Jag hade aldrig smakat sådan där "Knödel" förr, men så fotvandrade jag genom en dagligvarubutik en dag och råkade få syn på en extraprisvara - "Knödel."
Jag plockade tveksamt upp paketet, innehållande Fyra stycken gråvita "bollar," som presenterades som just "Knödel."
Ja, jag hade ingen anledning att betvivla märkningens tillförlitlighet så jag tog titeln på orden, så att säga.
Men, skulle jag våga?
Jag petade och klämde. Tyckte att det var ju ena fina bollar iaf.
Och så lade jag tillbaka paketet igen och fortsatte min spatserpromenad bland butikens alla gångar.
Jag kunde emellertid inte glömma det jag hade fått se, denna "Knödel." och jag återvände på nytt för att klämma och titta och ha mig.
Fyra gånger tror jag att jag återvände.
Till slut tog jag ett resolut grepp om "Knödel-paketet" och satte ner den i min kundkorg.
Nu skulle det bli "Knödel" för hela slanten, antog jag.
Jag tittade lite runt på nätet på "Knödel-recept" och tips, för att lära mig hur rätten skulle tillagas samt serveras, och med vilka tillbehör.
Gräddsås skulle visst vara en god idé, förstod jag. Så jag skaffade fram det, och gjorde en finfin peppargräddsås.
Stuvad spenat antog jag skulle bli gott till också (som jag förvisso ändå äter nästan varje måltid (inte just stuvad kanske, men väl spenat).
Och som proteinkälla, vegetariskt grillbitar (typ), smaksatt med ordentligt tjong.
"Knödlarna" var enkla att laga till. Man skulle bara koka upp en kastrull med vatten, och lägga ner bollarna och låta vattnet koka upp. Sen låta det stå utan lock och värme i minst 20 min.
Med stor förväntan och mer än bara lite skepsis hällde jag så äntligen ut vattnet, och luktade på mina bollar.
Det luktade inte dåligt iaf.
Helt ok, blev nog min bedömning.
Allt upp på tallriken, tjusigt monterat och såsen till brädden i snipan bredvid (egentligen bara en gammal skål, men med rätt storlek för detta).
Så, hur smakade det då ... ?
Ja, det var inget jag hade smakat förr.
Iaf inte i den formen, konsistensbladningen och smaken.
Var för sig hade jag såklart känt smakerna, osv, men inte tillsammans i ett som här.
Det enklaste skulle nog vara att likna det vid "fast gräddpotatismos, med märkbar konsistens."
Utkanten var som en hinna, ett vagt subtilt "skinn" (nästan som skinnet på en gräddsås).
Och känslan av att äta, att skära en bit, en skiva, osv, var verkligen som "Lyxpotatismos".
Med vispad grädde, typ.
Inget jag upplevt förr.
Det var ganska gott, och trevligt att äta, helt enkelt.
Och tillsammans med just Gräddsås blev det en alldeles perfekt kombination.
Just det ja, jag hade ju skivade saltgurkor också, och den bröt effektivt av det feta och mäktiga från sås och "Knödel." Det hade nog inte blivit lika lyckat utan saltgurkan, och hade funkat med vanlig ättiksgurka med såklart.
Även fast det upplevdes lite som "Potatismosbollar" så är ändå jämförelsen haltande, eftersom det ju ändå hade fast, tuggvänlig, konsistens.
Jag blev mätt Och belåten, av bara Två stycken "Knödel" - samt allt det övrig också såklart.
Jag hade planerat sätta de överblivna två "Knödlarna" i kylen, för att skiva i skivor och steka i smör nästa måltid.
Men jag somnade och jag ville inte längre när de stått framme hela natten och längre än så.
En rätt jag helt klart kan rekommendera.
Den hade helt klart en lite "lyxigare" karaktär, även om det i sin grund mest påminde om någon slags "potatismos-rätt."
Men betydligt lyxigare än så, det var det ju definitivt.
Klart rekommenderat.
Med Gräddsås, helst pepparkryddad sådan.
Sen slafsa gärna i vad ni känner för, så länge det passar till något Mäktigt och Fett.
Inte Falukorv va ...
Eller löksill.
---
Har ni också smakat "Knödel"?
Håller ni med om att det har något "ädelt" över sig?
Vissa vill likna "Knödeln" vid "Kroppkakor," men det håller jag inte Alls med om.
"Kroppkakor" är sladdrigt, slemmigt och känns mest som någon slags snorkråka med innehåll, och inte alls som "knödel."
Inte konstigt att så många sydtyskar är så runda om magen, om de äter "Knödel" så ofta som jag antar att varje sydtysk borde göra.
Vad tyckte ni första gången ni fick lov at smaka "Knödel"?
En positiv eller negativ överraskning?
Det hade nog varit gott med "Knödel" till en maträtt med smörfrästa svampar också.
Tänk att droppa av lite av det stekflottet över "Knödlarnas" så uppsugsvänliga karaktär.
