Vad är inflation och vad betyder inflation?

Varje gång Riksbanken höjer styrräntan nämner man alltid ordet inflation, men vi får inte veta vad inflation är och vad inflation betyder?

Jag har sett diagramet för inflation, den höjdes run tseptember 2021, vad hände då?

Jag har sett diagram för styrräntan, den höjdes ca ett år efter 2022, varför dröjde man höja räntan?

Vi får inte veta vad är orsakerna varför inflationen ökar vid ett datum, varför inflationen förväntas sjunka vid ett annat datum? Vad händer däremellan? Vilka tjänar på det, vilka förlorar på det?

Vilka referenser är det man måste hålla koll på förstå ordet inflation? Media skriver alltid medvetet i ett format så man inte ska förstå det?

Det här exemplet betyder noll för mig som inte fattar

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/riksbanken-hojer-styrrantan-tidigare-reporantan

Inflation: Priserna stiger - Mer sedlar trycks upp (samma som att blanda 1/50 del hallonsaft med 49/50 delar vatten) - Expansiv monetär policy - Statsskulder betas av blixtsnabbt (USA 1975 och notan för Vietnamkriget) - Valutaflykt-export (Argentinska miljonärer åker till Miami, Fla. och sätter in pengar) - Sänkt produktivitet.

Värdepapper och stadsobligationer har jag kolll på. I går ville media bara nämna Riksbanken köper stadsobligationer för 3,5 miljarder kr månad, ska höjas till 5 miljarder kr. Jag har en artikel Riksbanken värdepapper för 1000 miljarder kr sedan 2015 när man hade minusränta. Men förstår inte helheten, om syftet staobligationer är att stärka värdå kronan, minskar kronans värde varje gång Riksbanken höjer räntan. Går man inte emot sig själv då? Eller stödköper man stadsobligationer, för de som har värdepapper tjänar på det läste jag i går?

Kloka frågor. QE eller statsobligationsköp (RB) är egentligen "fluff" - inte riktiga pengar. Ingen ekonom vet egentligen alla svaren.

Staten definierar vad inflation betyder vid praktisk tillämpning. Idag definieras det främst via nyckeltalet KPIF, vilket du kan googla om du vill ha detaljer. Nyckeltalet är inte hemligt.

Staten tjänar på att hålla låg ränta. Du förlorar på inflation. Detta är två sidor av samma mynt.

Förstår du dessa fåtal meningar förstår du mer än de allra flesta som suttit i timmar framför politiska inslag och blivit dummare och dummare. Så jag råder dig att stanna där och utforska dessa meningar innan du slår på TVn och följer de politiska inslagen (riksbakens presskonferenser, debatter, osv).

Staten har inget intresse av att stärka kronan. Du gräver i rent brus, inget där kommer göra dig klokare.

EDIT: Staten har ett intresse av att du accepterar kronan som något värdefullt du kan lita på. Det innebär att de behöver övertyga dig om det, vilket indirekt gör att de kan behöva behöva försvara kronans värde i någon mån för att inte du ska komma fram till att kronan är värdelös / inte går att lita på. "Du" betyder förstås aggregerad marknad, både nationellt och internationellt.

När man pratar om ”inflation” brukar man med det ordet mena prisökningar. Vissa pratar istället om ökningen av penningmängden när de säger ”inflation”. Det vanligaste är att man menar prisökningar.

När man pratar om prisökningar, då kommer genast en följdfråga: Vilka priser? Riksbanken har en genomgång av vad de menar när de pratar om prisökningar: Hur mäts inflation?

Hur man ändrar på prisökningstakten är en förhållandevis klurig fråga. Vill man göra det lätt för sig kan man säga att när styrräntan är låg blir inflationen hög, och vice versa. Även detta går riksbanken igenom i lite mer detalj: Så påverkar penningpolitiken inflationen

Det går ju förstås att stirra sig blind på just det ordet, du blir som sagt inte klokare av det! Lyssna på sommarprataren Andreas Cervenka den 27/6 får du en mera målande bild och ev bättre uppfattning av helheten!

Inte jättebra att länka politisk marknadsföring när någon vill lära sig något.

Riksbanken fungerar som källa vad gäller specifikt saker riksbanken/staten tar fram. Såsom KPIF, och den varukorg som är underlag för mätningar av priser. Detta är ju publika siffror staten själv tar fram.

Det är däremot en riktigt idiotisk källa för allt annat. Att fråga svenska staten hur penningpolitik påverkar inflation är som att fråga telefonförsäljaren vilka kalsonger du ska köpa.

Jag brukar dela upp inflationen i 3 delar.

1. Penningsystemet: Mängden pengar och omsättningshastigheten på pengarna. Om penningmängden eller omsättningshastigheten ökar så ökar inflationen. Jag brukar kalla den delen för nominell inflation.

2. Produktiviteten: Om produktiviteten ökar så minskar inflationen. Reell inflation.

3. Teknikaliteter för hur inflationen beräknas: Vilka varor och tjänster tas med och i vilka proportioner? Hur hanteras kvalitetsändringar i dessa varor och tjänster?

En sak man kanske inte tänker på när man pratar om inflationen. Om man mäter tex ett äpple som idag kostar 110kr istället för som för ett år sedan kostade 100kr så är de 10% inflation. De har då blivit 10kr dyrare.

Om då samma äpple ett år senare fortsätter att öka med 10kr till så de kostar 120kr, så betyder de att inflationen nu gått ner till 9%. De låter ju positivt men egentligen har de inte hänt nånting.

Större mängd pengar i omlopp betyder ju större inflation.

Även den svenska Riksbanken har tryckt mycket pengar under pandemin.

Under perioden december 2019 till oktober 2020, det vill säga knappt två år, har Sveriges penningmängd ökat med 30 procent, vilket är den nionde största ökningen i världen.

https://lantbruksnytt.se/gott-om-pengar-driver-inflation/