Vad är lycka??!

Kopplar det till medvetandet, en väldigt mänsklig egenskap, som både kan bygga upp och riva ner.

Men, det är inte bara en förbannelse, det är en möjlighet. Vi har en möjlighet att tänka utanför boxen och skapa mening. Vad som är ”lycka” är en subjektiv erfarenhet som bäst avnjuts i nuet.

Vad har att människan bland mycket annat har kapacitet även till våld att göra med vad?


Det förmodligen mest "desperata" man kan bevittna i naturen är den hanliga kampen för reproduktion inom arter med sådant sexualsystem.

Förutom det jagar djur i naturtillståndet ständigt (och "desperat" får man anta) överlevnad.

Haha yes den hanliga kampen 😂 Det räcker att vara ute på stan en lördagkväll för att observera eller delta i den kampen. Honorna gör oss alldeles galna.

I det mänskliga fallet går det där betydligt lugnare till än i arter med lek- eller haremssystem där konkurrensen är våldsam och kan ta sig uttryck i form av bisarr ornamentering.

Det finns sådana tendenser även hos människan och i dess komplexa sexualsystem. Men parbildning och hanlig investering i avkomma är ett starkt inslag där vilket innebär att det ser annorlunda (lugnare) ut.

Apropå trådämnet lycka, eller behagligt liv snarare, så gissar jag likt en kd-tant att den dosen är högre hos arter som är livslångt parbildande och gemensamt föder fram ungar än hos nämnda typ av arter med lek eller harem med den brutala konkurrens bland hanar som följer med det. Och där hanen inte bidrar med något annat än sina gener och som på olika vis visas upp för honor som väljer.

Människan placerar sig i sin evolutionära historia någonstans i mitten av skalan.

Ja så är det nog. Att vara lyckligt gift slår nog ungkarlslivet när det gäller lycka och välbefinnande.

Jag skrev i en annan tråd nyligen att jag läst att hos babianer så hade alfahannarna högre nivåer av stress i kroppen jämfört med hannar som hade lägre status. Det kostar att ligga på topp, det är positivt för genspridningen men samtidigt stressigt.

Jag gissar att datan emanerar från neurobiologen Robert Sapolskys forskning på stress hos babianer (han och hans bok Determined är för övrigt mycket aktuell i ämnet fri vilja).

Jag har för mig att mest stressade är hanarna i det rangmässiga mellanskiktet.

Babianer är promiskuösa, så även om hanar med hög rang har reproduktiva fördelar så innebär det inte "ensamrätt" på kopulationer. Honorna är därtill en maktfaktor, i gruppen är de alla nära släkt med varandra med starka band och en egen hierarki, medan hanarna vandrar in i gruppen utifrån.

Men visst är det så att det sliter våldsamt på hanar i arter med hård reproduktiv konkurrens och i sådana har hanar betydligt kortare livslängd än honor. Ett ytterlighetsexempel är elefantsälar där några få procent av hanarna står för nästan alla kopulationer. Dessa slåss för att behålla sin ställning och harem den korta tid det är möjligt och sedan är det slut. De flesta hanar vandrar i dessa harems utmarker och kan väl på sin höjd försöka att snika sig till en befruktning om de inte har kapacitet att utmana någon alfahane.

Då innebär det nog en högre grad av allmänt välbefinnande att vara korp och leva i ofta livslång (social) monogami med mycket starka band.

Hanar i arten människa kan, eller har kunnat, "välja" strategi lite grand.

Blev visst OT.

Ja det är möjligt att det var den neurobiologen. Jag har inte länken men testa att googla svt babianer det kostar att ligga på topp så syns nog artikeln 🙂

Ja korpar verkar ha det bättre än babianer 😂 Man kan väl anta att alla flockdjur behöver rätt flockmedlemmar för att känna "lycka". Att relationerna fungerar är ett måste för att kunna må bra oavsett om man är korp, babian eller filosof.