Substans: Hasch
Dos: 0.8g
Ålder: 22 Kön: Man Vikt: 95kg
Tid: 8h
Beskrivning:
Det började en Lördagseftermiddag. Efter att ha spenderad i stort sett hela dagen på att sitta och spela så bestämmer jag mig för att det är dags att göra något annat.
Jag ringer min polare (låt oss kalla honom Pelle) och ber han komma hem till mig och softa.
Ett par timmar senare så kommer Pelle och vi slår oss ner i vardagsrummet varpå jag berättar för Pelle att jag har 1.5 gram Hasch som vi eventuellt hade kunnat förtära/röka. Efter ett par minuters funderande så bestämmer vi oss för att baka haschkakor.
Vi började hetsigt leta efter en bruksanvisning i hur man tillverkar ett effektivt Haschsmör. "Äsch, det kan väl inte vara så svårt" tänker vi och sätter igång en kastrull som vi smälter smör i och sedan river vi i haschet med hjälp av ett rivjärn.
22:30
Efter ett par minuters mixtrande med kakao, socker, ägg, Haschsmör och mjöl så stod vi båda i mitt kök med en varsin kaffekopp med smet i, vi lade i kopparna i mikron och efter 1 minut på högsta värmen så hade vi framgångsrikt lyckats skapa varsin Haschbrownie.
Vi sätter oss ner i soffan och börjar äta denna till synes fantastiska bakelse, en ovisshet fanns dock i luften för både mig och Pelle då vi inte visste hur pass starka dessa kakor skulle vara.
22.55
Från ingenstans så började jag fnissa väldigt mycket. Kollade på Pelle som låg bekvämt på soffans andra divan ifall han kände av någonting, men han såg som vanligt väldigt lugn ut och sade inte särskilt mycket.
Enligt tidigare erfarenhet så brukar jag alltid börja fnissa väldigt mycket som första steg i min high när jag äter edibles, men vafan nu hade det gått 25 minuter sedan vi käkade, det brukar ju ta minst en timme?!
23.05
Efter ett tag så bestämde jag mig för att dra ett game League of Legends, har alltid velat testa att gibba och vara hög.
Sagt och gjort så rör jag mig från soffan i vardagsrummet till min stol och sätter igång datorn.
Jag hoppade in i ett game, och under matchen så frågade jag Pelle hur han mådde, han svarade att på en skala 1-10 så låg han på en stabil 7.9 i höghet.
Under gamets gång så låg Pelle i min soffa och kollade på Youtube.
23.25
Efter att matchen var klar så lade jag mig återigen i soffan, jag och Pelle fortsätter att kolla på Youtube. Vid det här laget så är vi båda två höga som hus.
23.45
Från ingenstans så börjar jag känna mig lite illamående. "Äsch skitsamma det är säkert inget" tänker jag. Men så plötsligt så får jag en jävligt mystisk känsla i kroppen, det var som att alla mina muskler samtidigt spändes. I samma ögonblick som detta fenomen uppstod så fick jag en jävligt dum tanke; "Tänk om jag får en snedtripp?".
23.55
Vi ligger kvar i soffan och kollar Youtube, och samma känsla i kroppen kom igen. Jag spände mig och fick återigen upp tanken; "Tänk om jag får en snedtripp?".
Efter cirka 5 minuter så uppstår samma känsla igen
Efter cirka 2 minuter så uppstår samma känsla återigen.
Och så plötsligt så var snedtrippen ett faktum, själva känslan och vad som försiggick i mitt huvud under denna tiden är svårt som fan att förklara.
Jag fick en jävligt konstig känsla om att djävulen stod och kollade på mig i mitt vardagsrum. Jag försökte bara att ignorerade det men det var lättare sagt än gjort.
Pelle stod vid detta laget i köket för att fylla på lite vatten , och när han kom ut från köket så berättade jag för honom, "Jag snedtrippar för i helvete, vafan ska jag göra? Jag får seriöst panik".
Pelle satte sig bredvid mig i soffan, och sade med lugn röst att vi borde fokusera på vår andning. Pelles lugnande röst fick mig på bättre humör, och han började sakta men säker instruera mig i hur jag ska andas.
"Andas in genom näsan, jag räknar till 10 sen andas vi ut genom munnen, okej?"
Så vi båda lade oss i soffan och började andas tillsammans. Vi höll varandras händer.
