Varför blir Dansk Fläskfile godare än Svensk alla gånger?

Kanske är det den grymmare behandlingen av de danska grisarna som gör köttet mört?

På vilket vis är den danska behandlingen av grisar grymmare än den svenska?

Danmark har bäst kött i Skandinavien. Även mejeriprodukter, och bröd är bättre. Hög matkultur, har du testat fläskstekssandwich?

Ytterfilé är kotlettrad utan ben och bara ett påhitt för att öka försäljningen.

Är inte den danska ofta mörad med saltlake? Det skulle åtminstone kunna vara en anledning till att den upplevs godare, den blir inte knastertorr när den steks åt helvete i en panna under alldeles för hög temperatur.

Danskarna är duktigare på att sköta skinkorna på svinen. Svinet blir extra saftigt av safterna den marineras med.

Svaret varför det är billigare, ”mörare” och ”godare”:

Innehåller mer saltvatten, eller E250 - som är ett konserveringsmedel som dessutom mörar upp köttet.
Riktigt skit är vad det är och man har länge pekat på farorna med natriumnitrit som tillsats.

Finns fler E-ämnen som ligger i ”200-spannet”.

Undvik!

Danska är vidrig i jämförelse

saltlake har dom ju i det som kallast ytterfile..ej i innerfillen

I Danmark finns det runt 12 miljoner grisar (om man ej räknar med danskarna )

I Sverige finns det runt 1,4 miljoner grisar.

Danmarks grisindustri är alltså nästan 10 gånger större än den svenska grisindustrin.

Danmark använder också nästan 4 gånger så mycket antibiotika som Sverige per gris.

Danmarks grisproduktion är alltså enorm jämfört med den Svenska och de får överskott ibland och då dumpas det på olika marknader. Sveriges griskött är det högre efterfrågan på så det behöver aldrig dumpas.

Som en tidigare skrev är rasen en faktor på kvalitén men kanske inte så förenklat ur köttprocent/fett utan hur stresståligt djuret är. Ett stressat djur ger sämre kött och en stor skillnad mellan Sverige och Danmark är hanteringen från gård till slakt där Danmark har ett mycket bättre system där de får vara tillsammans från gården till slakteriet och inte blir blandade med andra individer från tex andra gårdar eller från den egna gårdens olika grupper, undantag kan såklart förekomma. Här spelar geografin in, antal gårdar och slakterier vilket gör det lättare att tillämpa ett sådant system på ett rationellt sätt.

Det här tror jag är den stora skillnaden hur djuren hanteras, visste inte själv den här skillnaden innan du startade den här tråden och visar att svenskarna inte alltid är bäst som gärna svensken vill hävda vilket det här är ett tydligt exempel på.

Delar utdrag av en studie/rapport.
Sid. 20,21
"Förhållandena kring slakten är viktiga både för
att säkerställa en god djurhantering och en hög
köttkvalitet. Allting tyder på att en så kallad gruppvis behandling är att föredra. Grisarna känner sig
tryggare och stressas inte lika mycket. Vid enskild
behandling drivs grisarna framåt en och en, vilket
kan vara mycket stressande eftersom grisarna är
flockdjur. Ofta används då någon form av elstöt
för att driva grisarna framåt. I Danmark har man
valt att behandla grisarna i mindre grupper genom
hela processen, från transport till uppställning och
bedövning. Det innebär att grisarna under hela
denna tid i största möjliga utsträckning är tillsammans med grisar de känner från sina stior: de fraktas med dessa grisar och vid uppställningen på
slakteriet ingår de i samma grupp. Behandlingen
av grisar i små grupper reducerar antalet slagsmål
till ett minimum, också i de fall det sker en mindre
sammanblandning av grisarna. I små grupper
faller grisarna fortare till ro och kombinationen
med korta transportavstånd och korta uppställningstider ger det bättre djuromsorg. I Tyskland,
Sverige och Polen hanteras uppställningen inte
gruppvis, vilket innebär att de inte ställs upp tillsammans med grisar från samma stia. Gruppvis
bedövning av grisarna sker ibland i Tyskland och
Sverige, medan de i Polen drivs in enskilt.
Etisk bokföring innebär att man gör en genomgång av alla de områden på ett slakteri där man
har med levande djur att göra. Det handlar om
att granska både hur lokalerna är planerade
och hur djuren hanteras. Denna metod används
endast i de nordiska länderna. I Danmark och
Sverige utbildas all stallpersonal i djurvälfärd."

