Kvinna i 25-årsåldern avliden och 5 hus skadade i bombdåd, Fullerö Hage, Uppsala (2023-09-28)

Under några dagar i september 2023 utfördes bombdåd i Hässelby, Linköping och Uppsala. Bomberna var riktade mot tre olika familjer och var en del av den våldsamma gängkonflikt som eskalerade under hösten 2023. Inte bara de tre familjerna utan även grannar drabbades av sprängningarna. I Hässelby och Linköping placerades bomberna i trapphus i flerfamiljs-bostäder. Bomben i Uppsala orsakade en ung kvinnas död. Bomberna orsakade dessutom personskador för andra grannar och omfattande skador på egendom. Hovrätten har nu meddelat dom i målet.

Tingsrätten dömde flera personer för inblandning i sprängningarna. Hovrätten har prövat åtalen mot två tilltalade som har medverkat vid detonationer av bomberna, en vid alla tre tillfällena och den andre vid de två i Hässelby och Linköping. Hovrätten har även prövat åtalen mot den medhjälpare som tillverkat bomberna och den som agerat chaufför vid händelsen i Uppsala.

Hovrätten gör en annan bedömning än tingsrätten av åtalen för försök till mord avseende två av de familjer som var måltavlor. Familjerna hade på grund av den ökade hotbilden mot dem flytt från sina bostäder före sprängningarna. Tingsrätten ansåg att mordförsöken mot dem var otjänliga och frikände därför de tilltalade i dessa delar. Hovrätten resonerar utifrån de förutsättningar som ges i Högsta domstolens avgörande ”Vapenattrappen” NJA 2023 s. 393 och kommer till skillnad från tingsrätten fram till att faran för brottets fullbordan varit utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter och att Högsta domstolens uttalanden i detta fall inte hindrar en fällande dom. Hovrätten dömer därför för försök till mord i ytterligare elva fall.

Hovrätten ändrar inte tingsrättens påföljdsval om livstids fängelse för den tilltalade som detonerat samtliga bomber. Den medgärningsman som varit med vid detonationerna av de första två bomberna får emellertid fängelse i 18 år i stället för livstids fängelse. Enligt hovrätten överstiger det samlade straffvärdet för honom 18 år med några månader. Varken det samlade straffvärdet eller övriga omständigheter i målet är enligt hovrätten tillräckliga för att motivera lagens strängaste straff. Hovrätten skärper däremot fängelsestraffen för bombtillverkaren och chauffören av hänsyn till straffvärde samt försvårande och synnerligen försvårande omständigheter.

”Åklagarnas utredning i målet har varit gedigen. De gärningar som målet handlar om har varit mycket allvarliga. Det återspeglas även i straffen, som är hårdare än vad som brukar dömas ut vid sprängningar,” säger hovrättsrådet Therese Linderoth.

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom och vill att HD dels prövar hur nya straffskärpningsregler för brott i kriminella nätverk ska tillämpas, dels hur det samlade straffet ska beräknas för den som döms för flera brott samtidigt.

I ett ärende om tre sprängningar i Linköping, Hässelby och Fullerö i september 2023 dömdes en man till 18 års fängelse av hovrätten för försök till mord i 13 fall och grov allmänfarlig ödeläggelse i 2 fall. Två andra män dömdes för medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor till fängelse i 11 år och 10 månader respektive 7 år och 10 månader. Sprängningarna utgjorde en del av en konflikt inom ett kriminellt nätverk. Riksåklagaren vill att straffen skärps för samtliga.

Ny lagstiftning om straff för brott i kriminella nätverk

Den 1 juli 2023 infördes en straffskärpningsregel i brottsbalken som tar sikte på allvarliga brott som begås i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Enligt denna ska det betraktas som synnerligen försvårande omständigheter om

1. brottet inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person och innefattat användning av skjutvapen eller sprängämne eller annat liknande ämne och begåtts på allmän plats eller en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats, eller
2. haft bakgrund i eller varit ägnat att framkalla en konflikt mellan grupper av personer i vilken skjutvapen eller sprängämne eller annat liknande ämne används.

Om ett brott träffas av bägge punkterna ska det innebära ett strängare straff än om bara en punkt är tillämplig.

– Med utgångspunkt i de tydliga förarbetsuttalanden som finns om vilket genomslag straffskärpningsregeln ska få när straff mäts ut är det min bedömning att straffskärpningen måste vara betydligt högre än den nivå som hovrätten landat i. I det här fallet borde straffet skärpas med 50 procent med hänsyn till den nya regleringen, säger riksåklagare Katarina Johansson Welin.

Sprängningar på allmän plats

I det nu aktuella målet har domstolarna bedömt att sprängningarna inte ägt rum på allmän plats, eftersom sprängladdningarna har placerats bl.a. i trapphus som inte är allmän plats, och att den första punkten i den nya straffskärpningsregeln alltså inte är tillämplig.

– Effekterna av de mycket kraftiga sprängladdningarna blev att material slungades iväg många meter och skadade både egendom och en person på allmän plats. Enligt min uppfattning måste man därför anse att brotten också har begåtts på allmän plats. Därmed är den första punkten i den nya straffskärpningsregeln tillämplig och alltså bör straffen även av det skälet skärpas, säger riksåklagare Katarina Johansson Welin.

Mannen som fick fängelse i 18 år av hovrätten bör enligt riksåklagaren dömas till livstid. De andra två bör få längre tidsbestämda fängelsestraff än vad hovrätten dömde till.

Sammanräknat straff vid flera samtidiga brott

Riksåklagaren anser också att det behövs vägledning om hur straff ska bestämmas i de här fallen med flera mycket allvarliga brott så att straffen avspeglar den samlade brottslighetens allvar.