Det började sakta kännas bättre, men känslan av att djävulen stod i mitt vardagsrum var kvar.
Vi satte igång musik för att komma på andra tankar.
00.10
Efter cirka 15 minuter av hardstyle så blev allt bra.
Under tiden som vi lyssnade på musik så hade jag upplevt den läskigaste känslan i hela mitt liv, återigen svårt att förklara men det kändes som att djävulen var inne i min kropp. Den kändes som att han var inne i min själ, sen åkte ur min mun tillsammans med alla negativa tankar och all stress som jag hade inuti min kropp.
Det kändes efteråt ganska bra men i stunden så var det fruktansvärt.
00.20
Både jag och Pelle blev vid detta laget ganska trötta. Min snedtripp hade släppt och jag var återigen tillbaka i känslan av att vara hög som ett hus.
"Fyfan va läskigt det där var Pelle, jag vet inte hur jag ska förklara detta men det kändes på riktigt som att djävulen var inne i min kropp och åkte ur igen, jag fattar om du inte förstår något av det jag säger man jag hade en riktigt jävla äcklig snedtripp" sade jag till Pelle som låg helt lugn i soffan.
Han kollade på mig och sa med en konstig blick "Jag förstår precis hur du menar, för jag hade exakt samma känsla"
En rysning gick genom min kropp. Hade Pelle upplevt samma känsla som mig? Fyfan..
Cirka 01.00
Vid 01.00 sätter vi igång en film som vi ska lugna ner oss till, Asterix och Obelix får det bli.
03.00
Jag vaknar upp i soffan av att filmen är slut. Jag känner mig snustorr i munnen och tämligen förvirrad. Pelle sover.
Jag drar för gardinerna i lägenheten och rör mig mot badrummet för att borsta mina tänder.
Men så plötsligt från ingenstans så hör jag hur Pelle börjar klökas. Jag rör mig snabbt ut mot vardagsrummet och hör honom säga "Fyfan, hjälp mig upp".
Så jag lyfter upp Pelle från soffan och han säger att han måste spy. Vi går rakt mot badrummet i detta laget och står i mitten av vardagsrummet. Längre än så kom vi inte, då stackars Pelle börjar spy som en gris.
Han spyr precis som när man har druckit för mycket alkohol, extrema mängder och helt okontrollerbart.
03.15
Jag lyckades att bära in Pelle i badrummet, jag satte han på golvet och rörde mig mot vardagsrummet i hopp om att försöka torka spyan. I samma veva som jag rör mig så börjar Pelle klökas igen, och han lägger en stor kaka på badrumsgolvet.
"Spya i både vardagsrummet, på väggarna i vardagsrummet och nu på golvet i badrummet, hur fan ska jag lösa detta?" tänker jag.
Men jag börjar så småningom att torka upp spyan, och med hjälp av kopiösa mänger hushållspapper och Cillit Bang så började det se hyfsat ut.
Men en kombination av att jag var så pass hög som jag var samt lukten av spyan gjorde så att jag abrupt började känna mig spyfärdig, för att sekunder senare lägga en riktigt stor spya på vardagsrumsgolvet jag med.
Jag springer mot badrummet.
03.25
Jag sitter på badrumsgolvet och kollar in i en vägg. Jag känner mig hög som fan och helt frånvarande, jag har nyss spytt och allting bara snurrar. Jag frågar Pelle hur han mår och får "Dåligt som fan, allt snurrar" som svar.
Känslan som jag hade i magen här var inte skön, Pelle mådde pissdåligt och både han och jag har nu spytt ner halva min lägenhet, tårarna satt i halsen och jag undrar hur fan vi ska lösa detta.
03.45
Jag börjar vid detta laget vakna någorlunda till liv.
Jag samlade ihop mitt mod i cirka 10 minuter och började efter det torka upp spyan som låg inne i badrummet. Pelles ansikte blir bara vitare och vitare för varje minut som går, och tillslut så bestämmer vi oss för att ringa ambulans.
04.05
Nu kom en ambulans till lägenheten, jag mötte upp de två sjuksköterskorna utanför och tar in dem i min lägenhet.
Här har jag en minneslucka, det enda jag minns var att sjuksköterskorna tog hand om Pelle och att jag mådde riktigt dåligt.
04.30
Jag och Pelle får så småningom åka in till akuten. Väl inne så läggs Pelle i en sjukhussäng.
