Hur elberoende har samhället varit under 1900 talet och vad kan vi lära oss av det?

Om vi skulle gå tillbaka ett årtionde i taget, 2010, 2000, 1990 och så vidare och studera hur elberoende samhället varit vid olika årtionden, hur samhället påverkats om vi gör ett tankeexperiment och tänker oss att elen nationellt försvunnit vid respektive årtionde.

Och vad kan vi lära oss av det.

Det jag fiskar efter i denna tråd är om vi har något vettigt att lära oss i hur framtida stadsplanering ska planeras. Om samhället kunde byggas så att vi kunde klara oss med mindre el och vilka backupsystem som skulle vara vettiga. Bara som ett tankeexperiment.

Så:

Hur hade Sverige påverkats om all el försvunnit 1980? Eller 1960? Välj valfritt årtal och använd er livserfarenhet för hur Sverige såg ut då.

Backupsystem:
Det kommer definitivt att behövas lastbilar som går att köra på någon form av flytande bränsle, om det ska fungera någorlunda smidigt.

En TUNG lastbil drar enorma mängder ström som kommer att behövas bättre för andra ändamål. Sedan kommer många av försvarets fordon ändå att drivas av annat än el i en överskådlig framtid så bränsle måste ändå finnas tillgängligt.
Detta har ju fungerat under alla årtal du nämner, men skulle kunna bli ett problem i framtiden.

Uppvärmning av bostäder har sakta men säkert blivit mer beroende av el, först genom direkt elvärme men senare även genom att cirkulationspumpar mm går på el när självcirkulation blev omodernt. Idag är vi ju mer beroende än någonsin, då endast ett fåtal har uppvärmningsanordningar som klara sig utan ström. Varenda värmepump stannar ju direkt utan strömtillförsel...

Fler hus byggdes förr med öppen eldstad, gamla sommarkåkar har ibland vedeldad spis. Sånt är förstås knivigt i ett urbant samhälle med lägenheter.

Som tidigare nämnts är ju elbil oerhört vanskligt vid längre avbrott, särskilt om man nu skulle få för sig att elektrifiera lastbilar.

Solceller funkar väl på dagtid, men har du inte batterier hemma till ficklampor så får du famla i mörkret.

Hur många har batteri- eller vevradio hemma för samhällsinformation? Eller gasolkök att laga mat på?

Det är elektriciteten som har skapat vår välfärd. Tänk bara en sån enkel sak som tvättmaskinen. Hur hade det varit om 400 000 stockholmare hade gått ner till strandkanten av Mälaren varje dag för att tvätta. Nu laddar vi en maskin ocn tömmer på 5 minuter istället för att släpa tvätten flera kilometer till ett vattendrag. Hur lång tid tar det att tvätta för hand? Lägg till matlagning där man på 20 minuter kan laga mat istället för att hämta ved och tända upp i vedspisen.

Elektricitet är det som har gjort att alla vuxna kan arbeta och vi har sluppit hemmafruar.
Utan elektricitet skulle vi inte kunna göra något efter mörkrets inbrott.
Elektricitet är en förutsättning för att vi ska kunna driva upp råolja ur havsbotten.

Skogen räckte inte till för 150 år sedan när alla skulle elda i sina spisar. Idag är befolkningen mångdubbelt större så vi skulle skövla all skog i Sverige med handkraft på några år.

Först och främst, elberoendet har väl bara börjat någonstans, nu när vi ska elektrifiera våran fordonsflotta, vilket fungerar på personbilar, men jag tror inte folk förstår hur sinnessjukt detta är när vi kommer till lastbilar, en lastbil som ska orka dra släp behöver batterier på typ 4000 kg per släp, vilket är sjukt.

Men dert storsöta problemet är att vi i Sverige tror att vi bor vid medelhavet, vi har ett uppvärmningsbehov i det här landet på 10 utav 12 månader, ändå består 80% av varje husfasad av fönster, vilket är helt idiotiskt ur ett energibehov.

Vi bygger även generellt för snål, alla vet att bostäder och industrier kommer breda ut sig, ändå dra vi en fjärrvärmeledning som blir förr tunn om 5 år, en motortrafikled som är överbelastat om 2 år, allt är underdimensionerat.

