Handelshögskolan är på väg att rödflagga vissa gymnasieskolor!

Jag har bekanta som studerat på både HHS och Tekniska Högskolan. Deras omdöme om HHS är att det var en banal svårighetsnivå på undervisningen i jämförelse med Teknis. Detta var iofs 25 år sedan och Teknis har dummats ner påtagligt idag jämfört med hur det en gång var men den här processen har utan tvekan även skett på HHS.

Så... HHS är redan ett dagis för inavlad överklass.

Lite överdrivet men ja, KTH är betydligt svårare än HHS. Iaf om man räknar bort Industriell ekonomi.

När jag gick där hade antagningsenheten utvärderat hur studenter antagna i olika kategorier lyckades akademiskt. De som kom in på högskoleprovsresultat lyckades sämst, de som kom in på betyg näst bäst och de som antogs till femte terminen (efter två års ekonomistudier på annat bra universitet med mer eller mindre VG rakt över) allra bäst. Det var före Bologna, så utbildningen var fyra år med en M.Sc. efteråt.

Gymnasiebetygen hade då ett rätt bra informationsvärde men givet när utvärderingen gjordes (1990-talet) hade gymnasielärarna fortfarande till stor del kvar Gausskurvan i skallen och satte därmed rimliga betyg. Att toppresultat från två års akademiska studier har ett högre informationsvärde än gymnasiebetyg är inte ägnat att förvåna, ej heller att högskoleprovet (som inte fångar upp förmågan att arbeta strukturerat) har lägre informationsvärde än gymnasiebetygen.

Jo, det där känner jag till såvitt gäller HP jämte betyg. Betygen har alltid korrelerat bättre med studieresultat på högskolan än vad högskoleprovet gör. Inte så förvånande, då resultatet av tre års arbete nog säger mer om hur kan kommer arbeta i framtiden än vad ett endagsprov gör.

Här ifrågasätts ju dock hur träffsäkra dagens gymnasiebetyg är, och om det inte vore bättre med andra antagningssystem. Hur ser du på det i dagens situation?

Handels kanske anser att det numera är för mycket löst folk som kommer in. Vill ha det mer som i USA att högt betyg räcker inte enbart för att ta sig in på en Ivy League institution. Man måste vara av god karaktär också gärna med ett rekommenderad brev från en riksdagsledamot eller en stor företagsledare.

Finland hade ett sådant här system men problemet var att genomsnittsåldern då man fick sin första studieplats steg till 22 år. Problemet löstes så att hälften tas in utgående från anpassade högskoleprov, hälften utgående från standardiserade tester i slutet av gymnasiet - dvs. tester som betygsätts av utomstående neutrala granskare, inte skolorna själv.

Tycker att detta system skulle vara utmärkt. Eftersom gymnasietesterna bedöms av neutrala statliga tjänstemän existerar inte glädjebetyg, men det finns också hopp kvar om man börjar brinna för studier senare i livet, efter att man har redan utexaminerats från gymnasiet. Eftersom högskoleproven är anpassade efter ansökningsmål ger de starka signaler om de ansökandes kompetens och färdigheter. Till exempel i högskoleprovet för juridik läses i förhand ca 400 sidor juridisk litteratur och i själva hs-provet måste man lösa hypotetiska rättsfall.

När det kommer till tanken att rödflagga vissa gymnasieskolor kommer förvaltningslagen inte tillåta det. Elever från vissa gymnasier får inte ha en gynnsammare ställning än elever från andra gymnasier.

Ja men HP är svårare än gymnasiematten.

Nja, kan man inte arbeta strukturerat får man inte höga poäng på HP.

Så staten ska förutom att blanda sig i varenda människas liv i alla steg i livet även utvärdera vilket skolbetyg de får?
Det är rena bullshittet och du är en anledning bland många varför vårt land är i kaos.

De som kommer in på HP är oftast lata men smarta. Detta fortsätter såklart på högskolan där de är nöjda med godkänt. De kan fortfarande vara smartare än sina studiekamrater som får högre betyg och i många arbeten prestera bättre än "plugghästarna".

Jag menar att gymnasiebetygen ska fortsätta vara grund för antagning. Gillade dock idén som någon skrev att kombinera med 1.5+ på högskoleprov som grundkrav för vissa utbildningar.

Vad är alternativet om privata skolor ger för höga betyg och de med akademisk utbildning är därför inte anställbara?