Jag har under tiden som allt detta skedde börjat piggna till något, och sätter mig i väntrummet.
Cirka 06.00
Jag sitter i väntrummet och mår riktigt dåligt. Fortfarande hög, och med en ovisshet i hur min vän mår. Jag går till rummet där Pelle ligger och kollar till honom.
Läkarna har kopplat på dropp och en pulsmätare, en fruktansvärd syn som såg ut som att det kom från en film.
Jag går fram till en av de manliga läkarna som har Pelle under uppsyn och frågar hur det är med honom; "Ni har ju för fan ätit knark, klart han mår dåligt, men han kommer vakna upp om ett tag och må bättre, det är jag övertygad om".
Med dessa lugnande ord så går jag tillbaka till väntrummet och lägger mig ner. Jag bestämmer mig för att i samma stund för att skriva till Pelles familj och berätta att han ligger på akuten.
07.30
Jag slumrade till i väntrummet men väcks av att min mobil ringer, det är Pelles mamma.
"Vi kollade film sen så började han spy som fan, han ligger och sover nu men lär vakna upp om ett tag och må bättre enligt en av läkarna", sa jag.
Efter kanske 20 minuters pratande med Pelles Mamma, Pappa och storasyster så går jag på deras vädjan hem från sjukhuset till min lägenhet.
Solen hade gått upp, och efter cirka 15 minuter av den mest ångestfyllda promenad jag någonsin hade tagit så var jag äntligen hemma.
Jag hade knappt sovit en blunt på hela natten, och var snustorr i munnen så jag bestämde mig för att klunka ett par glas vatten för att sedan gå till sängs.
14.00
Jag vaknar upp och huvudet snurrar.
Men tanken om hur Pelle mår slår snabbt mitt huvud, så jag ringer honom;
"Fan va sjukt de va igår, men Pappa kom och hämtade mig så jag är hemma nu och mår okej" säger Pelle.
"Skönt" tänker jag.
Nu (Klockan 16.35)
Både jag och Pelle mår bra. Vi lär i framtiden se över mängden Hasch i våra brownies.
Utvärdering av denna kväll: 2/10
/ M
Dos: 0.8g
Ålder: 22 Kön: Man Vikt: 95kg
Tid: 8h
Beskrivning:
Det började en Lördagseftermiddag. Efter att ha spenderad i stort sett hela dagen på att sitta och spela så bestämmer jag mig för att det är dags att göra något annat.
Jag ringer min polare (låt oss kalla honom Pelle) och ber han komma hem till mig och softa.
Ett par timmar senare så kommer Pelle och vi slår oss ner i vardagsrummet varpå jag berättar för Pelle att jag har 1.5 gram Hasch som vi eventuellt hade kunnat förtära/röka. Efter ett par minuters funderande så bestämmer vi oss för att baka haschkakor.
Vi började hetsigt leta efter en bruksanvisning i hur man tillverkar ett effektivt Haschsmör. "Äsch, det kan väl inte vara så svårt" tänker vi och sätter igång en kastrull som vi smälter smör i och sedan river vi i haschet med hjälp av ett rivjärn.
22:30
Efter ett par minuters mixtrande med kakao, socker, ägg, Haschsmör och mjöl så stod vi båda i mitt kök med en varsin kaffekopp med smet i, vi lade i kopparna i mikron och efter 1 minut på högsta värmen så hade vi framgångsrikt lyckats skapa varsin Haschbrownie.
Vi sätter oss ner i soffan och börjar äta denna till synes fantastiska bakelse, en ovisshet fanns dock i luften för både mig och Pelle då vi inte visste hur pass starka dessa kakor skulle vara.
22.55
Från ingenstans så började jag fnissa väldigt mycket. Kollade på Pelle som låg bekvämt på soffans andra divan ifall han kände av någonting, men han såg som vanligt väldigt lugn ut och sade inte särskilt mycket.
Enligt tidigare erfarenhet så brukar jag alltid börja fnissa väldigt mycket som första steg i min high när jag äter edibles, men vafan nu hade det gått 25 minuter sedan vi käkade, det brukar ju ta minst en timme?!
23.05
Efter ett tag så bestämde jag mig för att dra ett game League of Legends, har alltid velat testa att gibba och vara hög.
