Avliva katt hos veterinär, risk för påföljd?

Vad är du för en människa som tror att du kan få negativa lagliga(?) konsekvenser av att avliva en katt hos veterinären? Du kan inte ha speciellt bra koll på hur samhället fungerar.

Om du inte vet hur det fungerar så fråga veterinären istället för experimentera med egenpåhittade avlivningsmetoder.

En person kan avliva en fullt frisk katt hos veterinären och inget kommer hända den personen. Katten är personens egendom. Det är inte vanvård eller djurplågeri av en katt att avliva den.

Man måste sätta sig själv främst tänker jag. Ditt mående och din ekonomi är viktigare än en katts liv. Dock tror jag att det är lättare att omplacera idag. Du kan alltid prova, även sjuka katter kan folk vilja ha. Men ingen kommer anmäla dig och ingen kommer bry sig om du väljer att avliva. Om du är orolig för att bli dömd kan du alltid dra till med en lögn om att katten blivit agressiv mot barn eller nått.

Självklart kan du avliva din katt. Har väldigt svårt att tro det blir påföljder, som max att kliniken erbjuder sig att ta hand om katten istället (men det händer nog väääldigt sällan). Det hade varit en annan grej om du skulle åka in för tex kloklipp och veterinären ser att den är i jättedåligt skick och du vägrar behandla eller avliva. Men du åker ju in för att avliva och det är ju helt rätt att inte låta sin katt lida!

Du skriver att den har problem med tänderna, gissar att det är TR (som tidigare kallades FORL), typ var och varannan katt får det. Det finns inga bevis på att vård, foder eller annat skulle påverka uppkomsten av TR. Så du har nog inte gjort något fel som vissa vill få det till.

Är det det så att den har TR tror jag det blir svårt att omplacera, kan kosta mååånga tusenlappar varje år tills dess att katten är tandlös.Skulle räkna med runt 10 000 kr per år, är nog inte många i dagens ekonomi som tar sig an en katt där man vet att den utgiften kommer komma.
Förbered dig eller den som ska ta hand om den andra katten att den antagligen också kommer drabbas, teckna en försäkring om du inte redan har en och se till så den täcker TR/forl.

Och mannen som har massa okastrerade katter i en lada kan du anmäla anonymt till LS. Olagligt att låta katter föröka sig på det sättet.

Hade snarare sett det som ett sundhetstecken på att du ser att djuret inte mår bra, och i många fall mår bättre av att få somna in. Man måste göra vad som är bäst för djuret.
Jag vet inte vilka möjligheter en katt har till ett normalt liv med den beskrivna problematiken, men jag hade nog låtit katten somna in, om den hade haft sådana problem, å andra sidan hade det inte uppkommit till att börja med.

Sant att det inte kommer bli problem.

Osant att du kan stoppa FORL från att hända. Det är någon genetisk skit.

Forl? Jag erkänner att jag inte har så stor kunskap om katters munhälsa, jag har mest haft gnagare som husdjur, och deras tandproblematik har jag kunnat åtgärda själv, och dessa gånger i form av bettfel.
De gånger familjen hade katt, uppstod aldrig detta.

Katten borde ändå tas bort om den lider.

Nej jag tror att det beror på att folk låter djur leva i misär. Ser man på katthemmen verkar det vanligare bland deras katter och jag har själv blivit tvungen att ta bort en omplacering hos mig, pga tänderna och den andra luktar fasansfullt ibland varpå jag måste borsta tänderna på den. Alla mina andra katter (har haft katt sedan jag var tre år) har haft en god munhälsa och varit pigga och alerta, det är även omplaceringen jag tog in efter de två som sannolikt levt i misär.

Vissa katter har kanske otur men generellt så har katter bra hälsa och bra tänder och lever länge friska om vi ser till deras livslängd. Genetisk skit brukar ploppa upp omkring åtta, tio årsåldern och det verkar ändå vara foderbaserade problem.

Min FORL-katt fick leva ett fint liv. Han hade aldrig luktat från munnen och hade inte tandsten. Jag märkte att han hade ont när jag inte fick kela för nära munnen. Då gick han till veterinären och de sa att det var FORL och att det är genetiskt hos raskatter och mycket smärtsamt. Men att katter döljer det och nästan det enda man kan upptäcka det på är att man nuddar munnen och katten "tuggar" av smärta. Min katt var dock blandis.

Sjukdomen innebär att tänderna växer ihop med tandbenet så man måste såga ut dem.