Slakt
Tabell 8
Danmark
Gruppvis behandling i grupper om 15-20 grisar.
Om det är möjligt blandas inte grisar från olika
”miljöer”.
Gruppvis bedövning med koldioxid omfattar
90 procent av danska slaktsvin.
Grisarna drivs in i grupper om 5 till 8 med hjälp
av automatiska dörrar, dvs. ingen användning
av eldrivare, vilket leder till mindre stress,
högre välfärd och köttkvalitet.
Genomförs regelbundet.
Krav på godkänd utbildning av stallpersonal
i djurvälfärd.
Sverige
Grisarna blandas i grupper om 40-50 grisar.
Scan har som enda producent installerat
gruppvis bedövning, vilket därför berör
ca 60 procent av de svenska slaktsvinen.
Genomförs regelbundet.
Krav på utbildning av stallpersonal i
djurvälfärd.

Sid. 24,25
"Köttkvalitet är ett mycket komplicerat begrepp.
I allmänhet kan man säga att det finns ett starkt
samband mellan vilka raser man avlar och köttets
kvalitet. Vissa raser är exempelvis mer tåliga mot
stress. Den stress som förekommer i samband
med transporter, uppställning och bedövning kan
framkalla PSE- eller DFD-kött. Förekommer DFD
eller PSE kan köttet inte förädlas vidare. Halothangenen, som gör grisen mer känslig för stress, har
idag avlägsnats från det danska avelssystemet
och risken att danska grisar utvecklar PSE är därför
lägre. Dessutom är det viktigt att inrätta transport,
uppställning och bedövning så att grisarna inte
stressas.
Raser som Pietrain kan ge problem med PSE.
Hampshire förorsaker ett större dropptapp. I Danmark används framföralllt Dansk Lantras, Yorkshire och Duroc. I Sverige är sammansättningen
något annorlunda. Till 65 procent av produktionen
används ”Quality Genetics”, som är en kombination av Lantras, Yorkshire och Hampshire. Andra
grupper använder avelsdjur från Norge – Norsvin,
som är en kombination av Lantras, Yorkshire och
Duroc – som påminner starkt om danska djur.
På grund av användning av Hampshire kan det
i kött av typen ”Quality Genetics” eller ”Piggham”
uppstå problem med förhöjt dropptapp, som leder
till en sämre köttkvalitet. I Tyskland är Pietrain
mycket vanligt. Större polska producenter har i
hög grad gått över till danska avelsdjur.
Köttprocent är ett vanligt, men något problematiskt sätt, att mäta köttkvalitet. Mätmetoderna
varierar, och de procent som redovisas blir därför
inte helt jämförliga. Man kan dock anta att
danska, tyska och svenska köttproducenter
ligger på ungefär samma nivå. Det polska köttet är ofta något fetare. Det ska dock betonas
att högre köttprocent inte alltid är synonymt
med god kvalitet, även om det alltid innebär
att köttet är magrare. Den höga köttprocenten gör att köttet passar väl till förädling och
för magra produkter."

Utgiven av:
Danish Meat Association – Danske Slagterier
Axelborg
Axeltorv 3
DK-1609 Köpenhamn V
Tel.: +45 3373 2500
Fax: +45 3333 8937
www.danishmeat.com
danish@danishmeat.com

Då det inte står årtal på rapporten gissar jag att den är från 2007-2009 då det medelades att:
"Dansk Landbrug går samman med Landbrugsraadet och Danish Meat Association/Danish Slagterier till en ny gemensam organisation, som kommer att representera danskt jordbruk och livsmedelsindustrin från jord till bord." (6 Mars 2009 LandbrugsAvisen)

Tror inte det blivit nämnvärt bättre sedan den här studien gjordes på Jorbruksverket finns statistik över antal slakterier och antal slaktade grisar det man kan utläsa är att det är ungefär samma antal stora slakterier men även fler medelstora vilket kan tyda på något kortare transporter i vissa fall men särhållning mellan olika gårdar och sammanblandning är nog fortfarande förekommande i stor utsträckning och slaktmetoden är nog densamma.

Länk till rapporten.
https://agricultureandfood.co.uk/~/m...kott.pdf?la=da (OBS! PDF-fil som laddas ned till datorn.)

Jag gör ett enkelt test hemma - det katten inte äter, det äter inte heller jag. Köttfärs på plastkrukor går t.ex därför helt bort (det vägrar katten röra trots att han älskar köttfärs annars), och dansk fläskfilé äter jag aldrig eftersom katten endast motvilligt och vid stark hunger äter det (fläskfilé är annars det bästa han vet, näst räkor). Själv tycker jag dansk fläskfilé är smaklös, så det känns knappast som en uppoffring att avstå även om jag hade föredragit att katten hade nöjt sig med den billigare varianten 😄 - faktum är ju att dansk fläskfilé på extrapris kan vara billigare än kattmat..