Citat:
Ursprungligen postat av
Arcanii
Inget system är perfekt. Oavsett är detta något som alltid går att förbättra - såklart. Samtidigt är det föräldrarna du bör vara arga på, då det är dessa som har allvarligt brustit i sin föräldraförmåga eller kapacitet till att ge sina barn omsorg och tvingat myndigheterna att omhänderta barnen. Omhändertaganden görs aldrig någon annan gång än som sista utväg. Alla föräldrar har innan omhändertagandet chansen att, antingen på egen hand eller med hjälp, åtgärda bristerna som har identifierats.
En felaktig bedömning eller ett felaktigt bedrivet LVU-mål är en statistisk oundviklighet, det bevisar inte ett system som är fel i grunden.
Därför att det är ett beprövat sätt att tillförsäkra att barnen får en god levnadsstandard. Utan arvodering kommer du inte kunna hitta tillräckligt med familjehem som har den finansiella möjligheten och samtidigt har viljan att utföra uppdraget. Den största majoriteten av familjehem är inte höginkomsttagare utan vanliga medelsvensson.
Det märks att du är socionom själv och arbetar inom systemet. Du ser inte det vatten du simmar i. Nej, inget system är perfekt, men svensk socialomsorg har aldrig någonsin varit bra. Vi har 200 år av maktmissbruk och vanskötsel i socialomsorgen och denna vanskötsel har knappast avtagit för att du arbetar där. Kommunens socialnämnd har som uppdrag att skydda och hjälpa sina kommunmedborgare, här också hjälpa och skydda barn från sig själva och sina föräldrar. I det uppdraget är det underförstått att barnet skall ha det bättre i fosterhemmet än i sin egen familj. Ändå dras Sverige med en stor kriminalitet inom socialomsorgen, där barn blir kriminella i fosterhem och på anstallter som HVB, SIS osv. Fastän socialnämndenas uppdrag är att skydda barnens hälsa misshandlas, utnyttjas och dödas barn i fosterhem och HVB varje år. Barn som kommer in i socialomsorgens famn friska och krya blir utburna i liksäckar från fosterhemmet eller det HVB som de placerades i. Vi hade inte för länge sedan en brottsmålsförhandling där fosterföräldrarna åtalades för vållande till annans död för att de inte tog ett fosterbarn till läkarbesök när barnets lunginflammation var så påtaglig att även de mindre fosterbarnen såg vad som hände.
Föräldrarna får fela, därför har vi satta lagar och myndigheter som ska gå in. Föräldrarskapet är ibland svårt och föräldrarna ska inte belastas för det. Men det är inte föräldrarnas fel när kommunens socialtjänst dödar barnet!
Sedan 1300-talet har Sverige satt i system att utnyttja fosterbarn för att tjäna pengar och fri arbetskraft, det kan du inte förneka. Att avlöna fosterhem, eller rättare sagt; att betala företag som Attendo för tjänsten att bedriva fosterhem ökar inte fosterbarnets levnadsstandard, snarare tvärt om! Vi har i dokumenterade fall bevis på att företag som Attendo fullständigt skiter i barnen, med eder socionomers goda minne. Vi har spaltmeter av inspektionsrapporter från Socialstyrelsen som vittnar om att socialtjänten fullkomligt skiter i hur fosterbarnet har i familjen.
Citat:
Ursprungligen postat av
Arcanii
Du är inte objektiv. Du är emotionellt involverad i frågan i den grad att du inte kan åsidosätta dina känslor för att se uppenbar sanning. Alla vanliga människor i Sverige delar min inställning, du tillhör en liten minoritet av samhällsskeptiska extremister.
Det är tur att samtliga partier i landet vill stärka Socialtjänstens befogenheter och mandat och skydda barnen. Det finns inte längre någon seriös del av samhället som lyssnar på de åsikter du framför. Tröskeln för att rädda och hjälpa barn kommer att höjas, inte sänkas.
Konspiratoriskt värre. Histrioniskt skrik om kidnappning och barnhandel är knappast "relevant samhällskritik".
Det är snarare du som inte är objektiv. Många av oss som kritiserar socialtjänsterna är själva spelpjäser i systemet, dvs vi själva har på något sätt arbetat i systemet. Har man sedan mångårig erfarenhet av systemet hittar man också dess baksidor. De "vanliga"människor som dlear din inställning är allmoge som inte är insatt i frågan och som ser fosterbarn som du ser dem, dvs ett resultat på känslokalla föräldrar. Vi som däremot har arbetat ett tag ser föräldrar som just föräldrar i mer eller minde behov av hjälp. Vi har också varit med om den stora svenska socialepoken, insitutionernas tid, där barnhem utnyttjade, misshandlade och vanvårdade barn. Där självaste Socialstyrelsen gav institutioner i uppdrag att bedriva medicinsk forskning på barn på riktigt ovetenskapliga sätt (
Vipeholm). Vi har sett den utveckling som sker när socialtjänsterna ger privata företag uppdrag att sköta fosterhemsplacering och HVB. Vi ser hur barn far illa i dessa placeringar och hur barn dödas eller tillåts att dö genom att låtas "rymma" och dö i samhället. Vi har, via media, vittnat om hur fosterbarn dödas i sina fosterhem genom negligering, barn små som 3-5 år har drunknat utanför det fosterhem eller HVB som enkom var i tjänst för att skydda barnet från att just drunkna. Barn som, av frivilliga föräldrar, sätts på HVB i tron om att både barn och föräldrar får hjälp och kan pusta ut, men får samtal från polisen att barnet är dött pga. socialtjänstens slarv.
Du ser; det är en sak att biologiska föräldrar inte orkar eller är lämpade att ta hand om sitt/sina barn. Det är en annan sak att den instans som ska vara där och hjälpa och skydda barnet agerar änglamakerskor. Varför skriver jag detta? Jo för att det är standard hos eder socionomer att direkt beskylla de biologiska föräldrarna för de fel som ni socionomer har skapat. Ni är snabba med att glömma att er yrkesgrupp enbart finns för att skydda barn från olämpliga föräldrar. Det finns således större krav och högre standarder på vård inom socialtjänst än vård inom biologiska familj. Då är det beklagligt att det dör fler barn i fosterhem och HVB än utanför.
Vill du ha kritik mot svensk socialtjänst kan du läsa min signatur!