Jordskred vid E6 Stenungsundsmotet i Bohuslän (2023-09-23)

Kvicklera blir som välling och rinner iväg. Skredet börjar där det blir välling först, oftast där marktrycket blir för högt (exempelvis när man lastar på för mycket massor på marken). När vätskan sedan börjar leta sig vidare så rör den om i ytterligare lerlager som blir välling också. Detta ger en effekt som när man fyller ett böjt sugrör under vatten, håller för den kortare änden och sedan lyfter upp det. När man sedan öppnar änden så rinner allting bara ut på andra sidan.

Detta var väldigt tydligt vid skredet 2019 i Lökeberg mellan Kungälv och Marstrand, där kan man se att det inte var särskilt mycket massor som rasade längs sluttningen, utan att det istället var lera som bubblade upp från havsbotten strax utanför stranden, vätskan ville komma i balans och rann huvudsakligen under markytan.
- https://www.google.com/maps/@57.9031284,11.7540498,178m/data=!3m1!1e3?entry=ttu

Utifrån bilderna från Stenungsund så skedde till stor del samma sak där. Man kan se att stenmassorna som låg högst upp på berget inte rasade särskilt långt (utifrån skredets omfattning) utan att marken istället försvann underifrån och rann iväg. När massorna kom ned till motorvägen så trycktes denna iväg i sidled av marktrycket och av att leran under blev välling även den. Notera också hur många träd som faktiskt står upp, hur stora delar av vägen ändå ser intakta ut osv, vilket bara kan ske om det är leran under som flyttar på sig.

Det är ett väldigt intressant fysik-experiment att röra om i lera som saltet lakats ur från, det finns många fina videos på nätet där man kan se hur leran blir till välling när man rör om den eller skakar den. Exempelvis denna:
- https://www.youtube.com/watch?v=zW5lKpYT_jw

Jag är säkert sist på bollen ni har säkert redan sett bilderna från Per Pixel Petersson, men jag såg dom först nu och tyckte dom gav en bättre bild än det jag sett tidigare.

https://www.facebook.com/per.p.petersson/posts/pfbid05aPbvGAiyuT9xz6KEzn1bVrCjM4yfPk1LgpHsikSrX8B ESsrHKmWr6f2j4eGREftl

Absolut, olika massatyper går på helt olika platser/olika hantering. Att sten är differentierat (pga värdet) framgår också av olika schaktbolags hemsidor där krossförsäljning framgår med prislistor.

////
Enligt min kontakt (anonym läsare):
Det mesta av stenen från Västlänken har troligtvis Vikans Kross tagit emot, och Medicinarebergets sten har gått till en kross i Halvorsäng.

Leran och den lösa massan kan köras långa sträckor till tipp-deponier som arbetar efter tillstånd.
Varenda last dokumenteras med en fraktsedel (min anm:som är offentlig handling precis som allt annat i Västlänk-projektet).
Dom som äger deponin får betalt, för att ta emot sådan här lera/lös massa.
////

Som jag tror/anser, så har Orust Schakt främst använt sig av Hammar-platsens egen sten som dom själva sprängt fram och krossat fram på plats, alternativt hämtar sten från något av sina andra pågående projekt.
Det är ej rimligt att tro att dom köper in sten från Västlänken om dom verkligen inte behöver.
Gällande lera/lös massa, så kan det vara så att man påpassligt vet att Borealis nya plats behöver bli av med en rejäl mängd sådan massa (Borealis plats är enorm), och får betalt för att ta in den massan.
Kort transport-väg = högre lönsamhet. I synnerhet eftersom deras C1/C2-område strukits ur detaljplan vid revidering - att man vill maximera projektvinst.

Eftersom Västlänken listar och håller en djupare koll på var deras deponier tar vägen, tror jag inte man befattar sig med ett företag som Orust Schakt som slukar lermassor likt ett svart hål och där tillstånden nog kan vara högst oklara.

Saxat ur rev.2020:
Det är farligt gods på E6 som gjorde att området C1 / C2 strukits.
Vidare då vad som gäller för den sektionen, och som blöttippen/vallen delvis är belägen på:

Jag tycker mig se att lermassor tryckts under E6an och till slut kommit upp till ytan och vält fram över lastbilsparkeringen - där är som ett slags centrum av lermassor/löst material.
Notera att vägdelarna av E6 är rena och fina - inget har runnit uppepå vägen.
Jag gissar att motorvägen höjt sig flera meter med dessa lösmassor under sig, innan den till slut landar 30-40m västerut.

Områdena runtom denna lermassa är mer söndertryckta, förmodligen av den stora viktpåverkan denna massa innebär.
Ytterområden är därtill delvis förflyttade. Jag vet hur det såg ut på plats innan och nu är alla byggnader och mark delvis förflyttade västerut. Inkl Byggmax faktiskt. Jag uppskattar att Byggmax flyttats kring 5 meter.

Det går att dela upp raset i två olika utseenden - dels ler/lösmassan som löper i rak linje från byggarbetsplatsen, och sen dels kringområdena som tryckts sönder av vikt/förskjutning.

