Simulations teorin. För och motargument med vetenskapliga grunder

Jag har länge köpt tanken som Elon Musk förespråkat och den lyder följande.
"Om vi kan skapa en simulation så kan vilken intelligens som helst göra det given tillräcklig tidsplan, därför är chansen att vi lever i en simulation oändligheten till 1. Men detta är ju bara att leka med tankar då vi faktiskt inte kan skapa en simulation likgiltig "denna". Och då står det mellan att vi lever i bas verkligheten eller i en simulation av den som ännu inte kan skapa simulationer, 50/50% chans alltså.

Men det som får mig att ändå luta åt simulations teorins håll är att den förklarar alla händelser som vi ännu inte kan förklara med fysiska lagar. Till exempel dubbelspaltsexperimentet, här är en wikipedia länk till den https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelspaltsexperimentet . Där uppstår observatörseffekten där resultatet förändras om någon observerar händelseförloppet, men varför? Simulation?

Observation = mäta med mätinstrument
Om man mäter något så kan det observerade påverkas av mätinstrumentet.
Kvantfysik är inget hokus pokus.

Man kan argumentera för att våra hjärnor simulerar en modell av den fysiska verkligheten med hjälp av våra sinnen, men den upplevda världen är ganska långt ifrån verkligheten. Känslor är ju inget man kan ta på.

Att verkligheten i sin tur skulle vara simulerad går inte bevisa så länge det inte står skrivet i stjärnorna, eller på någon atom.

Relativitetsteorin är för mig anledning nog att tycka att verkligheten inte verkar vara någon modell som skulle förenkla något, simulering är det nog inte. När jag simulerar världen virtuellt så simulerar jag ingen unifierad fältteori eller liknande, det skulle vara ren resursslöseri.

Att världen skulle vara simulerad är 0.

Du kan inte heller dementera simulationsteorin, eller konceptet av en Guds existens.
Så din gissning är lika bra som min.


Bekräftelsebias.

Nej, min gissning är bättre än din.

Elon Musk??
Är ju snarare filosofen Nick Bostrom som har argumenterat för simuleringshypotesen. I detta sammanhang är Musk bara som vilken annan människa som helst, t ex nerdnerd som är skeptisk på Flashback.

Nick Bostrom var han som först publicerade teorin, ja de stämmer.
Tänkte mer att Elon Musk nått större publik än honom.
Men det är offtopic. Jag kommer då i alla fall ta simulationsteorin som sanning till den dagen den kan motbevisas.

Kom ihåg "verkligheten överträffar dikten"

Precis. Verkligheten är verkligheten och simulationsteorin dikt.

Vi får se

Blir väl samtidigt som Jesus återvänder.
Simulationsteorin är egentligen en religion. Något man tror på, liksom Gud, men inte kan visa att det finns. Den bygger egentligen på panteismen, där man i tidens anda ersatt det andliga väsendet med en dator. Vilket företag som nu levererat den och vilken processor den nu använder?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Panteism

Finns fler sådan här. Det allomfattande medvetandet och andra liknande. En tro för den den här tidens religiösa som inte får de andra religionerna att gå ihop med vetenskapen, men ändå inte kan acceptera verkligheten, utan söker sig till någon form av andlighet som ska förklara världen och deras plats i den.

Du tror alltså att Bostrom är religiös? Det är iaf inte ett intryck får när jag läser vad han har skrivit. Hans argument är filosofiska, med logiska resonemang utifrån premisser som kan vara sanna eller falska, t ex om att datorernas prestanda kommer att fortsätta att utvecklas exponentiellt i några decennier till. Religion? Han påstår ju inte ens att det måste vara så. Men OM det är plus lite annat så ....

Jag tänkte mer på de som tror på det och inte för ett filosofiskt resonemang, utan ser simuleringen som en realitet bara för att det är möjligt och menar att vi faktiskt lever i den.

Men allt går förstås tillbaka till programmeraren och vem som programmerar hans simulering och om det är simuleringar hela vägen ner. Idéerna är inte heller nya, om än med moderna maskiner. Det är samma som att vi är en tanke i någon annans medvetande.

Det är inte heller något man kan beräkna sannolikhet på, då vi inte ens kan visa att något i en simulering kan ha ett medvetande. Före man kan visa det är nog sannolikheten rätt nära noll. Kanske aldrig kommer att hända. Enligt mig, förmodligen inte förrän vi vet hur man skapar liv av bara materia.

Men då blir det kanske andra maskiner och något annat än en dataspelsvärld. Filmen Tron var väl en tidig variant av det hela, men idén har säkert funnits tidigare. Tar man bara komplexiteten i den värld vi lever i, blir det ännu större problem. Att bygga upp en värld från partikelnivå med nästan oändlig upplösning i en dator och med andra levande varelser med eller utan medvetande. Så visst, en filosofisk tankelek, men faktisk inte alls trolig. Men allt är möjligt även Gud.

Den slutliga frågan blir varför. Varför simulera denna extremt komplicerade värld så tråkig, för att jag ska inbilla mig att jag sitter i soffan och skriver ett inlägg på Flashback. Lite mer som Tron skulle jag nog vilja se.

Klart livet är en simulation, då allting i universum kommer dö ut en dag, människor ,samhällen, planeter ja till och med hela universum kommer kollapsa.

Så vi är nog satta här för det värsta vi kan göra är att utrota oss själva, men det spelar ingen roll för jorden kommer gå under en dag och allt liv blir utplånat endå.

Så inget är permanent och det säger sig självt att det är en simulering.

Sätt idioterna där dom inte kan skapa för mycket problem typ.