Sagt och gjort så rör jag mig från soffan i vardagsrummet till min stol och sätter igång datorn.
Jag hoppade in i ett game, och under matchen så frågade jag Pelle hur han mådde, han svarade att på en skala 1-10 så låg han på en stabil 7.9 i höghet.
Under gamets gång så låg Pelle i min soffa och kollade på Youtube.
23.25
Efter att matchen var klar så lade jag mig återigen i soffan, jag och Pelle fortsätter att kolla på Youtube. Vid det här laget så är vi båda två höga som hus.
23.45
Från ingenstans så börjar jag känna mig lite illamående. "Äsch skitsamma det är säkert inget" tänker jag. Men så plötsligt så får jag en jävligt mystisk känsla i kroppen, det var som att alla mina muskler samtidigt spändes. I samma ögonblick som detta fenomen uppstod så fick jag en jävligt dum tanke; "Tänk om jag får en snedtripp?".
23.55
Vi ligger kvar i soffan och kollar Youtube, och samma känsla i kroppen kom igen. Jag spände mig och fick återigen upp tanken; "Tänk om jag får en snedtripp?".
Efter cirka 5 minuter så uppstår samma känsla igen
Efter cirka 2 minuter så uppstår samma känsla återigen.
Och så plötsligt så var snedtrippen ett faktum, själva känslan och vad som försiggick i mitt huvud under denna tiden är svårt som fan att förklara.
Jag fick en jävligt konstig känsla om att djävulen stod och kollade på mig i mitt vardagsrum. Jag försökte bara att ignorerade det men det var lättare sagt än gjort.
Pelle stod vid detta laget i köket för att fylla på lite vatten , och när han kom ut från köket så berättade jag för honom, "Jag snedtrippar för i helvete, vafan ska jag göra? Jag får seriöst panik".
Pelle satte sig bredvid mig i soffan, och sade med lugn röst att vi borde fokusera på vår andning. Pelles lugnande röst fick mig på bättre humör, och han började sakta men säker instruera mig i hur jag ska andas.
"Andas in genom näsan, jag räknar till 10 sen andas vi ut genom munnen, okej?"
Så vi båda lade oss i soffan och började andas tillsammans. Vi höll varandras händer.
Det började sakta kännas bättre, men känslan av att djävulen stod i mitt vardagsrum var kvar.
Vi satte igång musik för att komma på andra tankar.
00.10
Efter cirka 15 minuter av hardstyle så blev allt bra.
Under tiden som vi lyssnade på musik så hade jag upplevt den läskigaste känslan i hela mitt liv, återigen svårt att förklara men det kändes som att djävulen var inne i min kropp. Den kändes som att han var inne i min själ, sen åkte ur min mun tillsammans med alla negativa tankar och all stress som jag hade inuti min kropp.
Det kändes efteråt ganska bra men i stunden så var det fruktansvärt.
00.20
Både jag och Pelle blev vid detta laget ganska trötta. Min snedtripp hade släppt och jag var återigen tillbaka i känslan av att vara hög som ett hus.
"Fyfan va läskigt det där var Pelle, jag vet inte hur jag ska förklara detta men det kändes på riktigt som att djävulen var inne i min kropp och åkte ur igen, jag fattar om du inte förstår något av det jag säger man jag hade en riktigt jävla äcklig snedtripp" sade jag till Pelle som låg helt lugn i soffan.
Han kollade på mig och sa med en konstig blick "Jag förstår precis hur du menar, för jag hade exakt samma känsla"
En rysning gick genom min kropp. Hade Pelle upplevt samma känsla som mig? Fyfan..
Cirka 01.00
Vid 01.00 sätter vi igång en film som vi ska lugna ner oss till, Asterix och Obelix får det bli.
03.00
Jag vaknar upp i soffan av att filmen är slut. Jag känner mig snustorr i munnen och tämligen förvirrad. Pelle sover.
Jag drar för gardinerna i lägenheten och rör mig mot badrummet för att borsta mina tänder.
Men så plötsligt från ingenstans så hör jag hur Pelle börjar klökas. Jag rör mig snabbt ut mot vardagsrummet och hör honom säga "Fyfan, hjälp mig upp".
Så jag lyfter upp Pelle från soffan och han säger att han måste spy. Vi går rakt mot badrummet i detta laget och står i mitten av vardagsrummet. Längre än så kom vi inte, då stackars Pelle börjar spy som en gris.
