Vad spelar interna och externa faktorer när det gäller rättfärdigande för kunskap?
Vissa menar att bara faktorer som är interna är relevanta för rättfärdigande, subjektets mentala tillstånd. Andra menar att inte bara mentala tillstånd är relevanta för rättfärdigande, även externa faktorer spelar en roll.
Rättfärdigandet kan bero delvis på om pålitliga processer (reliable processes) användes, sådana som sannolikt innebär att uppfattningen är sann. Även om individen har glömt bort vad för evidens som fanns för uppfattningen så är uppfattningen rättfärdigad enligt denna form av externalism vilken kan kallas reliabilism.
Anna har sann rättfärdigad tro att tåget går klockan fem, och hon har glömt skälen till att hon tror det, men informationen kom ifrån en man som är mycket kunnig i ämnet, och har en historia av att aldrig ha ljugit eller farit med osanningar om dessa tågens avgångstider.
En individ som har glömt bort skälen att tro på en uppfattning är fortsatt rättfärdigad i sin uppfattning, utan kognitiv access.
Enligt internalismen så är endast interna faktorer relevanta för rättfärdigande. Det finns olika typer av internalism. Att endast faktorer som är tillgängliga för hennes medvetande är rättfärdigande är en version. Om rättfärdigandet har förändrats så har något förändrats i det mentala tillståndet.
Då är en individ som till exempel har kunnat “plocka fram” en expertnivå av skäl till varför en svamp med vissa egenskaper är en viss svamp, heter X, har sådana attribut, men inte kan det längre har inte samma rättfärdigande som innan. En person som kan det är rättfärdigad till en högre grad. Man kan säga att rättfärdigande supervenierar på mentala tillstånd.
Två personer som har olika kognitiv access eller mentala tillstånd är rättfärdigade till olika grad. Inga yttre faktorer som att pålitliga processer användes för att komma till uppfattningen är relevanta för rättfärdigande.
Internalister kan hävda att individer har ett visst ansvar för att kunna resonera och argumentera och ange skäl till varför de tror på uppfattningarna de har. Rättfärdigandet eller bristen av detsamma kan ses ha en koppling till vad vi bör tro och inte bör tro.
Man kan tänka sig att väldigt mycket det människor säger sig ha kunskap om, har de glömt bort skälen de har för att tro att det är sant. Vad som ska tänkas som kunskap kan tänkas för snävt efter en internalists version av rättfärdigande.
En externalist kan hävda att individer mestadels har rätt, även om de inte kan ange skälen till varför uppfattningen är sann.
Har du några insikter eller sanna och relevanta argument som talar för eller emot något eller några påståenden?
Vissa menar att bara faktorer som är interna är relevanta för rättfärdigande, subjektets mentala tillstånd. Andra menar att inte bara mentala tillstånd är relevanta för rättfärdigande, även externa faktorer spelar en roll.
Rättfärdigandet kan bero delvis på om pålitliga processer (reliable processes) användes, sådana som sannolikt innebär att uppfattningen är sann. Även om individen har glömt bort vad för evidens som fanns för uppfattningen så är uppfattningen rättfärdigad enligt denna form av externalism vilken kan kallas reliabilism.
Anna har sann rättfärdigad tro att tåget går klockan fem, och hon har glömt skälen till att hon tror det, men informationen kom ifrån en man som är mycket kunnig i ämnet, och har en historia av att aldrig ha ljugit eller farit med osanningar om dessa tågens avgångstider.
En individ som har glömt bort skälen att tro på en uppfattning är fortsatt rättfärdigad i sin uppfattning, utan kognitiv access.
Enligt internalismen så är endast interna faktorer relevanta för rättfärdigande. Det finns olika typer av internalism. Att endast faktorer som är tillgängliga för hennes medvetande är rättfärdigande är en version. Om rättfärdigandet har förändrats så har något förändrats i det mentala tillståndet.
Då är en individ som till exempel har kunnat “plocka fram” en expertnivå av skäl till varför en svamp med vissa egenskaper är en viss svamp, heter X, har sådana attribut, men inte kan det längre har inte samma rättfärdigande som innan. En person som kan det är rättfärdigad till en högre grad. Man kan säga att rättfärdigande supervenierar på mentala tillstånd.
Två personer som har olika kognitiv access eller mentala tillstånd är rättfärdigade till olika grad. Inga yttre faktorer som att pålitliga processer användes för att komma till uppfattningen är relevanta för rättfärdigande.
Internalister kan hävda att individer har ett visst ansvar för att kunna resonera och argumentera och ange skäl till varför de tror på uppfattningarna de har. Rättfärdigandet eller bristen av detsamma kan ses ha en koppling till vad vi bör tro och inte bör tro.
Man kan tänka sig att väldigt mycket det människor säger sig ha kunskap om, har de glömt bort skälen de har för att tro att det är sant. Vad som ska tänkas som kunskap kan tänkas för snävt efter en internalists version av rättfärdigande.
En externalist kan hävda att individer mestadels har rätt, även om de inte kan ange skälen till varför uppfattningen är sann.
Har du några insikter eller sanna och relevanta argument som talar för eller emot något eller några påståenden?
__________________
Senast redigerad av Galant-Rabalder 2023-05-26 kl. 22:05.
Senast redigerad av Galant-Rabalder 2023-05-26 kl. 22:05.
