Bojkottat alla sociala relationer. Är det dags att sluta medverka i samhället?

Vad känner ni inför att ställa in allt firande och alla högtider såsom jul, nyår, midsommar mm. Alla helger när folk ska träffas, alla möten man kallas till, blanketter och frågor som myndigheter och andra vill att man ska besvara och skicka in. Aldrig komma på föräldramöten, radera folk som inget tillför. Att aldrig medverka i något man absolut inte måste och när man gör det bara säga minsta möjliga av vad som måste sägas.
Klippa alla högtider, helger, möten, energitjuvar och måsten man inte behöver? Bra idé att bojkotta alla sociala relationer och alla måsten som man inte måste och inte själv har bestämt och vill och bara behålla en liten skara människor men i övrigt avsäga sig all medverkan i relationer som pågår i samhället?

Tilltalande för er att befria er själva från allt ni själva inte valt och vill och inte av någon anledning tillåta er fastna framför någon av alla era egospeglar?
Med egospeglar menar jag såväl riktiga speglar för utseendet som biltvättar, rakhyvlar, solarium, deodoranter, överflödiga titlar, snygga kläder och prestige. Ge blanka fan i allt och alla oavsett om man är tillsatt politiker eller någon annan. Gå raka vägen in i tex riksdagen om man är riksdagsledamot och bara sätta sig och lukta svett.

Varför så arg?

Fast då kan du ju inte hänga på flashback.

Det var länge sedan jag firade högtider. Klart man säger Glad Påsk och sånt om nån säger det till mig, men firandet var säkert ett decennium sen sist nästan.

Jag väljer dock inte att klippa sociala kontakter som är meningsfulla. Däremot undviker jag den självutnämnda 'intelligentsian' på jobbet, går inte på möten och sånt som 'ska' gå på (julbord t ex)

Sociala medier är väl egentligen det man ska ta bort först, då det endast är hjärndött. Men man vill ju garva åt memes ibland också.

Just nu så funkar inte det tyvärr, men när jag blir pensionär så ska jag fan se till att få ett lugnt och behagligt liv. Tänk att bara få sitta hemma och klappa katten och pilla lite med liktornarna. Och kärringen - om hon nu inte tröttnat på mig - kan jag skicka ner till Sydamerika i perioder.

Lite väl infantilt trotsbeteende Om det bara ska leda till att isolera sig och ha en anledning.

Ett inlägg, snart två, och Bimbodeluxe det att hänga! Jag känner att jag varit folk till lags för länge så snarare mognad än trots. Jag har blivit sårad många gånger och i min framfart säkert sårat andra.
När jag minns ungdomen med fönat hår, vax, tajta t-shirts med silvriga skärp, solbränna och kastanjevatten så skäms jag. Allt är så pinsamt när man tänker på hur omogen man var.
Jag är inte längre en rolig människa för majoriteten av folk så då är min tanke att det är lika bra att inte träffas men att artigt förklara varför om man blir tillfrågad.

"Dina synpunkter är viktiga för oss, kundundersökning, vi saknar ditt svar"
Allt sånt kan di väl i alla fall hålla med om?

Du nämner föräldramöten. Har du barn? Om, då har du ett ansvar för vad som är deras bästa och det är inte att avfjärma dig på det sättet.

Har du inte barn, då är det ditt val men det jag kan störa mig på är att det finns personer som vill exakt det du vill men som sedan ändå vill ha de fördelar som ett samhälle ger i form av beskydd, sjukvård, bidrag, tillgång till all typ av samhällsservice etc. Dvs äta kakan men inte hjälpa till att baka den och därmed snylta på oss andra.

// CC

Du menar att man måste vara samhället till lags för att få beskydd... Vem är du som kan påstå det!

// Waffen-SS

För det första går människor inte i sociala relationer mot sin vilja. Det är något du fått om bakfoten, förmodligen för att du själv har mindre behov av sociala relationer än andra, och att du då drar den felaktiga slutsatsen att andra fejkar.

Så vitt jag vet finns det ingen social gemenskap som är ett "måste", förutom grundskolan. Det händer att jag går på en fest som jag kanske inte är hundra pepp på, men tro inget annat än att det är jag själv som bestämt att jag ska gå. Socialt tvång finns inte. Det är du som är överdrivet känslig för andras förväntningar bara.

För det andra är ditt upplägg ganska egocentriskt. Varför inbillar du dig att just du kan "behålla" en utvald skara människor? Är du beredd att vara en del av någon annans "utvalda skara", eller kommer du värja dig då, och säga att du bara vill veta av människor som DU har valt ut?

Jag har stort behov av socialt umgänge med människor som är som jag men inte av folk som är på ute efter att socialisera med mig.
Jag planerar att flytta till en mindre ort i Värmland när min tid börjar lida mot sitt slut och maximalt bara någon gång gå till den lokala korvkiosken och köpa en korv. Att bli en lugn farbror som säger ha det nu så bra till alla ungdomar som ska ut och tågluffa och rocka till konserter medan jag inombords tänker det ni ska göra nu hade jag bannemej kunnat vara utan om jag visste bättre då.