Är en man i 20 årsåldern som är nyexad grundskollärare. Innan jag sökte till lärarutbildningen så brann jag för att hjälpa och jobba med barn/människor. Men längsvägen så började jag sakta förändras som person under åren. Under sista nästsista terminen hade jag insett helt att detta inte var något jag ville jobba med resten av livet, men jag gjorde klar utbildningen ändå för att jag hade kommit så långt. Jag insåg att jag blev en människa som lätt kunde bli utmattad av för mycket social stimulans.
Jag tog examen i juni detta året och började jobba för ca 3 veckor sen… och låt mig bara säga att det var mycket värre än vad jag hade förväntat mig. Att så många gånger behöva höja rösten i och utanför lektioner för att ungarna ska inse allvaret gör att det påverkar mitt psykiska mående. Det känns i skinnet varje morgon jag vaknar och vet att jag avskyr att gå till jobbet som jag gått en 4+ årig utbildning för. Jag klarar verkligen inte högljudda barn, negativa kollegor som klagar på allt och alla, dålig ledning som saknar strukturer och sparar pengar åt kommunen och lägger ännu mer arbetsbelastning på en. Alldeles många dagar vaknar jag utan att vilja vara för social och sköta mitt jobb i lugn och ro, men inom det här yrket är det helt omöjligt. Man är alltid omringad av olika slags människor som man ska handskas med, vilket såklart kommer leda till att jag kommer bli utbränd så småningom trots att jag är så ny på jobbet.
Jag erkänner… jag gjorde helt fel val av utbildning/yrke och det sätter sig i psyket för varje dag som går. Jag vet inte vad jag kommer göra med mig själv, men jag är också helt vilsen och vet inte vad jag ska göra. Vad hade ni gjort i min sits?
Jag tog examen i juni detta året och började jobba för ca 3 veckor sen… och låt mig bara säga att det var mycket värre än vad jag hade förväntat mig. Att så många gånger behöva höja rösten i och utanför lektioner för att ungarna ska inse allvaret gör att det påverkar mitt psykiska mående. Det känns i skinnet varje morgon jag vaknar och vet att jag avskyr att gå till jobbet som jag gått en 4+ årig utbildning för. Jag klarar verkligen inte högljudda barn, negativa kollegor som klagar på allt och alla, dålig ledning som saknar strukturer och sparar pengar åt kommunen och lägger ännu mer arbetsbelastning på en. Alldeles många dagar vaknar jag utan att vilja vara för social och sköta mitt jobb i lugn och ro, men inom det här yrket är det helt omöjligt. Man är alltid omringad av olika slags människor som man ska handskas med, vilket såklart kommer leda till att jag kommer bli utbränd så småningom trots att jag är så ny på jobbet.
Jag erkänner… jag gjorde helt fel val av utbildning/yrke och det sätter sig i psyket för varje dag som går. Jag vet inte vad jag kommer göra med mig själv, men jag är också helt vilsen och vet inte vad jag ska göra. Vad hade ni gjort i min sits?
elever skulle uppskatta det 