Men för bostäder skulle man kanske köra mer solenergi, med tanke på hur fula vissa fasader är idag både vad gäller färgsättning och material, plåt i olika färger måste vara det värsta som finns.

Varför inte köra "solfångare" på hela fasader i söderläge, borde gå att bygga in och smälta in med fasade på stiligt sett om man får det att "lira" ihop med fönster, och vi har jävligt mycket mer fasader än tak...

Att spara lite ström i infrastrukturen hade ju inte varit så omöjligt nulängre som det kanske har varit.

Det hade tex inte varit en ouppnåeligt komplicerad uppgift att koppla sammankopplade sensorer till alla gatlampor och fått dem att bara lysa när någon bil, eller fotgängare, rörde sig i närheten.
Nu är ju ljuset tänt från solnedgång till -uppgång, överallt.
Men på sådant här sätt hade det ju varit mörkt i stora delar av landet, och lokalområdet, under stora delar av den mörka delen av dygnet.

De flesta gator i stan, tex, är ju praktiskt taget helt tomma hela nätterna. Det är ju huvudsakligen genomfartslederna som det körs på, och sidogatorna är övergivna.

Jag vet inte hur långt avsnitt som behövde tändas, men det kan man ju komma fram till såklart. Det borde vara olika beroende på hastighet, såklart. Men åtminstone 500 meter kunde ju vara tänt runt objektet när det rör sig.
Det had jeu inte varit så att mörkret bortom ljuset hade ökat riskerna för påkörningar osv eftersom den mötande trafiken ju också hade varit upplyst - med samma 500 meters ljuskägla. Så man hade ju sett ljuset som kom mot en före man sett bilen, särskilt om det hade varit i en korsning.

---

För att försöka koppla detta till TS frågeställning så hade det ju varit omöjligt fram tills 20-30-talen, den tid då elektrifieringen satte igång i storstäderna.
Före det var det ju gas, och före det fotogen.

Det som hänt är att el djupintegrerats så hårt in i samhället att bortfall skulle få katastrofala konsekvenser av en typ som är totalt oacceptabla i fredstid. De flesta hushåll skulle inte ens kunna handla livsmedel utan tillgång på el. Oklart hur många hushåll som klarar av att genomföra tillagning. Företagen är ännu mer beroende av el för att kunna beställa och betala. Merparten av all kommunikation förutsätter el, vilket innebär att i frånvaro av el är det svårt att tillkalla ens räddningstjänst och ambulans. Att gå över till manuella system för allt det här skulle dessutom drastiskt sänka systemens bandbredd, vilket kommer imposera enorm knapphet och inte räcka för att försörja befolkningen genom en mer utsträckt tidsperiod.

Ur det perspektivet är det intressant att elsystemets funktion inte prioriterats högre än att det tillåtits vara politisk lekstuga.

Det är nog lite hårddraget att säga att "inget kunde göra något efter mörkrets inbrott" med tanke på att det bott människor i polartrakten och norra halvklotet och i olika samhällsformer långt innan elektriciteten fick sitt genombrott. Innan elektriciteten användes lyktbloss av olika slag och för olika behov, och verkstadsarbeten kunde utföras hela vintern även när det var som mörkast kring vintersolståndet. Vintern var i övrigt en utmärkt tid för att transportera på landvägen med hjälp av isarna, navigera kunde man göra efter stjärnor m.m.


Till TS kan man också lägga till att man får skilja på hur enskilda hushåll levde och hur förutsättningarna för deras varuförsörjning såg ut. I västvärlden inkl. Sverige fick många hushåll inte el indraget i hemmet förrän långt efter andra världskrigets slut, men de var beroende av konsumtionsvaror som hade framställts med hjälp av elmotorer på fabriker. Jag kan tänka mig att det är något liknande i stort sett hela Tredje världen idag, där spikfabriker m.fl. har el medan arbetarna bor utan el i sina bostäder. Ändras varuförsörjningen blir det också svårt att beräkna "elberoendet" eftersom utslagen elproduktion påverkar livsföringen på sikt även för det ellösa hushållet.