Not so much underlaget i sig som är klent eller känsligt, utan detta handlar mera om vikten från den här blöttippen/vallen som gett sig av nedåt och banat väg för sig själv.
Människoskapat ras är vad detta är, och inte alls ett jordskred i den bemärkelsen.

Dom här bilderna är väldigt bra om man vill förstå höjden som varit på den här blöttippen/vallen.
Det går på flera bilder ta referenser tex Västtrafik-bussen, träd, elledningsstolpar, grusvägar, den grå bilen i rasmassorna e6 norrgående mfl.

Man ser också var snittet på norra sidan av blöttippen går, alltså exakt var gränsen mellan befintlig mark och tippmark/deponi går.
Raset har tagit med sig en djupare del av befintlig mark under, uppskattningsvis 4-8meter djup befintlig mark brett över.
Deponiområdets djupaste brant är säkert 25m på djupaste stället (östra delen).

EXAKT! Byggvägen ovanpå men även fram till vallen är bästa längdreferensen (istf föremål som står årskilliga meter bort). Här är vägen referens. Men är en byggväg så bred som 3-3,5 meter. Med 2,5 m så blir det 6,25-10 meter beroende på bild

https://ibb.co/CHQtc702,5 byggväg
https://ibb.co/jGGQVQx3,5-4 byggvägar hög (vet inte exakt var foten finns därav två bottenstreck

Man strök område C ur byggplanen troligen pga att den hade dålig bärighet - endast 25 kPa. Men detta innebär INTE att maxbelastning plötsligt blev 50 kPa på denna plats. Den ansågs bara inte som relevant länge och redovisades därmed inte i planarbetet. Och det betyder inte att man kan lägga på schaktmassor som här.

De 25 kPa fanns i tidigare handlingar samt ungefär samma siffra finns i den sk MUR:en men gömt i ett diagram sid 13-14 https://www.stenungsund.se/download/18.3d331977172708686c3e0b9/1591089621209/MUR_Del%20av%20Munker%C3%B6d%201.12%20mfl.pdf

Vad har vallens reella funktion varit? Vindskydd åt verksamhet öster om? Eller är det bara en fråga om att stapla överbliven jordmassa på en definierat tillåten plats, för att man inte har lov eller vill betala för att dumpa någon annanstans?

Jag skulle förmoda att landmassa ovanpå existerande jordlager helt enkelt borde spridas över större yta på samma sätt som en vikt fördelad på en sjöis har större chans att inte gå igenom — alltså att/när bärigheten är en fråga om fördelning på och viktabsorbering i underlaget. Detta då som en generaliserad kalkyl (för hela isytan exv) med ett minimi- och maximi-intervall — så att hänsyn också tas till okända svagheter på okända punkter exv. Stämmer det?

Hela upplägget med en hög och smal landmassevall ser ju ut att förbryta sig mot alla idéer om marks kapacitet att absorbera vikt. Och inte minst då på västkusten.

Så vad var vallen till för? Eller skulle den schaktas bort igen senare? Eller utgjorde den bara ett nödvändigt ont för byggplatsens behov att göra sig av med landmassa?

Vindskydd kan ju vara trevligt när man är nära havet. Och är man nära havet så finns ”ogina” byggnormer och potentiellt dyr markyta.

Men de ”ogina” specifikationerna finns ju där av mycket goda skäl.

Detta är de mycket goda skälen. Härket rasar annars.

Vad har vallens reella funktion varit? Vindskydd åt verksamhet öster om? Eller är det bara en fråga om att stapla överbliven jordmassa på en definierat tillåten plats, för att man inte har lov eller vill betala för att dumpa någon annanstans?

Jag skulle förmoda att landmassa ovanpå existerande jordlager helt enkelt borde spridas över större yta på samma sätt som en vikt fördelad på en sjöis har större chans att inte gå igenom — alltså att/när bärigheten är en fråga om fördelning på och viktabsorbering i underlaget. Detta då som en generaliserad kalkyl (för hela isytan exv) med ett minimi- och maximi-intervall — så att hänsyn också tas till okända svagheter på okända punkter exv. Stämmer det?

Hela upplägget med en hög och smal landmassevall ser ju ut att förbryta sig mot alla idéer om marks kapacitet att absorbera vikt. Och inte minst då på västkusten.

Så vad var vallen till för? Eller skulle den schaktas bort igen senare? Eller utgjorde den bara ett nödvändigt ont för byggplatsens behov att göra sig av med landmassa?

Vindskydd kan ju vara trevligt när man är nära havet. Och är man nära havet så finns ”ogina” byggnormer och potentiellt dyr markyta.

Men de ”ogina” specifikationerna finns ju där av mycket goda skäl.

Detta är de mycket goda skälen. Härket rasar annars.

Breaking news:


https://sverigesradio.se/artikel/avslojar-sa-tippades-tusentals-ton-schaktmassor-for-mycket-vid-e6