatematiken är abstrakt och svår för många, medan läkarutbildningar har nästan ingen högre matematik alls. Har man väl tagit sig igenom ettan på en läkarutbildning så blir man kvar.

Jag älskar ju att hjälpa och nå fram till människor. Samtidigt vill jag också tjäna pengar, vilket en normal socionom i princip inte gör. Har du någon motivering till varför utöver att det är roligt?

Du räknar fel. 1000 kr/h ger ca 95000 i lön före skatt med 10000/mån i kostnader.

Vem hyr socionomkonsulter? Känns som det finns nog med socionomer för att de ska kunna anställas.

Hur räknade du där?

Pengar är inte allt.

Självklart inte, men jag känner rent generellt att jag vill kunna köpa det jag vill ha. Jag är ändå realistisk, klart jag inte kommer kunna köpa en stor kåk i Miami med båt och helvete men jag vill ändå kunna åka i en fin bil, äga en fin villa och kunna unna mig resor/köpa fina gåvor till nära och kära. Jag hade i princip nöjt mig med 50.000kr efter skatt. Klart 100.000kr efter skatt hade varit mer Nice men känner inget urge att komma över 50.000kr spärren.

Självklart inte, men jag känner rent generellt att jag vill kunna köpa det jag vill ha. Jag är ändå realistisk, klart jag inte kommer kunna köpa en stor kåk i Miami med båt och helvete men jag vill ändå kunna åka i en fin bil, äga en fin villa och kunna unna mig resor/köpa fina gåvor till nära och kära. Jag hade i princip nöjt mig med 50.000kr efter skatt. Klart 100.000kr efter skatt hade varit mer Nice men känner inget urge att komma över 50.000kr spärren.

Då är socionom ett passande yrke. Där bör du kunna nå 45 med tiden iaf.

Om jag ska tjäna 45 efter skatt måste jag tjäna 70 innan, vilket inte är trovärdigt. Men om vi säger såhär, vad skulle du säga är en bra lön?

Jaha, efter skatt? Jag nöjer mig med 20 efter. Har inte så höga krav på just lönen.