Är det inte härligt att man kan hugga ner barn och ändå få svenskarnas sympatier så länge man kan hävda att man lider av en psykisk åkomma? Kvinnor i synnerhet. Är vi inte lite för snälla mot psyksjuka och mordlystna individer som skyller på att de mår dåligt och "hör röster"?
Ska vi inte vara konsekventa och samtidigt ge våra sympatier till terrorister när vi ändå är igång med galenskaperna? När IS dödar människor, så är ju många av dem av övertygelsen att deras offer också hamnar i paradiset. Enligt deras extrema tolkning kan även "otrogna" belönas om de dör till följd av ett heligt krig.
De mentalsjuka vill bara få sitt tvångsbegär överstökat och tänker inte på någon annan än sig själva, så mellan de två tror ju åtminstone terroristerna att det för något gott med sig. Givetvis är jag inte seriös, jag tycker bara det är tröttsamt att det alltid ska bli tal om "förståelse" och ursäktande när någon hävdar att den är psyksjuk, vilket inte per definition innebär att de inte har någon sinnesnärvaro eller är införstådda med vad de gör. Dubbelmördaren i Linköping är ett väldigt bra exempel på det, som begrep mycket väl vad han gjorde. Även han fick ett tvångsbegär som alla andra psyksjuka hävdar att de har.
Men visst, skyll på psykisk ohälsa men då tycker jag de kan sitta inlåsta resten av livet också. Så får de skylla på vad fan de vill. Ute i samhället ska de inte vara i alla fall.
Jag har själv viss erfarenhet av psykisk sjukdom och anser att du har helt rätt.
På presskonferensen sa ju polisen att kvinnan inte var känd av polisen sen tidigare.
Efter 4 våldsdåd mot barn i samma område begångna av en kvinna så borde denna psyksjuka och våldsamma kvinna var första att kontrolleras.
Usel insats av polisen i Ängelholm.
På presskonferensen sa ju polisen att kvinnan inte var känd av polisen sen tidigare.
Efter 4 våldsdåd mot barn i samma område begångna av en kvinna så borde denna psyksjuka och våldsamma kvinna var första att kontrolleras.
Usel insats av polisen i Ängelholm.