Min katt hade även hypertyreos, och det kan ha varit mitt fel genom att man kan ge det till katterna genom att ge utländsk kattmat. Men jag har inte den kunskapen så jag vet inte om det var jag som gjorde honom illa. Han fick dock en stoppmedicin att ta varje dag och blodprov att se att han låg på rätt nivå.

Eftersom hade två sjukdomar är jag väl hemsk. Han mådde dock bra efter att operera ut tänderna och få balans i sköldkörteln. Jag litade inte då längre på att bara undersöka honom, utan han fick gå till veterinären ibland och kolla läget. De garanterade att han inte hade ont längre och att kroppen mådde bra, bra provsvar, temp och puls.

Se post längre ner.

Det heter inte FORL längre men jag vet inte vad det heter.

Jag förstår dem som tar bort katten pga FORL särskilt om den är äldre. För det är smärtsamt. Dock efter op börjar katten bli återställd efter tre dagar, de läker fort. Min var helt bra efter kanske sju dagar.

När jag var ung fanns inte FORL, bara tandsten och vissa kan ta tandsten på sin egen katt. Så jag vet inte om den sjukdomen kom in från perserkatter och spred sig, någon sa det men det kan vara att den hittade på.

Såklart kan det gå fel och ja givetvis är blandningarna på raskatter inte likt våra riktiga bondkatter. Huruvida mina två omplaceringar var riktiga raskatter (bägge två såg rätt rastypisk ut för två olika raser och behöver inte ha varit blandade men gissar på mixar ändå) men jo, misär ger sjukare djur även om våra bonnkatter är fina och friska djur när de sluppit inavel.

Du behöver inte svara spydigt eller som om jag inte skulle veta att majoriteten vill sina djur väl. Jag tog t.ex hem en övergiven katt när den var dräktig,full av fästingar,mager och i dåligt skick trots att allt jag hade råd med var kattmat, låda och sand och lite kattillbehör. Katten som var mycket skygg från början blev en helt annan katt men drog iväg 2-3 veckor ibland. Det råkade bli som så att en kille som kom på besök öppnade fönstret och katten stack och strax därefter hamnade jag på psyk och sedan var jag borta några veckor allt som allt och antagligen kom katten några gånger när jag inte var hemma då den brukade komma till parkeringen utanför min port. En gång tog den med sig en ny katt som inte fick följa med vilket min katt tydligen tyckte.

Men pga en mängd omständigheter så flyttade jag sedan och katten hade dykt upp ibland men på avstånd utan att fångas in. Flera år efteråt läste jag om en liknande katt som höll sig till i tunnlarna och jag som hade hoppats att den skulle hitta någon äldre (den var skygg för alla som inte var i mitt sällskap och hem förutom äldre medelålders människor ute) insåg att katten antagligen väntat på mig i många år. Häromdagen såg jag en med liknande täckning fast ljusare som hittats i området där min katt rört sig och ska ha varit född tio år efter rymningen.

Gjorde det mig till en dålig ägare? Nej faktiskt inte. Jag hade aldrig pengar för att kastrera katten och levde på extremt lite pengar så det knappt räckte till mat för mig själv. Katten hade det väldigt bra åren med mig.

Majoriteten av djurägare gör inte "fel" med flit. Precis som jag aldrig planerat att tappa bort min katt genom att den blev skrämd av en främlings besök eller att jag själv skulle hamna på psyk osv. Men det ger mig riktigt dåligt samvete att se en liknande katt från samma område idag, fjorton år senare befinna sig på ett katthem


Vi har en extremt hög standard för vår djurhållning. Mina katter får ofta kött eller kyckling när jag lagar mat och tidigare har jag gett räkor och kaviar till både hund och katt när jag ätit sådant. Vi sköter bättre om våra djur i de flesta fall än vad många av världens människor får i samma grundläggande behov av mat, näring och omvårdnad.

Det heter Tandresorption. Kan drabba även häst (EOTRH) och hund. Men extremt vanligt på katt. Man vet inte vad det beror på och varför vissa katter får det och vissa inte. Man har inte heller hittat något sätt att förebygga TR.

Det kan vara svårt att upptäcka, ibland går det så långt att käkbenet går sönder innan man märker något. Kan också bli dyrt och många försäkringar har begränsningar gällande TR.

Istället för att ge den till ett kattstall valde du att bli av med 2410:-. Smart val.