Jag gissar att det hade blivit mums.
Jag plockade tveksamt upp paketet, innehållande Fyra stycken gråvita "bollar," som presenterades som just "Knödel."
Ja, jag hade ingen anledning att betvivla märkningens tillförlitlighet så jag tog titeln på orden, så att säga.
Men, skulle jag våga?
Jag petade och klämde. Tyckte att det var ju ena fina bollar iaf.
Och så lade jag tillbaka paketet igen och fortsatte min spatserpromenad bland butikens alla gångar.
Jag kunde emellertid inte glömma det jag hade fått se, denna "Knödel." och jag återvände på nytt för att klämma och titta och ha mig.
Fyra gånger tror jag att jag återvände.
Till slut tog jag ett resolut grepp om "Knödel-paketet" och satte ner den i min kundkorg.
Nu skulle det bli "Knödel" för hela slanten, antog jag.
Jag tittade lite runt på nätet på "Knödel-recept" och tips, för att lära mig hur rätten skulle tillagas samt serveras, och med vilka tillbehör.
Gräddsås skulle visst vara en god idé, förstod jag. Så jag skaffade fram det, och gjorde en finfin peppargräddsås.
Stuvad spenat antog jag skulle bli gott till också (som jag förvisso ändå äter nästan varje måltid (inte just stuvad kanske, men väl spenat).
Och som proteinkälla, vegetariskt grillbitar (typ), smaksatt med ordentligt tjong.
"Knödlarna" var enkla att laga till. Man skulle bara koka upp en kastrull med vatten, och lägga ner bollarna och låta vattnet koka upp. Sen låta det stå utan lock och värme i minst 20 min.
Med stor förväntan och mer än bara lite skepsis hällde jag så äntligen ut vattnet, och luktade på mina bollar.
Det luktade inte dåligt iaf.
Helt ok, blev nog min bedömning.
Allt upp på tallriken, tjusigt monterat och såsen till brädden i snipan bredvid (egentligen bara en gammal skål, men med rätt storlek för detta).
Så, hur smakade det då ... ?
Ja, det var inget jag hade smakat förr.
Iaf inte i den formen, konsistensbladningen och smaken.
Var för sig hade jag såklart känt smakerna, osv, men inte tillsammans i ett som här.
Det enklaste skulle nog vara att likna det vid "fast gräddpotatismos, med märkbar konsistens."
Utkanten var som en hinna, ett vagt subtilt "skinn" (nästan som skinnet på en gräddsås).
Och känslan av att äta, att skära en bit, en skiva, osv, var verkligen som "Lyxpotatismos".
Med vispad grädde, typ.
Inget jag upplevt förr.
Det var ganska gott, och trevligt att äta, helt enkelt.
Och tillsammans med just Gräddsås blev det en alldeles perfekt kombination.
Just det ja, jag hade ju skivade saltgurkor också, och den bröt effektivt av det feta och mäktiga från sås och "Knödel." Det hade nog inte blivit lika lyckat utan saltgurkan, och hade funkat med vanlig ättiksgurka med såklart.
Även fast det upplevdes lite som "Potatismosbollar" så är ändå jämförelsen haltande, eftersom det ju ändå hade fast, tuggvänlig, konsistens.
Jag blev mätt Och belåten, av bara Två stycken "Knödel" - samt allt det övrig också såklart.
Jag hade planerat sätta de överblivna två "Knödlarna" i kylen, för att skiva i skivor och steka i smör nästa måltid.
Men jag somnade och jag ville inte längre när de stått framme hela natten och längre än så.
En rätt jag helt klart kan rekommendera.
Den hade helt klart en lite "lyxigare" karaktär, även om det i sin grund mest påminde om någon slags "potatismos-rätt."
Men betydligt lyxigare än så, det var det ju definitivt.
Klart rekommenderat.
Med Gräddsås, helst pepparkryddad sådan.
Sen slafsa gärna i vad ni känner för, så länge det passar till något Mäktigt och Fett.
Inte Falukorv va ...
Eller löksill.
---
Har ni också smakat "Knödel"?
Håller ni med om att det har något "ädelt" över sig?
Vissa vill likna "Knödeln" vid "Kroppkakor," men det håller jag inte Alls med om.
"Kroppkakor" är sladdrigt, slemmigt och känns mest som någon slags snorkråka med innehåll, och inte alls som "knödel."
Inte konstigt att så många sydtyskar är så runda om magen, om de äter "Knödel" så ofta som jag antar att varje sydtysk borde göra.
Vad tyckte ni första gången ni fick lov at smaka "Knödel"?
En positiv eller negativ överraskning?
Det hade nog varit gott med "Knödel" till en maträtt med smörfrästa svampar också.
Tänk att droppa av lite av det stekflottet över "Knödlarnas" så uppsugsvänliga karaktär.
Jag gissar att det hade blivit mums.