Han spyr precis som när man har druckit för mycket alkohol, extrema mängder och helt okontrollerbart.
03.15
Jag lyckades att bära in Pelle i badrummet, jag satte han på golvet och rörde mig mot vardagsrummet i hopp om att försöka torka spyan. I samma veva som jag rör mig så börjar Pelle klökas igen, och han lägger en stor kaka på badrumsgolvet.
"Spya i både vardagsrummet, på väggarna i vardagsrummet och nu på golvet i badrummet, hur fan ska jag lösa detta?" tänker jag.
Men jag börjar så småningom att torka upp spyan, och med hjälp av kopiösa mänger hushållspapper och Cillit Bang så började det se hyfsat ut.
Men en kombination av att jag var så pass hög som jag var samt lukten av spyan gjorde så att jag abrupt började känna mig spyfärdig, för att sekunder senare lägga en riktigt stor spya på vardagsrumsgolvet jag med.
Jag springer mot badrummet.
03.25
Jag sitter på badrumsgolvet och kollar in i en vägg. Jag känner mig hög som fan och helt frånvarande, jag har nyss spytt och allting bara snurrar. Jag frågar Pelle hur han mår och får "Dåligt som fan, allt snurrar" som svar.
Känslan som jag hade i magen här var inte skön, Pelle mådde pissdåligt och både han och jag har nu spytt ner halva min lägenhet, tårarna satt i halsen och jag undrar hur fan vi ska lösa detta.
03.45
Jag börjar vid detta laget vakna någorlunda till liv.
Jag samlade ihop mitt mod i cirka 10 minuter och började efter det torka upp spyan som låg inne i badrummet. Pelles ansikte blir bara vitare och vitare för varje minut som går, och tillslut så bestämmer vi oss för att ringa ambulans.
04.05
Nu kom en ambulans till lägenheten, jag mötte upp de två sjuksköterskorna utanför och tar in dem i min lägenhet.
Här har jag en minneslucka, det enda jag minns var att sjuksköterskorna tog hand om Pelle och att jag mådde riktigt dåligt.
04.30
Jag och Pelle får så småningom åka in till akuten. Väl inne så läggs Pelle i en sjukhussäng.
Jag har under tiden som allt detta skedde börjat piggna till något, och sätter mig i väntrummet.
Cirka 06.00
Jag sitter i väntrummet och mår riktigt dåligt. Fortfarande hög, och med en ovisshet i hur min vän mår. Jag går till rummet där Pelle ligger och kollar till honom.
Läkarna har kopplat på dropp och en pulsmätare, en fruktansvärd syn som såg ut som att det kom från en film.
Jag går fram till en av de manliga läkarna som har Pelle under uppsyn och frågar hur det är med honom; "Ni har ju för fan ätit knark, klart han mår dåligt, men han kommer vakna upp om ett tag och må bättre, det är jag övertygad om".
Med dessa lugnande ord så går jag tillbaka till väntrummet och lägger mig ner. Jag bestämmer mig för att i samma stund för att skriva till Pelles familj och berätta att han ligger på akuten.
07.30
Jag slumrade till i väntrummet men väcks av att min mobil ringer, det är Pelles mamma.
"Vi kollade film sen så började han spy som fan, han ligger och sover nu men lär vakna upp om ett tag och må bättre enligt en av läkarna", sa jag.
Efter kanske 20 minuters pratande med Pelles Mamma, Pappa och storasyster så går jag på deras vädjan hem från sjukhuset till min lägenhet.
Solen hade gått upp, och efter cirka 15 minuter av den mest ångestfyllda promenad jag någonsin hade tagit så var jag äntligen hemma.
Jag hade knappt sovit en blunt på hela natten, och var snustorr i munnen så jag bestämde mig för att klunka ett par glas vatten för att sedan gå till sängs.
14.00
Jag vaknar upp och huvudet snurrar.
Men tanken om hur Pelle mår slår snabbt mitt huvud, så jag ringer honom;
"Fan va sjukt de va igår, men Pappa kom och hämtade mig så jag är hemma nu och mår okej" säger Pelle.
"Skönt" tänker jag.
Nu (Klockan 16.35)
Både jag och Pelle mår bra. Vi lär i framtiden se över mängden Hasch i våra brownies.
Utvärdering av denna kväll: 2/10
/ M
